91ÊÓÆ”

13 november 2024

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Forskare framför ett trÀd i en skog
Juliana Porsani, Alex Prast och Veronica Brodén Gyberg forskar tvärvetenskapligt om hållbar skogsförvaltning i Amazonas.

I februari 2024 ÄtervÀnde forskargruppen, ledd av professor Alex Enrich Prast och universitetslektor Veronica Brodén Gyberg, till Amazonas för att fördjupa sin förstÄelse av vad hÄllbar skogsförvaltning innebÀr för de samhÀllen som lever lÀngs floden. Efter en torka möttes de av ovanligt höga vattennivÄer och extrem hetta.

– Jag har arbetat i Amazonas i flera decennier, men den hĂ€r gĂ„ngen var vĂ€rmen övervĂ€ldigande. Det var en hetta som jag aldrig tidigare upplevt. Vi hörde ocksĂ„ berĂ€ttelser om hur delfiner och fiskar dör pĂ„ grund av syrebrist i vattnet. Om detta inte Ă€r ett tydligt tecken pĂ„ klimatförĂ€ndring, vet jag inte vad som Ă€r det, sĂ€ger Alex Enrich Prast.

KlimatvÀnliga beslut om trÀdavverkning

Projektet kombinerar naturvetenskaplig forskning om Amazonas trÀd och deras roll i vÀxthusgasflöden med samhÀllsvetenskaplig forskning om hur skogen anvÀnds av lokalbefolkningen. Ett viktigt mÄl Àr att utreda om lokalsamhÀllen kan bli mer delaktiga i skogsförvaltningen. Genom forskarnas insikter om trÀdens utslÀpp av vÀxthusgaser som dikvÀveoxid och metan skulle lokalbefolkningen kunna fatta mer informerade beslut om vilka trÀd som bör sparas eller avverkas för att minska klimatpÄverkan.

– Vi vill skapa en modell dĂ€r lokal kunskap och vetenskapligt stöd tillsammans stĂ€rker möjligheten för dessa samhĂ€llen att sjĂ€lva avgöra hur de bĂ€st hanterar sina skogstillgĂ„ngar. Denna kunskapsutvĂ€xling kan ocksĂ„ vara ett verktyg i kampen mot klimatförĂ€ndringar, sĂ€ger Veronica BrodĂ©n Gyberg.

TvÄ forskare förbereder för en intervju
Forskarna förbereder för en gruppintervju med personer ur lokalbefolkningen.

Skogsavfall som energikÀlla

En del av forskningsprojektet handlar om att undersöka möjligheterna att omvandla skogsavfall till biogas. Genom att erbjuda en alternativ energikÀlla kan beroendet av fossila brÀnslen minska, vilket inte bara Àr bÀttre för miljön utan ocksÄ kan bidra till en mer cirkulÀr ekonomi och dÀrmed förbÀttra levnadsvillkoren för samhÀllena i Amazonas.

– Om vi kan visa att skogsavfall kan omvandlas till biogas som minskar energikostnader och utslĂ€pp, har vi tagit ett konkret steg mot hĂ„llbar utveckling, sĂ€ger Enrich Prast.

Dialog och samarbete för lÄngsiktig förÀndring

Forskargruppen planerar att ÄtervÀnda till Amazonas för att dela sina resultat direkt med lokalbefolkningen och skapa en dialog kring möjliga nÀsta steg. För att rekommendationerna ska vara hÄllbara och kunna genomföras i praktiken Àr det viktigt att de utvecklas i nÀra samarbete med de samhÀllen som pÄverkas av dem.

Video från expeditionen i Amazonas

Om projektet

Projektet "HÄllbar förvaltning av Amazonas skogar" finansieras av Formas och genomförs i samarbete med Mamirauå Institute of Sustainable Development, Universidade Federal do Rio de Janeiro och Lancaster University. MÄlet Àr att utveckla nya, hÄllbara metoder för skogsförvaltning som balanserar miljöhÀnsyn med lokalsamhÀllenas behov. Projektet startade 2021 och avslutas 2026.

Kontakt

Relaterade nyheter

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.