Azadé Azad Àr forskare i psykologi och legitimerad lÀrare och jobbar dels som forskare pÄ Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, dels som forskningsledare vid Statens institutionsstyrelse. Azadé Azad har alltid intresserat sig för barn och ungas livsvillkor och har bÄde privat sÄvÀl som professionellt engagerat sig i arbetet med dessa frÄgor pÄ olika sÀtt. En aspekt av hennes forskning har varit unga kvinnor och flickors normbrytande beteende, dÀribland tjejer som begÄr brott.
PÄ Barnafridskonferensen 2024 kommer Azadé att förelÀsa om utvecklingspsykologiska aspekter av brottslighet, med fokus pÄ tonÄrstjejers kriminella beteenden. FörelÀsningen bygger pÄ tidigare resultat frÄn ett projekt som rör dömda tjejer och utmaningar som de upplever i interpersonella relationer, dÀribland familj, vÀnner och skola, samt frÄn ett pÄgÄende longitudinellt projekt om hur identitetsutveckling och vÀgarna in och ut ur brottslighet hÀnger samman hos tonÄrstjejer.
Vi stÀllde tre frÄgor till Azadé om hennes forskning
Hur kommer det sig att du valt att bedriva forskning inom omrÄdet? (Unga kvinnor med begrÀnsad brottslighet)
- Just ungdomstiden Ă€r sĂ€rskilt intressant för att den Ă€r en sĂ„n transcendent period dĂ€r mĂ€nniskor formar och formas till olika versioner av sitt kommande jag. Just tjejer som begĂ„r brott intresserar mig för att det Ă€r en understuderad grupp, dĂ€r forskningen frĂ€mst fokuserat pĂ„ mĂ€n och pojkar och att vi dĂ€rför vet mycket mindre om tjejers och kvinnors vĂ€gar in och ut ur brott men ocksĂ„ hur tjejers brottslighet pĂ„verkar andra delar av livet. FĂ€ltet intresserar mig ocksĂ„ för att tjejer som begĂ„r brott, utöver att bryta mot samhĂ€llsnormen av laglydighet ocksĂ„ bryter mot sociala förvĂ€ntningar och normer av hur en tjej âskaâ bete sig, sĂ€ger Azade Azad.
Vilka Àr de utmaningar som tjejerna med begrÀnsad kriminalitet upplever i samband med familj, kamrater och skola?
- Gruppen Àr heterogen och det Àr svÄrt att uttala sig om generella behov eftersom det finns stora variationer inom gruppen, men utifrÄn de resultat jag har sett i min avhandling Àr det framförallt skolan som tycks vara en utmaning. Utmaning i den mÄn att en stor andel gÄr ut med ofullstÀndiga betyg frÄn grund- sÄvÀl som gymnasieskola, eller att de saknar behörighet till vidare studier eller att de har hoppat av skolan. De behöver alltsÄ fÄ hjÀlp med sin utbildning, och det som Àr positivt i sammanhanget Àr att motivationen och viljan att fullfölja en utbildning finns, men pÄ grund av olika anledningar, som jag inte kan se baserat pÄ mina resultat, har de svÄrt att fÄ skolan att funka. HÀr behövs det alltsÄ stöd och hjÀlp för gruppen.
Vilka Àr de frÀmsta skyddsfaktorerna till att kriminaliteten blir begrÀnsad och ej fortsÀtter?
- Det Àr svÄrt att generalisera resultaten till den stora gruppen men nÀr jag har frÄgat tjejerna vad de sjÀlva anser att behöver och vad de tror kommer förhindra att de fortsÀtter att begÄ brott har just vikten av att sluta umgÄs med kompisar som begÄr brott nÀmnts, och i de studier vi gör just nu, dÀr vi tittar pÄ identitetsutveckling och relationen till vÀgar in och ut ur brott över tid, ser vi ocksÄ att de anger att sociala relationer Àr av betydelse. BÄde i bemÀrkelsen att ha prosociala vÀnner men ocksÄ genom att inte vilja göra andra sÄ som familjen besvikna.
Ta del av Barnafridskonferensens program och anmÀl dig hÀr.