91ÊÓÆ”

05 juni 2020

Den 5 juni disputerade Rikard Tordön, Barnafrid, med sin avhandling om hälsa, upplevt stöd och skolprestation bland barn i samhällsvård. Hans slutsatser är att barn som befinner sig i någon form av samhällsvård mår sämre, är mer våldsutsatta och har sämre förutsättningar att lyckas i skolan än sina jämnåriga skolkamrater. Men med rätt stöd går det att påverka barnens utveckling i positiv riktning.

Rikard Tordön - disputation
Rikard Tordön psykolog och medicine doktor, Barnafrid vid Linköpings universitet. Foto: Ulrik Svedin

Barn och unga i samhÀllsvÄrd löper som grupp större risk att fÄ sÀmre hÀlsa och skolresultat, bli utsatta för övergrepp och att hamna i drogberoende och kriminalitet. De har ocksÄ sÀmre utsikter nÀr det gÀller jobb och ekonomi. Tidigare forskning Àr ofta gjord pÄ mindre grupper och man vet ganska lite om vilka effekter olika stöd egentligen ger.

Syftet med avhandlingen var att utforska hĂ€lsa, upplevt stöd, och övergrepp hos barn och unga i samhĂ€llsvĂ„rd, samt att bedöma hur förutsĂ€ttningarna för lyckade skolresultat förĂ€ndras genom Skolfam – en modell som anvĂ€nds i tjugotvĂ„ svenska kommuner för att stĂ€rka skolresultat för barn i familjehem.

Tester

Avhandlingens frÄgor om hÀlsa och upplevt stöd bygger pÄ enkÀter, riktade till mÄnga tusen barn och unga i högstadiet och gymnasiet. DÀr har svar frÄn de som bor i familjehem eller pÄ behandlingshem jÀmförts med övriga elevers svar. De frÄgor som handlar om förutsÀttningar för skolprestationer har undersökts genom en sammanstÀllning av nÀstan 900 tester i lÀsning, rÀkning, intelligens, samt psykosociala styrkor och svÄrigheter. Testerna av barn i familjehem har gjorts av specialpedagoger och psykologer i de olika Skolfam-team som finns i Sverige.

Slutsatsen Àr att barn i Skolfam faktiskt ökar sina förmÄgor i sÄvÀl lÀsförstÄelse som matematik och intelligens efter de tvÄ första Ären av insatsen. DÀremot syns ingen förbÀttring i mindre komplexa funktioner som ren textavkodning, lÀshastighet eller kÀnslomÀssigt pÄverkade funktioner som kamratproblem eller symptom pÄ psykisk ohÀlsa.

Psykisk ohÀlsa och otrygghet

Forskningsresultaten visar ocksÄ att det Àr mer Àn dubbelt sÄ vanligt att ungdomar i samhÀllsvÄrd har sökt vÄrd för psykisk ohÀlsa jÀmfört med övriga. En betydligt högre andel av de samhÀllsvÄrdade har varit utsatta för fysiskt eller sexuellt vÄld.

  • Det visade sig ocksĂ„ att barn i samhĂ€llsvĂ„rd Ă€r mindre bekvĂ€ma med att vĂ€nda sig till vuxna hemma eller kompisar om de fĂ„r problem. Men de har ungefĂ€r liknande förtroende för professionella, till exempel lĂ€rare, skolsköterskor eller ungdomsmottagningar, som andra unga. Mer Ă€n var fjĂ€rde kĂ€nde sig inte riktigt trygg i skolan och var femte var inte riktigt trygg hemma, berĂ€ttar Rikard Tordön.

RÀtt stöd ger bÀttre förutsÀttningar

Den viktiga nya kunskapen Àr att mÄnga viktiga pusselbitar för en bra utveckling gÄr att pÄverka med rÀtt stöd.

  • Det finns ocksĂ„ behov av att utveckla metoder för att pĂ„ bred front stĂ€rka skyddsfaktorerna, och minska riskerna för ohĂ€lsa som barn i samhĂ€llsvĂ„rd lever med. För att göra det behövs mer exakta svar pĂ„ hur kedjorna hĂ€nger ihop, frĂ„n sĂ„dant som hĂ€nder innan eller under samhĂ€llsvĂ„rd, till hur det tar sig uttryck i relationer, psykisk hĂ€lsa och skola bĂ„de under och efter barn- och ungdomsĂ„ren, menar Rikard Tordön.

Avhandlingens fulla titel Àr Health, Experienced Support and School Performance among Children in Out-of-home care och kommer försvaras online av Rikard Tordön, Barnafrid, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet den 5 juni 2020. Du hittar avhandlingen pÄ

Publikation

Omslag för publikation 'Framsida Avhandling  Rikard Tordön'
Rikard Tordön (2020)

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

LiU:s rektor lyssnar pÄ en konferens genom hörlurar i sÀllskap med andra.

LiU:s rektor med på konferensen Choose Europe

Rektor Jan-Ingvar Jönsson är i Frankrike på inbjudan av president Macron och EU:s ordförande Ursula von der Leyen för att diskutera Europas vetenskapliga ambitioner i det geopolitiska läget. En fråga är hur Europa kan attrahera amerikanska forskare.