91ÊÓÆ”

05 november 2019

Fyra LiU-forskare har fått närmare 22 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, migration och integration.

Folksamling med emigranter
Fotograf: BalkansCat

Mest pengar får Anna Bredström, forskare vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Remeso.
Hon tilldelas pengar för två olika forskningsprojekt, totalt cirka 11 miljoner kronor. Anna Bredström får drygt 5,4 miljoner för projektet ”En ny biologism? Hur medicinsk forskning, policy och klinisk praktik hanterar etniska skillnader i hälsa”.

Projektet handlar bland annat om att studera effekterna av hur dagens medicinska forskning söker efter genetiska skillnader i olika etniska grupper för att på så sätt utveckla individanpassade precisa mediciner. Den vetenskapliga medicinska utvecklingen öppnar för etiska frågor.
– När vi pratar om genetiska skillnader inom medicinen – hur tänker vi då till exempel kring ordet ras och om etnicitet som biologiska kategorier, frågar sig Anna Bredström.

Hon får också närmare 5,6 miljoner för projektet ”Hantering av felbarhet och osäkerhet i migrationskontroll: En studie av biometri och EU:s IT-system i Sverige”.
– Vi ska fortsätta ett påbörjat forskningsprojekt som handlar om biometri – avancerad teknologi för att spåra människor. I en EU-studie har vi studerat hanteringen av en fingeravtrycksdatabas. Vi har intervjuat poliser, andra myndighetspersoner, jurister och migranter om deras erfarenheter av fingeravtryckskontroll. Nu bygger vi vidare på den studien för att ta reda på mer om vad för slags maktutövande som används och vilka effekter det får, utifrån etiska och rättssäkerhetsaspekter, säger Anna Bredström.

Övriga LiU-forskare som får pengar i denna omgång är:
Jacob Habinek, forskare vid Institutet för analytisk sociologi (IAS). Han får totalt 4,2 miljoner för projektet ”En datorbaserad textanalys av Nobelprisets tilldelande”.
Paula Mählck, forskare vid Remeso, får drygt 2,3 miljoner för ett projekt med titeln ”Madam och hembiträdet: En narrativ studie om hushållsarbete och postkolonial rasism i Dar Es Salaam”.
Christina Samuelsson, forskare vid Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi (LOA), får drygt fyra miljoner för projektet ”Tidig lexikal utveckling och gestutveckling hos barn med typisk utveckling, döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat samt barn med språkstörning”.

Totalt har Vetenskapsrådet beviljat bidrag inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, migration och integration på cirka 530 miljoner för de närmaste åren.



Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.