I början pÄ 2000-talet arbetade Carl-Johan Rundgren som gymnasielÀrare i biologi och naturkunskap i Norrköping. NÄgra hundra meter frÄn hans arbetsplats startades vid Linköpings universitet en nationell forskarskola inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik kallad FontD.
â En fredag var jag pĂ„ lĂ€rarfortbildningsdag pĂ„ Linköpings universitet. Vi fick höra om forskning kring naturvetenskapliga visualiseringar och missförstĂ„nd som kunde uppstĂ„ i elevers tolkningar av representationerna. Jag blev sĂ„ inspirerad att jag gick hem och skrev en ansökan till forskarskolan som jag lĂ€mnade in pĂ„ mĂ„ndagen, sĂ€ger Carl-Johan Rundgren.
Ansökan ledde till en doktorandtjÀnst vid FontD. Idag arbetar Carl-Johan vid Stockholms universitet dÀr han Àr professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga Àmnen. Hans forskning handlar bland annat om naturvetenskapernas karaktÀrsdrag och frÄgor om förÀnderlighet, subjektivitet och objektivitet, teori och empiri med mera.
â Inspirationen kom frĂ„n medierapporteringen under covid-19-pandemin dĂ€r frĂ„gor om vetenskapens verkstad plötsligt fick utrymme. Det rapporterades till exempel om hur stor population som krĂ€vdes för att vaccintester skulle anses pĂ„litliga. Vi funderade dĂ„ pĂ„ vilka slutsatser gymnasieelever drar av mediainformation om naturvetenskap, och hur unga navigerar sig i dagens medielandskap med till exempel sociala medier, sĂ€ger Carl-Johan.
Forskarna studerar hur skolundervisning kan stötta elever i att utveckla kritiskt tÀnkande kring mediainformation om naturvetenskap. Tillsammans med gymnasielÀrare arbetar de med att testa och utveckla undervisning dÀr elever fÄr ta del av medierapportering om naturvetenskapliga omrÄden. Bland resultaten kan de se att elever har ett generellt kÀllkritiskt tÀnkande och stÀller kritiska frÄgor om vem som stÄr bakom informationen och i vilket syfte den ges.
â NĂ€r det kommer till naturvetenskap Ă€r det dock svĂ„rare. För att kunna ta stĂ€llning till informationen behöver man veta nĂ„got om naturvetenskapernas karaktĂ€r. Det Ă€r lĂ€tt att det i skolan fokuseras mest pĂ„ naturvetenskapens produkter och inte sĂ„ mycket pĂ„ hur naturvetenskaplig kunskap produceras. Det behövs bĂ„de och, grundkunskap och att fĂ„ nosa pĂ„ forskningsfronten, sĂ„ att elever inte uppfattar all kunskap som given, sĂ€ger Carl-Johan.
Han beskriver samtidigt att detta kan innebÀra ett dilemma i undervisningen.
â Vi ser att elever ofta intar en kritisk instĂ€llning till information, med utgĂ„ngspunkten att pĂ„stĂ„enden Ă€r falska om inte motsatsen tydligt kan bevisas. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att prata om hur man producerar naturvetenskaplig kunskap, till exempel vad data och empiri Ă€r, sĂ€ger Carl-Johan.
Forskningsprojektet vÀntas pÄgÄ till Är 2025 dÄ forskarna hoppas kunna publicera studiens resultat.
â Vi kan se ett generellt fokus pĂ„ praktiska aktiviteter nĂ€r det kommer till undervisning om naturvetenskapliga undersökningar. Det har ett vĂ€rde i sig, man lĂ€r sig vĂ€ldigt mycket av praktiskt arbete. Samtidigt skulle vi behöva hitta nya sĂ€tt att göra naturvetenskapliga undersökningar som ett teoretiskt innehĂ„ll tillgĂ€ngligt för eleverna, sĂ€ger Carl-Johan.
De har Àven jÀmfört kunskaper i Ärskurs 7 pÄ högstadiet och Ärskurs 3 pÄ gymnasiet.
â Ett slĂ„ende internationellt resultat Ă€r att det inte rĂ€cker att genomföra naturvetenskapliga undersökningar för att elever ska lĂ€ra sig om vetenskapliga undersökningssĂ€tt. Att praktiskt genomföra undersökningar Ă€r dock ett bra tillfĂ€lle för att lĂ€ra sig om detta. LĂ€raren behöver dĂ„ tydligt sĂ€tta ord pĂ„ vad man gör, varför och sĂ„ vidare, sĂ€ger Carl-Johan.
LÀs mer om elevers förstÄelse av naturvetenskapliga undersökningar i forskningsartikeln:
. Jakob Gyllenpalm, Carl-Johan Rundgren, Judith Lederman, Norman Lederman. Scandinavian Journal of Educational Research
LĂ€s mer om forskningsprojektet
â En fredag var jag pĂ„ lĂ€rarfortbildningsdag pĂ„ Linköpings universitet. Vi fick höra om forskning kring naturvetenskapliga visualiseringar och missförstĂ„nd som kunde uppstĂ„ i elevers tolkningar av representationerna. Jag blev sĂ„ inspirerad att jag gick hem och skrev en ansökan till forskarskolan som jag lĂ€mnade in pĂ„ mĂ„ndagen, sĂ€ger Carl-Johan Rundgren.
Ansökan ledde till en doktorandtjÀnst vid FontD. Idag arbetar Carl-Johan vid Stockholms universitet dÀr han Àr professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga Àmnen. Hans forskning handlar bland annat om naturvetenskapernas karaktÀrsdrag och frÄgor om förÀnderlighet, subjektivitet och objektivitet, teori och empiri med mera.
Naturvetenskap i media och gymnasieelevers förstÄelse för dess karaktÀrsdrag
Tillsammans med forskarkollegor undersöker Carl-Johan hur gymnasieelever uppfattar och tolkar information om naturvetenskap i media.â Inspirationen kom frĂ„n medierapporteringen under covid-19-pandemin dĂ€r frĂ„gor om vetenskapens verkstad plötsligt fick utrymme. Det rapporterades till exempel om hur stor population som krĂ€vdes för att vaccintester skulle anses pĂ„litliga. Vi funderade dĂ„ pĂ„ vilka slutsatser gymnasieelever drar av mediainformation om naturvetenskap, och hur unga navigerar sig i dagens medielandskap med till exempel sociala medier, sĂ€ger Carl-Johan.
Forskarna studerar hur skolundervisning kan stötta elever i att utveckla kritiskt tÀnkande kring mediainformation om naturvetenskap. Tillsammans med gymnasielÀrare arbetar de med att testa och utveckla undervisning dÀr elever fÄr ta del av medierapportering om naturvetenskapliga omrÄden. Bland resultaten kan de se att elever har ett generellt kÀllkritiskt tÀnkande och stÀller kritiska frÄgor om vem som stÄr bakom informationen och i vilket syfte den ges.
â NĂ€r det kommer till naturvetenskap Ă€r det dock svĂ„rare. För att kunna ta stĂ€llning till informationen behöver man veta nĂ„got om naturvetenskapernas karaktĂ€r. Det Ă€r lĂ€tt att det i skolan fokuseras mest pĂ„ naturvetenskapens produkter och inte sĂ„ mycket pĂ„ hur naturvetenskaplig kunskap produceras. Det behövs bĂ„de och, grundkunskap och att fĂ„ nosa pĂ„ forskningsfronten, sĂ„ att elever inte uppfattar all kunskap som given, sĂ€ger Carl-Johan.
Han beskriver samtidigt att detta kan innebÀra ett dilemma i undervisningen.
â Vi ser att elever ofta intar en kritisk instĂ€llning till information, med utgĂ„ngspunkten att pĂ„stĂ„enden Ă€r falska om inte motsatsen tydligt kan bevisas. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att prata om hur man producerar naturvetenskaplig kunskap, till exempel vad data och empiri Ă€r, sĂ€ger Carl-Johan.
Forskningsprojektet vÀntas pÄgÄ till Är 2025 dÄ forskarna hoppas kunna publicera studiens resultat.
Naturvetenskapliga undersökningar i ett globalt perspektiv
Carl-Johan arbetar Ă€ven i ett internationellt forskningsprojekt som i ett 30-tal lĂ€nder studerar elevers förstĂ„else av naturvetenskapliga undersökningar. De jĂ€mför bland annat kunskaper i grundskolans Ă„rskurs 3 och 4.â Vi kan se ett generellt fokus pĂ„ praktiska aktiviteter nĂ€r det kommer till undervisning om naturvetenskapliga undersökningar. Det har ett vĂ€rde i sig, man lĂ€r sig vĂ€ldigt mycket av praktiskt arbete. Samtidigt skulle vi behöva hitta nya sĂ€tt att göra naturvetenskapliga undersökningar som ett teoretiskt innehĂ„ll tillgĂ€ngligt för eleverna, sĂ€ger Carl-Johan.
De har Àven jÀmfört kunskaper i Ärskurs 7 pÄ högstadiet och Ärskurs 3 pÄ gymnasiet.
â Ett slĂ„ende internationellt resultat Ă€r att det inte rĂ€cker att genomföra naturvetenskapliga undersökningar för att elever ska lĂ€ra sig om vetenskapliga undersökningssĂ€tt. Att praktiskt genomföra undersökningar Ă€r dock ett bra tillfĂ€lle för att lĂ€ra sig om detta. LĂ€raren behöver dĂ„ tydligt sĂ€tta ord pĂ„ vad man gör, varför och sĂ„ vidare, sĂ€ger Carl-Johan.
LÀs mer om elevers förstÄelse av naturvetenskapliga undersökningar i forskningsartikeln:
. Jakob Gyllenpalm, Carl-Johan Rundgren, Judith Lederman, Norman Lederman. Scandinavian Journal of Educational Research
LĂ€s mer om forskningsprojektet