Skolforskningsinstitutet vill med kartlÀggningen underlÀtta för lÀrare och andra verksamma i skolan att fÄ en överblick av forskning kring SNI-undervisning och inspirera till skolutveckling. Johan Wallin, fil.dr., Àr projektledare för kartlÀggningen vid Skolforskningsinstitutet.
Johan Wallin, Skolforskningsinstitutet. â Vi hoppas att materialet ska kunna anvĂ€ndas som en idĂ©bank med exempel pĂ„ Ă€mnesinnehĂ„ll, arbetssĂ€tt och mĂ„l. Det kan Ă€ven fungera som en hjĂ€lp i att hitta vidare och titta djupare pĂ„ olika delar i forskning kring SNI-undervisning, sĂ€ger Johan Wallin.
KartlÀggningen beskriver resultat pÄ forskningsomrÄdet utifrÄn tre frÄgor.
- Vad undervisar man om â vilka SNI adresseras? Flera exempel tas upp inom omrĂ„dena miljö och hĂ„llbar utveckling, hĂ€lsa och teknisk utveckling.
- Hur Àr undervisningen utformad? Den har ofta inslag av flera typer av aktiviteter och material. NÄgra exempel pÄ arbetssÀtt Àr gruppdiskussioner, debatter och rollspel.
- Vilka mÄl och syften framtrÀder i undervisningen? Bland den mÄngfald som finns i studierna Àr nÄgra exempel elevers möjligheter att göra informerade stÀllningstaganden, att fÄ en förstÄelse för naturvetenskapens karaktÀr och demokratiskt deltagande.
Hur har sammanstÀllningen gjorts?
Per Högström, fil.dr., universitetslektor vid Högskolan Halmstad och NATDID-ambassadör, Àr en av tvÄ externa forskare som tillsammans med Skolforskningsinstitutet valt ut, analyserat och kategoriserat forskningsartiklarna. Han beskriver att kartlÀggningen frÄn start till mÄl tagit runt 1,5 Är.
För att fÄ en initial bild av forskningsfÀltet gjorde Skolforskningsinstitutet omfattande sökningar i olika databaser. Per Högström och forskarkollegan Nicklas Gericke, professor vid Karlstads universitet, gick sedan igenom en stor mÀngd artiklar pÄ varsitt hÄll för att göra ett urval. De jÀmförde varandras urval för att slutligen landa i de 157 studier som ingÄr i forskningssammanstÀllningen. Urvalet av artiklar baseras pÄ som anvÀndes för att definiera SNI. För att sedan skapa en överblick av materialet kategoriserades artiklarna utifrÄn de tre frÄgorna: vad SNI-undervisningen handlar om, utformningen av den och vilka mÄl och syften som undervisningen har.
För att göra kartlÀggningen mer tillgÀnglig för lÀrare finns konkreta exempel frÄn olika studier. Utöver att exemplen skulle visa pÄ bredd och vad som bedömts som typiskt för materialet var det viktigt att man skulle kunna lÀsa vidare om dem i de vetenskapliga artiklarna. DÀrför redovisas ocksÄ vilka artiklar som finns i fritt tillgÀngliga tidskrifter som inte krÀver nÄgon prenumeration. PÄ frÄgan om vad Per Högström tror att lÀrare och andra intresserade kan fÄ ut av materialet svarar han:
Per Högström, fil.dr., NATDID-ambassadör. â Jag gillar framför allt tabellen i början av kartlĂ€ggningen dĂ€r man kan se olika Ă€mnesinnehĂ„ll men ocksĂ„ metoder och mĂ„l som anvĂ€nts i undervisningen. Det Ă€r en didaktisk palett som man kan inspireras av till att göra olika kombinationer för olika undervisningsupplĂ€gg. Jag hoppas att den ska kunna bli en utgĂ„ngspunkt för mĂ„nga diskussioner bland lĂ€rare pĂ„ skolor.
LÀs forskningssammanstÀllningen pÄ . PÄ finns ytterligare material, till exempel diskussionsfrÄgor som kan ge arbetslag stöd i att arbeta med materialet.
Kort om kartlÀggningen
Den omfattar 157 studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter under Ären 1997-2021, med elever i motsvarande grund- och gymnasieskola i ett 30-tal lÀnder. Majoriteten av studierna fokuserar pÄ högstadium och gymnasium, men det finns Àven exempel pÄ studier utförda i lÀgre Ärskurser.