91ÊÓÆ”

04 juli 2023

En signal från hörselorganet, vars exakta roll i hörseln har varit oklar ända sedan den upptäcktes för runt 70 år sedan, ger antagligen hjärnan information om huruvida örat fungerar som det ska eller inte. Det visar en studie från LiU. Fynden är en viktig pusselbit för att förklara vad som händer i örat när hörseln försämras av skadligt ljud.


NÀr örat utsÀtts för högt ljud, som vid en konsert eller vistelse i en bullrig miljö, kan hörseln försÀmras tillfÀlligt. Om exponeringen för högt ljud upprepas mÄnga gÄnger kan hörseln skadas permanent. Forskning pekar mot att över en miljard unga mÀnniskor Àr i riskzonen för att skada sin hörsel med högt ljud i hörlurar och miljöer med hög musik.man hÄller handen vid örat för att höra bÀttreDe flesta har nÄgon gÄng upplevt hur hörseln blir nedsatt en stund av starka ljud Foto Viktoriya Kuzmenkova

Men Àven om bullerskador Àr en ledande orsak bakom hörselnedsÀttning, Àr de exakta mekanismerna till stor del oklara. Pierre Hakizimana vid Linköpings universitet Àr en av de som forskar för att ta reda pÄ hur skadorna uppstÄr och om det gÄr att förhindra dem.

I inneörat, eller hörselorganet, finns runt 15 000 hÄrceller. NÀr hÄrcellerna trÀffas av ljudvÄgor omvandlar de vibrationerna till elektriska nervsignaler. Signalerna leds till hjÀrnan, som tolkar dem och det Àr först dÄ vi uppfattar ljudet.

GÄtfull signal

Signalen frĂ„n hĂ„rcellerna bestĂ„r av tvĂ„ delar som kallas AC och DC. AC-signalen Ă€r vĂ€l utforskad. Den ger hjĂ€rnan information om ljudets styrka och dess frekvens, det vill sĂ€ga hur ljust eller mörkt ljudet Ă€r. Men DC-signalen har förblivit nĂ„got av en gĂ„ta. Ända sedan signalen upptĂ€cktes för runt 70 Ă„r sedan har forskare frĂ„gat sig vilken funktion DC-signalen har.

NÀr man mÀter de elektriska signalerna frÄn hörselorganets hÄrceller mÀrks DC-signalen genom att den fÄr AC-signalen att skifta en aning, i antingen positiv eller negativ riktning. Olika studier som har försökt karaktÀrisera DC-signalen har kommit fram till olika resultat nÀr det gÀller dess polaritet. I den aktuella studien visar Pierre Hakizimana att DC-signalens polaritet Àndras frÄn positiv till negativ nÀr hörselorganet har utsatts för skadligt ljud. Signalen kan med andra ord indikera örats hÀlsostatus.Pierre Hakizimana. Pierre Hakizimana vid Linköpings universitet. Foto Sanna Hedin

– Den hĂ€r signalen verkar kunna vara ett sĂ€tt för kroppen att meddela hjĂ€rnan om örat Ă€r friskt eller inte och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt underlĂ€tta hjĂ€rnans förmĂ„ga att uppfatta svaga ljud. HjĂ€rnan kan förstĂ€rka en svag signal frĂ„n hörselorganet. Om hjĂ€rnan fĂ„r information om att örat inte fungerar normalt behöver den inte lĂ€gga kraft pĂ„ att försöka förbĂ€ttra signalen för att uppfatta ljud frĂ„n ett skadat öra, sĂ€ger Pierre Hakizimana, förste forskningsingenjör vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

UpptÀckten kan förhoppningsvis bidra till ny forskning om hur DC-signalen skulle kunna anvÀndas till att diagnosticera hörselförlust orsakad av skadligt ljud. Detta har hittills inte kunnat lösas eftersom man inte vetat hur signalen kan tolkas, eller hur man ska isolera och mÀta den hos mÀnniskor pÄ ett tillförlitligt sÀtt.

I studien visar Pierre Hakizimana ocksÄ att DC-signalen skapas av kaliumjonkanaler som slÀpper ut kaliumjoner genom hÄrcellers membran.

Forskningen har finansierats med stöd av Stiftelsen Tysta Skolan.

Artikeln: , Pierre Hakizimana, (2023), Cellular and Molecular Life Sciences, publicerad online 24 maj 2023
https://doi.org/10.1007/s00018-023-04809-5

Mer läsning om forskning om hörseln

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.