91ÊÓÆ”

09 december 2024

Biträdande universitetslektor Viktor Werner har tilldelats årets ScAIEM-pris för bästa avhandling inom industriell ekonomi. Hans avhandling, med titeln "Ghosts of the Past or Facilitators of the Future? Firm-System Interactions in the Transition to Electrified Goods Transportation," hyllas för sitt innovativa perspektiv på hur eldrivna godstransporter kan få en större plats på marknaden.

Priset syftar till att uppmuntra högkvalitativ forskning som visar både djup och bredd inom industriell organisation och ekonomi. Forskningen ska också uppvisa relevans, originalitet, kreativitet och samverkan både inom och utanför akademin.

En hyllning till samarbeten

För Viktor Werner innebär priset en stor ära och ett bevis på att hans forskning gör skillnad. Han ser det som en hyllning till det lagarbete han varit en del av.

Det är först och främst en stor ära, och jag ser det som en hyllning till det fantastiska projektteamet jag arbetade med, samt till de goda samarbeten jag haft med mina handledare och medförfattare, och hela forskningsmiljön vid Linköpings universitet, säger Viktor Werner.

PortrÀttbild pÄ en ung man i höstigt landskap.
Viktor Werner, biträdande universitetslektor.Fotograf: Teiksma Buseva

Viktor Werner berättar att avhandlingen började med en enkel fråga: "Varför säljs så många elbilar i Sverige medan el-lastbilar fortfarande är sällsynta?" Han förklarar att övergången till eldrivna transporter handlar om mer än bara ny teknik; sociala faktorer som kundernas uppfattningar, ingenjörers förutfattade idéer och statliga regleringar spelar också en stor roll. För att lyckas med omställningen krävs ett samspel mellan dessa faktorer, menar han.

Företagens påverkan och begränsningar

En viktig insikt i Viktor Werners forskning är begreppet "företag-system-interaktioner." Stora företag som Scania och DB Schenker har betydande makt och kan påverka hur transportsystemet utvecklas. Men det är inte alltid så enkelt som att bara införa en ny teknik. Företag kan både driva hållbar utveckling framåt och samtidigt möta begränsningar från systemets inbyggda tröghet.

Viktiga insikter för godstransportindustrin

Viktor Werner betonar två viktiga aspekter för övergången till eldrivna godstransporter:

  • För det första behöver vi noggrant undersöka vilka förändringar olika företag driver och varför de föreställer sig att det framtida elektrifierade systemet ska se ut på ett visst sätt. Olika sektorer har ofta skilda visioner om hur systemet borde utvecklas.
  • För det andra måste vi komma ihåg att ett hållbart transportsystem alltid är "hållbart i relativa termer." Det är viktigt att fundera på vilka gamla arbetssätt vi tar med oss när vi bygger det nya elektrifierade systemet, och att överväga om dessa metoder verkligen bidrar till hållbarhet.

Betydelsen av priset för framtiden

ScAIEM-priset har stor betydelse för Viktor Werners framtida forskning och karriär. God forskning bygger på interaktioner, och ScAIEM-priset öppnar dörrar för samarbeten över hela Norden.

Med priset följer resurser som jag kan använda till resor för att besöka andra forskningsmiljöer och knyta värdefulla kontakter, avslutar Viktor Werner.

Kontakt

Läs mer om hållbarhet och godstransporter

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.