91ÊÓÆ”

12 mars 2024

Polisen Louise Åhlén är en stark röst för att fler barn och unga som är utsatta för sexuella övergrepp online ska få komma till barnahus. Den 20 mars medverkar hon på Barnafrids nätverksträff för barnahus.

Louise ÅhlĂ©n; NOA
Fotograf: Anna Hermansson

Sexualbrott mot barn och unga pĂ„ nĂ€tet omfattar barns utsatthet nĂ€r nĂ„gon anvĂ€nder sociala medier, internet eller andra kanaler för att sprida, övertala, tvinga eller lura barn att utföra sexuella handlingar eller att ta bilder pĂ„ sig sjĂ€lva. Louise ÅhlĂ©n har arbetat med internetrelaterade sexualbrott mot barn i tio Ă„r. I dag Ă€r hon verksamhetsutvecklare pĂ„ polisens nationella operativa avdelning med inriktning pĂ„ detta omrĂ„de.

— Barn och unga Ă€r i dag mer medvetna om att den hĂ€r brottsligheten förekommer och har utvecklat strategier för att kunna anvĂ€nda sociala medier pĂ„ ett sĂ€krare sĂ€tt. Men frĂ„n polisens sida ser vi att ungas utsatthet pĂ„ olika plattformar ökar, samtidigt som den tekniska utvecklingen gĂ„r mycket fort och brottsligheten Ă€ndras i takt med den.

Polisen kan inte bryta brottsligheten sjÀlva

I polisens arbete ingĂ„r att spĂ„ra och identifiera mĂ„lsĂ€gare och misstĂ€nkta, göra tillslag, hĂ„lla förhör, bedöma bevismaterial och presentera Ă€renden för förundersökningsledare och Ă„klagare. Men Louise ÅhlĂ©n framhĂ„ller att det inte bara Ă€r polisens arbete som bryter brottsligheten.

— Polisen ska givetvis finnas pĂ„ de platser dĂ€r ungdomar finns och dĂ€r det finns risk att brott sker. Vi ska förebygga brott, hitta dem som begĂ„r brott och lagföra, men det Ă€r inte enbart det som fĂ„r den hĂ€r problematiken att vĂ€nda, sĂ€ger Louise ÅhlĂ©n.

Hon menar att mÄnga sexuella övergrepp pÄ nÀtet bottnar i andra omstÀndigheter Àn de som polisen genom sitt arbete kan komma Ät, men ocksÄ att effekten av att ha blivit utsatt ibland Àr större Àn brottet i sig.

— Att behöva leva med vetskapen att den hĂ€r typen bilder och filmer pĂ„ dig spridits pĂ„ nĂ€tet aldrig försvinner kan vara en svĂ„r emotionell pĂ„frestning för alla, men speciellt för en ung person.

— Jag önskar att samhĂ€llet kunde förmĂ„s att ta ett större helhetsgrepp runt alla barn och unga som Ă€r utsatta, oavsett om det hĂ€nt dem nĂ„got pĂ„ nĂ€tet eller IRL. De hĂ€r barnen borde fĂ„ samma förutsĂ€ttningar till skydd, stöd och behandling. Ett sĂ€tt att uppnĂ„ det Ă€r att ge dem möjligheten till en utredning pĂ„ barnahus, men dĂ€r Ă€r vi inte idag, sĂ€ger Louise ÅhlĂ©n.

SamrÄd pÄ barnahus gör skillnad

Barnahusen Ă€r i dag ensamma om att kunna erbjuda samrĂ„d dĂ€r flera myndigheter samverkar under samma tak. För att ett samrĂ„d ska kunna bli aktuellt behöver det finnas en anmĂ€lan till socialtjĂ€nsten och en öppnad utredning. NĂ€r det gĂ€ller internetrelaterade övergrepp saknar socialtjĂ€nsten ofta en historik pĂ„ barnet och barnets familj. Efter kontakten med polisen finns en förhandsbedömning, men den leder inte alltid till att en utredning öppnas, vilket försvĂ„rar möjligheten till samrĂ„d. Polisens utredare inom ISÖB grupperna Ă€r inte heller alltid vana att delta vid samrĂ„d.

Louise önskar att polisen ibland kunde ges möjlighet att visa vad barnet varit utsatt för att göra det tydligt vad det faktiskt handlar om. Det skulle kunna vara frÄga om utdrag ur chattkonversationer eller bilder pÄ barnet.

— Det finns fortfarande en förestĂ€llning om att övergrepp pĂ„ nĂ€tet inte Ă€r lika allvarliga som om de skett fysiskt. Jag anser att alla barn som blivit utsatta för övergrepp ska fĂ„ samma bemötande och uppföljning, oavsett hur övergreppet har gĂ„tt till. I Sverige har vi Ă€nnu inte gett alla barn Ă„tkomst till barnahus pĂ„ lika villkor, sĂ€ger Louise ÅhlĂ©n.

Fysiska övergrepp Àr ofta sammankopplade med vÄld i nÀra relation och det Àr en vanlig typ av Àrenden pÄ barnahus. Men barn och unga som blivit utsatta för andra typer av övergrepp kan mÄ precis lika dÄligt. Inte sÀllan bÀr de med sig en bakomliggande problematik av psykisk ohÀlsa. Det Àr ocksÄ vanligt att barnets förÀldrar hamnar i kris nÀr de fÄr veta vad barnet varit utsatt för. DÄ behöver Àven de stöd i hur de ska bemöta barnet i frÄga om det som hÀnt, men ocksÄ vÀgledning hur de sjÀlva ska gÄ till vÀga för att hitta rÀtt hjÀlp för sitt barns mÄende.

— SamrĂ„det pĂ„ barnahus öppnar helt andra möjligheter Ă€n en avslutad förundersökning eller rĂ€ttsprocess. Det blir sĂ„ tydligt att vi yrkesverksamma behöver hjĂ€lpa de hĂ€r barnen och deras familjer tillsammans, avslutar Louise ÅhlĂ©n.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Utbildningsvetenskap (UV)

Utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet är landets mest kompletta miljö för lärarutbildning.

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

Taggar