FrĂ„gan om huruvida surrogatmödraskap ska bli tillĂ„tet inom svensk hĂ€lso- och sjukvĂ„rd har debatterats de senaste Ă„ren. En utredning som gjordes pĂ„ uppdrag av regeringen föreslog Ă„r 2016 att det inte ska vara tillĂ„tet med surrogatarrangemang, dĂ€r en surrogatmamma blir gravid med avsikten att ge barnet till en annan person eller ett par. Men det Ă€r inte olagligt för svenskar att genomföra surrogatarrangemang i andra lĂ€nder dĂ€r det Ă€r tillĂ„tet. I dag rör det sig om uppskattningsvis 50â100 barn per Ă„r.
â I vĂ„r studie uttrycker vĂ„rdpersonalen en viss oro för hur barnen kommer att uppfatta sitt ursprung och hur deras hĂ€lsa kommer att utvecklas. Man fĂ„r komma ihĂ„g att i dag Ă€r surrogatmödraskap sĂ„ ovanligt att vĂ„rdpersonal sĂ€llan möter dessa familjer, men vi behöver öka vĂ„r kunskap om vad det hĂ€r innebĂ€r. NĂ€r man möter familjer som bildats pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r det viktigt att vĂ„ga frĂ„ga dem om vad de behöver och att inte stigmatisera familjen, sĂ€ger Gunilla Sydsjö, adjungerad professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har lett studien.
Vem ska betala?
I den aktuella studien, som publiceras i Acta Paediatrica, skickade forskarna en enkÀt till sköterskor, lÀkare och psykologer vid barnavÄrdscentraler och frÄgade om deras instÀllning till olika aspekter av surrogatmödraskap. Drygt 200 personer svarade pÄ enkÀten. Runt sex av tio av de svarande var positiva eller neutrala till att surrogatmödraskap ska bli tillÄtet för olika grupper.
â De som svarat Ă€r tveksamt positiva till att surrogatmödraskap skulle bli möjligt i Sverige. Men de Ă€r inte sĂ„ positivt instĂ€llda till att det ska finansieras av den allmĂ€nna sjukvĂ„rden. Vem som ska betala för denna typ av behandling Ă€r en frĂ„ga som berörts vĂ€ldigt lite i debatten, sĂ€ger Gunilla Sydsjö.
De som haft egen eller nÀra kontakt med infertilitet och dess konsekvenser hade i större utstrÀckning en positiv instÀllning. Men bara fyra av tio av de svarande tyckte att det skulle betalas med allmÀnna medel.
Framtida hÀlsa oroar
Bara en tredjedel av de svarande höll med om pÄstÄendet att barn som fötts genom surrogatmödraskap Àr lika friska som andra barn. Var femte hade instÀllningen att barnet riskerar att fÄ sÀmre mental hÀlsa, och lika mÄnga att det finns risk för social stigmatisering.
â I de mycket fĂ„ studier som Ă€r gjorda, pĂ„ vĂ€ldigt litet material, finns det ingenting som sĂ€ger att barn som fötts av surrogatmammor har sĂ€mre hĂ€lsa. En nordisk studie visade att de inte har sĂ€mre hĂ€lsa Ă€n IVF-barn, som kommit till genom in vitro-fertilisering. Men det finns ytterst lite forskning som belyser de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Gunilla Sydsjö.
I projektgruppen som gjort studien ingÄr Àven Gabriella Armuand vid Linköpings universitet, Claudia Lampic vid Karolinska Institutet och Agneta Skoog-Svanberg vid Uppsala universitet. Forskningen har finansierats av Forte, ForskningsrÄdet för hÀlsa arbetsliv och vÀlfÀrd.
Artikel: , G Armuand, C Lampic, A Skoog-Svanberg, K WÄnggren, G Sydsjö, Acta Paediatrica, publicerad online 25 augusti 2017, DOI: 10.1111/apa.14041