Kompetens
Lagkraven, spetsforskning och engagerad personal har gjort Biobanksfaciliteten till något extra.
- Vi kan svara på de flesta frågor om provhantering och frysförvaring, och vi kan även ge rekommendationer, säger föreståndaren Lena Thunell.
Hon har själv forskarbakgrund och kompetensen hos personalen på Biobanksfaciliteten underlättar för dem som kommer hit och hämtar prov. De har byggt upp en provhanteringskedja tillsammans med forskarna, klinikerna och avdelningen för klinisk kemi som tar hand om och centrifugerar prov med hjälp av en robot. Centrifugeringen innebär separation av till exempel plasma från blodkroppar. Provrören är märkta med streckkoder eller QR-koder. Varje detalj måste dokumenteras noga, inte minst tidpunkterna kontrolleras.
- När blodprovet lämnar patientens arm, när det kommer in till klin-kem, och när det fryses in. Varje minut är avgörande för provets kvalitet. Spårbarhet och mycket information om proverna är viktig för forskningen, och ökar användbarheten på många sätt.
- Forskning är en dynamisk process och måste få vara det. Nu finns varje prov i tolv identiska portioner. Då kan forskaren komma med en ny idé och har möjlighet att genomföra helt olika analyser på samma prov.
Flera studier
En strimma av kall rök sjunker till golvet när Marianne Petersson, forskningssköterska på reumatologmottagningen, öppnar frysen. Hon lämnar tre prov.Henrik Andersson, forskningsingenjör inom anestesi och intensivvård på Region Östergötland, har tillbringat många timmar nere i fryshotellet. Han arbetar inom en studie kring bland annat bedömning av narkos och hjärtskador. Att genom ett blodprov kunna bedöma om en patient har ökad risk för hjärtskador, eller är på väg in en skada, kan göra att man tidigare kan bestämma behandling.
- Vi har cirka 1 300 patienter i studien och totalt ungefär 50 000 nedfrysta prover på Biobanksfaciliteten. Blodproverna som vi sparar här kommer att göra nytta för svensk forskning under lång tid, säger Henrik Andersson när han systematiskt plockar bland provrören.
Emma Ridell känner efter larmtelefonen i fickan. Den följer med någon av medarbetarna, dag som natt. Skulle en frys gå sönder eller om temperaturen stiger, så går larmet. Först till en driftcentral, sedan till personalen.
- Det är jätteviktigt att vi kan lita på tekniken, men i bland blir något fel. Kanske ett par gånger per år larmar det, och då måste vi vara snabba. Någon gång har jag fått gå upp mitt i natten, säger Lena Thunell.
Vad gör ni då?
- Åker hit, packar om materialet till en reservfrys, fotograferar och dokumenterar. Sedan åker man hem och försöker somna om, säger Lena Thunell med ett leende.
De känner starkt för verksamheten. Lena Thunell talar också om framtiden. Här finns koppling till stora forskningsprojekt som kommer att få betydelse och hjälpa patienter inom sjukvården.
Tänker ni på att ni går omkring mitt bland prover från tusentals människor.
- Inte dagligen. Men när det kommer en publikation stannar man upp och känner att det här är viktigt. Då tänker jag på hur vi är en del av den forskningen, säger Emma Ridell.
Fakta/Biobanksfaciliteten på Campus US
- Biobankslagen från 2003 är till för att skydda provgivarens integritet. Men lagen ska samtidigt verka för att den medicinska forskningen får tillgång till provmaterial för utveckling av vården.
- Biobanksfaciliteten i Linköping kan säkerställa säker förvaring och att lagen följs. Den startade 2013 och är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Region Östergötland samt en del av Biobank Sverige och Svenska biobanksregistret och samverkar inom Sydöstra sjukvårdsregionen.
- Ett av de största projekten som finns här är en del av SCAPIS, som är en svensk befolkningsstudie av hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män i åldern 50–64 år. Över 5 000 personer från Östergötland deltar i studien.