91ÊÓÆ”

22 oktober 2020

Wallenberg Centrum för molekylär medicin (WCMM) i Linköping har fått förlängd finansiering om 160 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt ytterligare 68 miljoner kronor till rekryteringspaket för forskare inom datadriven life science.

illustration av dna, molekyler och lĂ€kare med handdator.Stor satsning på datadriven life science-forskning i Sverige. Foto ipopba För fem år sedan byggdes fyra stycken Wallenberg centrum för molekylär medicin i Linköping, Lund, Göteborg och Umeå med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Målet var att förstärka forskningen inom life science, eller livsvetenskap, i Sverige. Den ursprungliga finansieringen sträcker sig fram till 2024 och nu kommer alltså beskedet att stödet förlängs fram till år 2028.

Stiftelsen har beviljat totalt 600 miljoner kronor till den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab i Stockholmsområdet samt till landets fyra WCMM-centra. Forskningen vid WCMM i Linköping fokuserar på gränslandet mellan medicin och teknik och sedan starten 2015 har hittills 9 forskargrupper rekryterats.

– Den här typen av satsningar behövs verkligen. Jag tror att det är oerhört viktigt både för den medicinska grundforskningen och för den mer translationella medicinska forskningen vid Linköpings universitet i allmänhet, säger David Engblom, föreståndare för WCMM i Linköping och professor vid Linköpings universitet.

Ny stor satsning

Stödet till WCMM ingår i en nationell satsning på life science där Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse totalt satsar 3,7 miljarder kronor under tolv år. Satsningen består av två delar, där 3,1 miljarder är en helt ny, riktad satsning på datadriven life science.

WCMM i Linköping kommer att fokusera på data-driven life science inom molekylär- och cellbiologi, och inom precisionsmedicin och diagnostik. Centrumet får 68 miljoner kronor som ska användas till att rekrytera fler forskargrupper.David Engblom.Professor David Engblom. Foto Per Groth

– Vi har byggt upp en omfattande verksamhet vid WCMM-Linköping och den här förlängningen av satsningen innebär att vi kan fortsätta med nya rekryteringar av forskare, säger David Engblom.

Totalt är drygt en miljard kronor av satsningen på datadriven life science avsatt för 260 doktorandpaket och 210 postdok-paket som kommer att annonseras ut i nationell konkurrens. Stora resurser satsas också på artificiell intelligens, bioinformatik och databaser.

– Programmet bygger vidare på Stiftelsens tidigare satsningar inom Life Science samt den gränsyta som nu kan skapas mot den kompetens som byggts upp inom matematik, data och AI genom Stiftelsens satsningar på autonoma system, mjukvara och AI samt kvantteknologi via WASP- och WACQT-programmen, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i ett pressmeddelande.

Vad är datadriven life science?

illustration av dna, datakod och mÀnniska
Artificiella neurala nÀtverk kan anvÀndas för att hitta mönster i stora mÀngder data, som genetisk information. Fotograf: metamorworks

"Big data" ger ny information

Dagens moderna tekniker inom life science ger vÀldigt mycket data. Det handlar bland annat om data om hela arvsmassan (genomik), storskaliga studier av proteiner (proteomik), analyser av tusentals enskilda celler och liknande.

– Den hĂ€r datan Ă€r tung att analysera, men det Ă€r vĂ€ldigt kraftfullt om man vet hur man ska hantera den stora mĂ€ngden information som man fĂ„r fram. Inom den datadrivna forskningen inom molekylĂ€r- och cellbiologi utgĂ„r forskarna ofta frĂ„n redan existerande stora dataset och genererar hypoteser utifrĂ„n dessa, snarare Ă€n att börja med ett experiment för att fĂ„ fram mĂ€tdata, sĂ€ger David Engblom.

WCMM

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.