91ÊÓÆ”

08 november 2023

Som en del av sin masterutbildning i Applied ethology and animal biology valde LiU-studenten Ioulia Koliopoulou att forska på energibehov hos delfiner. Till masteruppsatsen kombinerar hon forskning på både Kolmårdens Wildlife Park och Oceanografic de Valencia. Ioulia förklarar att kunskapen om energibehov hos flasknosdelfiner hjälper oss förstå hur klimatförändringar kan påverka överlevnadsförmågan och är viktig för att man ska kunna sätta in lämpliga bevarandeinsatser.

trÀnare stÄr pÄ bassÀngkanten med delfin bredvid sig och mÀter utandningsluft, en forskare sitter vid en dator vid bassÀngkanten
Ioulia läser av resultaten, medan en tränare med respirometer mäter delfinens utandningsluft.. Fotograf: Andreas Fahlman
studentern Ioulia KoliopoulouIoulia Koliopoulou Foto private "Jag har alltid varit fascinerad av havet och det marina livet, eftersom jag har vÀxt upp vid havet, i Grekland, dÀr jag kommer ifrÄn", sÀger Ioulia. "En jobbannons för en tjÀnst som delfintrÀnare i djurparken i min hemstad, som jag sÄg av ren tillfÀllighet nÀr jag precis hade börjat gymnasiet, var det som fick mig att inse att en examen i biologi öppnade för mÄnga arbetsmöjligheter med djur. Det var till slut det som styrde mig in pÄ denna vÀg."

Zoo biology-kursen visade vÀgen till forskning

Under sin kandidatutbildning undersökte Ioulia effektiviteten av matsmĂ€ltningen hos reptiler, sĂ„ nĂ€r möjligheten till att fortsĂ€tta arbetet med matsmĂ€ltning, denna gĂ„ng i marina dĂ€ggdjur, dök upp, var hon inte sen med att anmĂ€la sig. Hon hörde av sig till Andreas Fahlman, en av lĂ€rarna i kursen Zoo biology - en kurs som ges av LiU i samarbete med KolmĂ„rdens djurpark – och han erbjöd henne möjligheten att arbeta med detta projekt. Andreas Fahlman Ă€r expert pĂ„ marina dĂ€ggdjur och forskningschef pĂ„ KolmĂ„rdens djurpark.

Examensarbete - en chans att forska pÄ riktigt

Masterprogrammet Applied ethology and animal biology Ă€r ett tvÄÄrigt program. Årskurs ett spenderar studenterna med att lĂ€sa kurser som ger dem en gedigen teoretisk grund. Det Ă€r ocksĂ„ dĂ„ de odlar idĂ©er för sitt examensarbete. SjĂ€lva examensarbetet tar sedan största delen av det andra Ă„ret.

Ioulia beskriver sitt examensarbete som mycket viktigt för henne. Det ger henne inte bara möjlighet att planera och genomföra sin egen forskning, utan det har Àven gjort det möjligt för henne att samarbeta med olika organisationer. Allt detta har gett henne erfarenhet inom hennes forskningsomrÄde. "Jag kÀnner mig otroligt lyckligt lottad att jag fick jobba pÄ bÄde KolmÄrden och Oceanografic, nÄgra av Europas största djurparker och akvarier", sÀger hon.

Ioulia startade sitt examensarbete med att arbeta pĂ„ KolmĂ„rden, under handledning av Andreas Fahlman, och fortsĂ€tter nu arbetet pĂ„ Oceanografic i Valencia, Spanien. Hennes projekt undersöker effekterna av matsmĂ€ltning pĂ„ Ă€mnesomsĂ€ttningen hos flasknosdelfiner. Syftet med projektet Ă€r att mĂ€ta ökningen av Ă€mnesomsĂ€ttningen genom att mĂ€ta syreförbrukningshastigheten. Ökningen av Ă€mnesomsĂ€ttningen efter en mĂ„ltid, beskriven som vĂ€rmeökning av matning, görs genom att mĂ€ta Ă€mnesomsĂ€ttningen före och efter det att delfinen har Ă€tit en mĂ„ltid.mĂ€tning med respirometerForskare mĂ€ter utandningsluft med hjĂ€lp av en respirometer

MĂ€tningar görs med en skrĂ€ddarsydd respirometer, som Ă€r en flödesmĂ€tare som mĂ€ter mĂ€ngden luft som delfinerna andas. En gasanalysator testar luften för syre och koldioxid som strömmar genom respirometern. Med dessa data kan Ioulia berĂ€kna hur mycket syre som förbrukas under de 5 till 10 minuter som delfinen förblir inaktiv vid trĂ€narens sida. "Syrgasförbrukningen Ă€r det som ger oss Ă€mnesomsĂ€ttningen. Denna metod kallas indirekt kalorimetri och Ă€r en av tvĂ„ metoder som vi kan anvĂ€nda för att fĂ„ fram Ă€mnesomsĂ€ttningen. Den andra metoden Ă€r direkt kalorimetri. Med den kan man kvantifiera energiförbrukningen frĂ„n uppmĂ€tt vĂ€rmeproduktion.”, sĂ€ger Ioulia.

Syreförbrukningshastigheten omvandlas sedan till antal kalorier. "Att ha tillgĂ„ng till delfiner som Ă€r vana att vid hantering Ă€r viktigt för att fĂ„ denna information, eftersom det gör att vi kan utföra kontrollerade tester pĂ„ djur som kan besluta att delta fritt. Det hĂ€r Ă€r ett bra exempel pĂ„ hur djurparker och akvarier kan vara viktiga kĂ€llor till vĂ€rdefull forskning för bevarandeinsatser”, sĂ€ger Ioulia.

Viktig kunskap för bevarandeinsatser

Hos marina dÀggdjur Àr det sÀrskilt viktigt att förstÄ artens energiomsÀttning eftersom det kan hjÀlpa till att förklara de miljömÀssiga begrÀnsningarna för överlevnad som följer med att skaffa sin mat under vattnet nÀr man Àr ett luftandande dÀggdjur. MÀngden tid som Àr tillgÀnglig för att leta mat i undervattensmiljön begrÀnsas av det syre som hÄlls i organismens lungor, blod och vÀvnader, likvÀl som den hastighet med vilken dessa förrÄd utnyttjas. Vi kan tÀnka pÄ syret som delfinens lön, och utnyttjandegraden som de rÀkningar som mÄste betalas varje mÄnad. Med inflation (förÀndringar i miljön) kommer kostnaden för mat att öka, men eftersom lönen (mÀngden syre) inte kan förÀndras kommer detta att minska mÀngden mat som de kan fÄ tag pÄ under varje dyk.

SÄlunda beror effektiviteten av födosökande ocksÄ pÄ faktorer som bytesdensitet och tillgÀnglighet, som i sin tur Àr kÀnsliga för miljöförÀndringar. Genom att förstÄ de metaboliska kostnaderna för en delfin kan vi dÀrför bÀttre förstÄ och förutsÀga hur störningar orsakade av klimatförÀndringar möjligen pÄverkar dem.

Ioulia kommer att presentera och försvara sin masteruppsats vid Linköpings universitet i slutet av maj 2024. Efter det hoppas hon pÄ möjlighet att fortsÀtta arbeta inom detta mycket intressanta omrÄde.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.