91视频

I vår forskning finns ett starkt fokus på bruk och konsekvenser av digitala processer, tjänster och infrastrukturer. Vi studerar användning av digitala tekniker och system och dess konsekvenser för såväl individer, organisationer och samhällen. De konsekvenser som digital teknik medför kan vara planerade, men ofta uppstår även oförutsedda och oplanerade förändringar och konsekvenser av digitalisering. Detta intresserar oss och vi studerar hur digitala tekniker och system används, och vilka konsekvenser teknikanvändningen medför för människors möjlighet att få saker gjorda, samt deras arbetsmiljö och välmående.

Vi studerar och problematiserar användning och konsekvenser av digitalisering i många olika sammanhang. Flera av oss på avdelningen för informationssystem och digitalisering är särskilt intresserade av den offentliga sektorns bruk av digitala processer, tjänster och infrastrukturer. Offentliga verksamheter på statlig, regional, och kommunal nivå arbetar idag hårt för att förverkliga Sveriges digitaliseringsstrategi: att utnyttja digitaliseringens möjligheter i syfte att bygga ett hållbart digitaliserat Sverige. Detta pågående utvecklingsarbete betecknas ofta e-förvaltning, eller digital förvaltning, och inkluderar utvecklingsprojekt och digital teknik av olika slag. Det kan exempelvis handla om att underlätta hantering av information, öka delning och användning av offentliga data, och skapa förutsättningar för olika aktörer att delta i beslutsprocesser i den offentliga förvaltningen. Det kan även handla om digitalisering och automatisering av arbetsflöden samt utveckling och användning av e-tjänster gentemot medborgare och företagare. Vi studerar även hur offentliga verksamheter, i samverkan med energisektorn, arbetar för att skapa digitala tjänster som medborgare kan använda sig av för att uppnå en mer hållbar energiförbrukning.

Vi vill generera nya och praktiskt förankrade kunskaper om samhällets digitala transformation. Vi är även intresserade av de utmaningar som digitalisering kan skapa för individer, organisationer och samhällen – såsom digitalt utanförskap, brister i den digitala arbetsmiljön och hållbarhetsproblem som uppstår vid ökad digitalisering.

I vår forskning intresserar vi oss särskilt för
• Verksamheters användning av digitala tekniker och system
• Konsekvenser av digitalisering för olika intressenter och professioner
• Hur verksamhetsprocesser och tjänster kan vara digitaliserade
• Hur införande av digitala tekniker och system påverkar arbetsinnehåll och arbetsmiljö
• Digitala klyftor och utanförskap
• Vilka värden som realiseras genom digitalisering, och för vem
• Relationen mellan idé (policy) och praktik
 

Vi studerar digitaliseringsprocesser och då med särskilt fokus på hållbar samhällsbyggnad. Både digitalisering och samhällsbyggnad kan ses som elaka problem, dvs sådana som innebär en hög komplexitet och är svårlösta. De måste återkommande adresseras och hanteras genom god organisering, gemensam kunskapsutveckling och samverkan. Vi utvecklar därför kunskap om hur vi kan arrangera och samordna arbete i och mellan organisationer avseende digitalisering.

Digitala resurser är inbäddade i arbetssätt och inkapslade i teknik, och används av individer och organisationer, vilket medför att samhället transformeras. För att djupare förstå digitalisering bygger vi därför vidare på etablerad kunskap om ledning och styrning av samhällen, organisationer och individer. Vi utforskar styrformer såsom portföljstyrning, design av förmågor och andra managementkoncept som färdas mellan privat och offentlig sektor.

Smarta samhällen handlar om att möta individers och organisationer behov genom att tillhandahålla hållbara tjänster och administration. För att uppnå detta krävs samverkan mellan myndigheter, kommuner, företag och civilsamhälle. Samverkan handlar om att verka mot gemensamt överenskomna mål och påverkas av olika aspekter såsom - hur involvering sker och om vad, hur gemensamt engagemang skapas, organiseras, leds och styrs. Vi utvecklar därför kunskap om digitalisering som kollektiv samhällsprestation.

Digital design handlar inte bara om att designa olika typer av IT-system och digitala resurser, utan också om design av användningssituationer och verksamhetsprocesser. Designarbete påverkas av många faktorer. I vår forskning kring design intresserar vi oss särskilt för
• Verksamhetens grundkaraktär och upplevda problem i verksamheten
• Hur befintlig digital miljö sätter ramar för design
• Tillgängliga digitala teknologier och metoder för utveckling
• Visioner, målbilder och idéer avseende aktuella verksamheter och tillgängliga teknologier
• Olika intressenters roller och kompetens samt möjligheter till påverkan på designprocessen


 

Samh盲llets digitalisering inrymmer m氓nga aspekter, t.ex. teknik sammanfl盲tad med arbetss盲tt, f枚rdelning av ansvar i och mellan organisationer, m氓l- och v盲rdekonflikter, komplexa regelverk samt spr氓kliga utmaningar n盲r kommunikation sker via digitala resurser. Det h盲r bildar ofta en sv氓rgreppbar materia att studera d氓 olika aspekter 盲r intrasslade i varandra, och bildar komplexa m枚nster. F枚r att avt盲cka och klarg枚ra s氓dan empirisk komplexitet beh枚vs vetenskapliga metoder som g枚r det m枚jligt att f枚rst氓 vad som 盲r vad. V氓r forskning bedrivs d盲rf枚r fr盲mst genom till盲mpning av kvalitativ forskningsmetodik d盲r man arbetar med n盲rhet till empiriska fall.

V氓rt starka intresse f枚r kvalitativ forskning har gjort detta till ett s盲rskilt forskningstema f枚r oss. Tillsammans besitter har vi en bred metodarsenal som inneh氓ller olika forskningsstrategier, datainsamlingstekniker, analysmetoder och rapporteringsformat. Enligt interpretativ forskningstradition sker generering och analys av data genom fril盲ggande tolkning av befintliga empiriska inneb枚rder och genom tilldelande tolkning d盲r forskare skapar nya begrepp och ny f枚rst氓else. Enligt den pragmatiska forskningstraditionen drivs kunskapsutvecklingen av en str盲van att f枚rb盲ttra av praktiken och d氓 med en r枚relse fr氓n problematiska till klargjorda situationer.

Kunskapsutveckling inom en kvalitativ tradition sker ofta genom empiribaserad generering av begrepp och teorier. Genom s.k. abduktiv kunskapsutveckling sker ocks氓 anv盲ndning och integration av befintliga teorier.

Vad g盲ller strategier f枚r kvalitativ forskning har vi ett s盲rskilt intresse f枚r fallstudier och olika varianter av praktikforskning. Inom praktikforskning arbetar man ofta n盲ra en 鈥漧okal praktik鈥�. Detta kan g枚ras genom djupstudier och olika typer av samverkan med denna lokala praktik. I praktikforskning arbetar man medvetet mot olika typer av m氓lgrupper och kunskapsbidrag:

• Generella kunskapsbidrag till vetenskapssamh盲llet.
• Bidrag till den lokala praktiken.
• Generella kunskapsbidrag till praktikf盲ltet.
  
  

Lokala praktikbidrag kan vara av olika slag:

• Beskrivning och klarg枚rande av den lokala praktiken med 鈥漵pegling鈥� och f枚rb盲ttrad f枚rst氓else som 氓terf枚ring.
• Utv盲rdering av problem och styrkor i lokal praktik med diagnostisk 氓terf枚ring.
• Utveckling av metoder och modeller f枚r anv盲ndning i praktiken (metodinriktad designforskning).
• Design av IT-artefakter f枚r anv盲ndning i praktiken (digital designforskning).
• Deltagande i konkret f枚r盲ndringsarbete genom aktionsforskning.