91ÊÓÆ”

28 mars 2024

Det ställs hårda krav på kommuner och andra myndigheter att digitalisera. Men vilka konsekvenser får det för medborgarna och för hur vi bygger ett digitalt samhälle för alla? Det är frågor som en ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid Linköpings universitet ska titta på.

Ida Lindgren och Elin Wihlborg.
Forskarna Ida Lindgren och Elin Wihlborg ska bygga upp en ny forskningsmiljö vid LiU. Fotograf: Magnus Johansson

Professorn i statsvetenskap, Elin Wihlborg, skjuter lÄngsamt kundvagnen framför sig. Hon Àr pÄ Ica för att handla, men hon Àr koncentrerad pÄ rösten i mobilen. Samtalet Àr viktigt och kan inte vÀnta.

Chansen till stora forskningsanslag stÄr pÄ spel.

I andra Ànden av luren sitter Ida Lindgren, bitrÀdande professor i informatik. Diskussionen gÀller en fotnot i ansökan till VetenskapsrÄdet. Samtalen har pÄgÄtt i veckor och text har skrivits och skrivits om. Varje formulering kan vara betydelsefull.

–Jag Ă€r beredd pĂ„ att bli utskĂ€lld – förĂ€ndring krĂ€ver mod.

I november 2023 stÄr det klart att anstrÀngningarna gett resultat. VetenskapsrÄdet ger dem 17,8 miljoner kronor för att bygga upp en ny forskningsmiljö i Linköping. Uppdraget Àr att fördjupa sig i konsekvenserna för samhÀllet och medborgarna nÀr myndigheterna digitaliseras.

TvÀrvetenskaplig forskningsmiljö

– Det hĂ€r ger oss fantastiska möjligheter att skapa nytt under lĂ„ng tid, sĂ€ger Ida Lindgren och erkĂ€nner att de sprang runt i korridorerna och skrek av lycka.

Ämnet informatik undersöker organisationers anvĂ€ndning av IT och hur IT-system kan utformas för att verksamheterna ska nĂ„ sina mĂ„l. Den hĂ€mtar kunskap frĂ„n sĂ„ skilda Ida Lindgren.Det hĂ€r ger oss fantastiska möjligheter, sĂ€ger Ida Lindgren. Foto Magnus Johansson omrĂ„den som psykologi, datavetenskap och organisationsteori. Det tvĂ€rvetenskapliga angreppssĂ€ttet Ă€r ofta en nackdel nĂ€r det ska sökas forskningsmedel, menar Ida Lindgren.
Men inte den hĂ€r gĂ„ngen. Den nya forskningsmiljön blir utprĂ€glat tvĂ€rvetenskaplig. HĂ€r ska informatiker samarbeta med statsvetare och nationalekonomer, inte bara frĂ„n Linköping utan Ă€ven Mittuniversitet och Örebro universitet.

Bakgrunden till samarbetet Àr slutsatser som Ida Lindgren och hennes kollegor dragit efter att ha gjort fallstudier av digitala tjÀnster i svenska kommuner och myndigheter. Politikerna krÀver att myndigheterna inför digitala verktyg för att bli effektivare och ge bÀttre service. Det kan gÀlla allt frÄn förnyelse av körkort till handlÀggning av försörjningsstöd.

–Digital teknik kan anvĂ€ndas till massor av bra saker, speciellt i offentlig sektor. Men det kan ocksĂ„ gĂ„ fel med digitaliseringsprojekten och det har det gjort massor med gĂ„nger, sĂ€ger hon.

Ett hinder kan vara dÄlig IT-kunskap hos medarbetarna och hög arbetsbelastning. Ett annat Àr de lagar som styr offentlig verksamhet, till exempel kommunallagen och lagstiftning om sekretess och offentlighet.

–Vi har Ă„terkommande sett att lagstiftningen kring hur man fĂ„r jobba med digitalisering i en svensk kommun gör att man inte kan digitalisera vissa grejer, sĂ€ger Ida Lindgren.

Nya sÀtt att organisera samhÀllet

Men politiska beslut och lagarna Àr inget som informatiker Àr experter pÄ. Det Àr dÀremot statsvetare som Elin Wihlborg. Hon har forskat mycket om digitaliseringen i Sverige. Redan Är 2000 skrev hon sin doktorsavhandling om bredbandsutbyggnad i glesbygdskommuner.

Elin Wihlborg.–Jag Ă€r beredd pĂ„ att bli utskĂ€lld, sĂ€ger Elin Wihlborg Foto Magnus Johansson Titeln var En lösning som söker problem.

–Det fĂ„ngade ju ocksĂ„ att mycket av utvecklingen Ă€r teknikdriven och sĂ„ Ă€r det fortfarande, men idag Ă€r det AI som förvĂ€ntas lösa alla problem. Det Ă€r tekniken som kommer först och sedan springer man runt och undrar: jaha, vad ska vi göra med det hĂ€r dĂ„? sĂ€ger hon.

Men det forskarna i den nya forskningsmiljön nu vill Àgna kraft Ät Àr inte hur digitaliseringen kan snabbas pÄ eller hur tekniken ska komma till anvÀndning i dagens offentliga förvaltning. IstÀllet vill de ta ett steg tillbaka och undersöka om det finns nya sÀtt att organisera samhÀllet för att bÀttre ta hand om teknikens möjligheter och undvika att nya problem uppstÄr.

PĂ„ vilken samhĂ€llsnivĂ„ hanteras det i sĂ„ fall bĂ€st? Är det hos de enskilda kommunerna? Eller pĂ„ nationell nivĂ„? Inom vilken organisation? Vad betyder det för lagstiftningen? Hur slĂ„r man vakt om rĂ€ttvisa och demokrati?

Enorma krav pÄ myndigheterna

Digitaliseringen skapar möjligheter, men Àven utmaningar och problem. Den gör att medborgarna kan ha högre förvÀntningar pÄ snabbhet och tillgÀnglighet. Men det finns ocksÄ nya risker för brott exempelvis mot vÀlfÀrdssystemet. Den stÀller enorma krav pÄ teknisk kunskap hos myndigheterna.

–Det Ă€r ju en utmaning att en kommun som Ydre med knappt 4000 invĂ„nare ska fixa samma saker som Stockholm med nĂ€stan en miljon invĂ„nare. Det stĂ€lls samma krav pĂ„ informationssĂ€kerhet, pĂ„ digitala plattformar för Ă€ldreomsorgen och annat, sĂ€ger Elin Wihlborg och pekar pĂ„ att nya organisationsmodeller krĂ€vs.

Resultaten frÄn den nya forskningsmiljön ska anvÀndas pÄ flera sÀtt. I kurserna för studenter förstÄs, och i kurser för dem som jobbar i offentlig förvaltning i svenska bistÄndslÀnder, men inte minst ska vÄra politiker fÄ bÀttre kunskaper att basera sina beslut pÄ.

Risken finns givetvis att forskarna trampar pÄ ömma tÄr. Att till exempel ifrÄgasÀtta de svenska kommunernas lÄngtgÄende sjÀlvbestÀmmande gör man inte utan att vÀcka kÀnslor hos lokala politiker och tjÀnstemÀn.

–Jag Ă€r beredd pĂ„ att bli utskĂ€lld – förĂ€ndring krĂ€ver mod, ler Elin Wihlborg.

Kontakt

Mer forskning

Forskningsprogrammet RIDE

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.