Forskarna ingĂ„r i nĂ€tverket ââ som initierats av bland andra Brita Hermelin, professor och vetenskaplig ledare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Hon var ocksĂ„ en av arrangörerna av workshopen âUneven pathways towards the Green Economyâ som Ă€gde rum vid CKS i dagarna tvĂ„. Gruppen som startat nĂ€tverket Ă€r ekonomgeografer. Gemensamt Ă€r att de alla forskat om tjĂ€nster och vilken roll de har för utveckling och tillvĂ€xt i frĂ€mst regionala och lokala perspektiv samt hur detta pĂ„verkar fördelningen av tillvĂ€xt globalt.
VÀlstÄnd och utveckling utan att skada miljön
Under trÀffen diskuterades vilka hinder och möjligheter som finns för att hÄllbarhetsmÄlen ska integreras med de ekonomiska verksamheterna. I vilka geografiska sammanhang utvecklas gröna ekonomier? Varför Àr det sÄ geografiskt ojÀmnt fördelat? Vilka relationer krÀvs lokalt och regionalt för att fÄ den ekonomiska modellen att fungera?
Definitionen âgrön ekonomiâ Ă€r en grundlĂ€ggande modell FN formulerat för hĂ„llbar utveckling: att skapa vĂ€lstĂ„nd och ekonomisk utveckling utan att skada miljön. Den tar ocksĂ„ hĂ€nsyn till hĂ„llbarhet, resursanvĂ€ndning och effekter vid tillvĂ€xt och investeringar.
â Grön ekonomi har i mĂ„nga sammanhang utvecklats till ett tillvĂ€xtideal, vilket riskerar att den ekologiska och sociala hĂ„llbarheten fĂ„r mindre betydelse i praktiken. DĂ€r Ă€r politiken och policyarbetet viktigt: det kan pĂ„verka utvecklingen av den gröna ekonomin och hur den kan integreras i företagssektorn, sĂ€ger Brita Hermelin. Hon forskar om betydelsen av sektorsövergripande samverkan för lokal och regional utveckling; hĂ„llbar utveckling och kommuners planering för grön tillvĂ€xt.
Politik och policy viktiga styrinstrument
Politiken sker pÄ olika skalnivÄer: internationellt genom till exempel Parisavtalet och internationella standarder; nationellt genom regleringar och program och regionalt och lokalt genom policyinsatser.
â Kommuner har en pĂ„verkan exempelvis inom energifrĂ„gor, avfallshantering, byggplanering, upphandling och genom att bidra till att plattformar skapas dĂ€r samverkan och kunskapsöverföring kan ske, sĂ€ger Brita Hermelin.
Till workshoppen i Norrköping kom 13 forskare med hemvist i Storbritannien, Norge, Finland och Luxemburg samt vid tre svenska universitet: Karlstads universitet, Linköpings universitet, samt Stockholms universitet. Bakgrunden till trÀffen i Norrköping Àr den nyligen publicerade boken med redaktörerna Andrew Jones, Patrik Ström, Brita Hermelin och Grete Rusten. TrÀffen finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.
Regionala förutsÀttningar avgörande för utfallet
Det första anförandet hölls av David Gibbs frĂ„n University of Hull som studerar nĂ„gra starka regioner i Europa med grön tillvĂ€xt: âGreen Tech Valleyâ i österrikiska regionen Steiermark dĂ€r staden Graz ligger; âNew Angliaâ i Norfolk och Suffolk i sydöstra Storbritannien samt Bremerhaven i norra Tyskland vid Nordsjökusten. David Gibbs menade att Ă€ven om nationella riktlinjer och intentioner finns, sĂ„ Ă€r de regionala förutsĂ€ttningarna avgörande för gröna ekonomier: beslutsfattarnas kunskaper, regionens sjĂ€lvbild, lokala visioner och förmĂ„gan till att skapa nya konsumentmönster. Gemensamt för flera av exemplen Ă€r att de har minskande befolkning, vikande arbetsmarknad och ett nĂ€ringsliv i förĂ€ndring nĂ€r stora industrier lĂ€ggs ner.
Den sammantagna bilden av forskarnas presentationer för workshopen var att det tas mÄnga initiativ och att det sker en snabb utveckling i riktning mot en grön ekonomi samtidigt som det i hög grad Àr fortsatt fokus pÄ förnyelsebara energikÀllor. Det Àr sannolikt att det hÀr kommer innebÀra genomgripande förÀndringar för hur nÀringslivet och dess verksamhet organiseras, vilka tekniker och material som anvÀnds. Ett exempel pÄ det senare gavs av Ida Andersson frÄn Stockholms universitet som berÀttade om hur byggbranschen i praktiken tÀvlar om att bygga det högsta trÀhuset.
TjÀnsterna hÀnger samman med tillverkningen
Det hÀr kommer ocksÄ ha en betydelse för var jobben lokaliseras och ett exempel pÄ det Àr den planerade batterifabriken i SkellefteÄ som kommer att fÄ en avgörande roll för regionens utveckling. Detta Àr industritillverkning som förvÀntas sysselsÀtta drygt 2 000 personer.
â Det som tjĂ€nsteperspektivet tydliggör Ă€r att denna produktion i grunden Ă€r beroende av det som brukar sorteras till tjĂ€nster, det vill sĂ€ga forskning, miljöteknikkonsulter, certifieringar, mjukvaror och andra tjĂ€nstenyttor. En forsknings- och utvecklingsavdelning med knappt 500 jobb planeras lokaliseras i VĂ€sterĂ„s, sĂ€ger Brita Hermelin.