91ÊÓÆ”

20 mars 2023

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Ola Uhrqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lÀrande pÄ Linköpings universitet.
Det är viktigt att tidigt prata hållbarhet med barnen, menar Ola Uhrqvist. Fotograf: Jonas Roslund

Klimathot. Social och ekonomisk ojÀmlikhet. Oenighet om vilka ÄtgÀrder som krÀvs och vad slutmÄlet Àr. Varför tynga förskolebarn med det?

–Barnen blir hela tiden översköljda av information de inte kan hantera. DĂ€rför Ă€r det viktigt att börja prata om hĂ„llbarhet tidigt, sĂ€ger Ola Uhrqvist, vid Institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande.

FN:s Agenda 2030 utgÄngspunkten

För nÄgra Är sedan inledde forskare vid Linköpings universitet ett samarbete med nio förskolor i Norrköping. MÄlet var att utveckla metoder för att prata med barn om hÄllbar Troll som kan anvÀndas för berÀttelser om hÄllbarhet.I lÀrarstödet finns tecknade troll att ta hjÀlp av.Teckning: Emil Uhrqvist utveckling. Bakgrunden var FN:s hÄllbarhetsmÄl som sammanfattas i Agenda 2030 men ocksÄ kraven i förskolans lÀroplan.

Projektet har nu resulterat i rapporten Att skapa den nya berÀttelse som vÀrlden behöver. DÀr fÄr förskollÀrare hjÀlp att steg för steg gripa sig an Àmnet, men metoden kan ocksÄ anvÀndas för Àldre barn. Den gÄr ut pÄ att skapa berÀttelser tillsammans med barnen. Men inte den traditionella sortens svartvita sagor, utan berÀttelser dÀr man mycket medvetet vrider och vÀnder pÄ perspektiven.

–Det Ă€r motsatsen till sociala medier-logiken.

DÀr blir det vÀldigt snabbt svart eller vitt. Vi behöver berÀttelser som tar sig tid att skapa en helhet, sÀger Ola Uhrqvist.

Kanske kan mÄngfalden av röster ocksÄ göra att man undviker konflikter med barnens förÀldrar i frÄgor som kan vara djupt politiska och ideologiska.

MÀnniskan inte lÀngre i centrum

I den nya sortens berÀttelse stÄr inte mÀnniskan sjÀlvklart i centrum utan mÄste samsas med andra arter och de flesta lösningar har bÄde fördelar och nackdelar.

Tecknade troll som kan anvÀndas i berÀttelserna.Teckning: Emil Uhrqvist PÄ sÄ sÀtt kan man diskutera till exempel köttÀtande eller dricksvatten ur olika perspektiv, dÀr karaktÀrer fÄr argumentera för sin sak pÄ lika villkor. Resultatet Àr sagor utan enkla lösningar. Det Àr inte lÀngre Rödluvan som Àr snÀll och vargen som Àr dum, utan bÄda har sina intressen som behöver tas hÀnsyn till. Samtidigt mÄste berÀttelser för förskolan röra saker pÄ barnens nivÄ och gÀrna pÄ platser dÀr de faktiskt kan pÄverka.

Om man lÄter bilden bli mer komplicerad upptÀcker barnen att det gÄr att nÄ kompromisser. DÄ spelar det roll vad man gör Àven om det inte blir perfekt. Det hÀr kan göra att barnen kÀnner sig mindre maktlösa inför framtiden, tror Ola Uhrqvist som hÀnvisar till tidigare undersökningar frÄn Uppsala universitet, dÀr gymnasieelever fÄtt prata hÄllbarhet.

Utmaning för lÀrarna

För de förskollÀrare som deltagit i projektet har det stundtals varit arbetsamt eftersom det krÀvt att de sjÀlva tÀnker igenom frÄgorna först. MÄlet Àr att hjÀlpa pedagogerna att styra berÀttelserna sÄ att de skapar helhetssyn och inte bara upprepar gamla mönster.

–Det Ă€r ett ganska svĂ„rt material om man ska göra det pĂ„ riktigt. Men de som tagit till sig metoden har skapat superspĂ€nnande berĂ€ttelser, sĂ€ger Ola Uhrqvist som haft med sig kollegorna Simon Wessbo, Therese Asplund och Ann-Sofie Kall i projektet som finansierats av FORMAS.

Kontakt

Mer om hållbarhet

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.