I rapporten âHur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?â diskuterar författarna bitrĂ€dande professor Gissur Ă Erlingsson och forskningsassistenten Joakim Hessling, bĂ„da vid CKS, hur kommunala bolag i ett urval av kommuner har valt att lokalt reglera, och i praktiken genomföra, sponsring av organisationer och aktiviteter. FrĂ„gan Ă€r angelĂ€gen i ljuset av att det offentligas stöd till elitföreningar diskuterats flitigt pĂ„ sistone, liksom att revisionsbyrĂ„er Ă„terkommande kritiserat de kommunala bolagens arbete med sponsring.
â RĂ€ttslĂ€get kring kommunala bolag och sponsring har ibland beskrivits som nĂ„got oklart. I rapporten har vi dĂ€rför strĂ€vat efter att ringa in vad som Ă€r lagligt, rimligt och lĂ€mpligt nĂ€r de kommunala företagen lĂ„ter pengar lĂ€mna bolagen i syfte att sponsra exempelvis föreningar och evenemang, sĂ€ger Gissur Ă Erlingsson.
Lokala riktlinjer och omfattning av sponsring
Studien Àr explorativ och ser nÀrmare pÄ sju medelstora och stora kommuner. Författarna undersöker i vilken utstrÀckning lokala riktlinjer och policyer för sponsring har tagits fram och hur dessa i sÄ fall ser ut samt tittar nÀrmare pÄ i vilken omfattning sponsring förkommer i kommunala bolag och vilka som tar emot sponsring.
Rapporten visar att sponsring förekommer i alla de studerade kommunerna, men i varierande grad. Vanligast Àr att idrotts- och kulturföreningar och större evenemang inom kommunen sponsras, elitlag Àr ofta mottagare. Gemensamt Àr att det inte alltid Àr uppenbart vari motprestationen bestÄr av.
â Det Ă€r viktigt att pĂ„peka att vi inte leker domare och försöker skilja ârĂ€ttâ sponsring frĂ„n âfelâ sponsring. I stĂ€llet anvĂ€nder vi rapportens iakttagelser för att stimulera till en konstruktiv diskussion om hur reglering och genomförande av de kommunala bolagens sponsring bĂ€st kan organiseras.
PĂ„ vilka grunder ska sponsringen ske?
Författarna menar att deras resultat bör mana till kritisk sjĂ€lvreflektion ute i kommunerna och identifierar en rad frĂ„gor som kommuner och deras bolag bör stĂ€lla sig sjĂ€lva. Ăr urvalsgrunderna tydliga för vilka föreningar och evenemang som ska motta sponsring? Vilka fĂ„r det inte? Följs sponsringen upp sĂ„ att man vet om det Ă€r klokt investerade medel? Ăr VIP-biljetter, Ă„rskort eller loger pĂ„ arenor rimliga motprestationer och vilka fĂ„r dra nytta av dessa? I vilken utstrĂ€ckning Ă€r det OK att elitklubbar â som konkurrerar pĂ„ marknader om exempelvis spelare â mottar sponsring frĂ„n det offentliga?
â I enskilda och konkreta fall Ă€r det ingalunda enkelt att ge enkla svar pĂ„ dessa frĂ„gor. Men vi hoppas att frĂ„gorna vi vĂ€cker gör att kommunerna och deras bolag utmanar sig sjĂ€lva med sjĂ€lvkritik nĂ€r det kommer till dessa saker. I konstruktiv anda avslutar vi dĂ€rför rapporten med att utveckla ett slags âsjĂ€lvdiagnosticeringsverktygâ som organisationerna kan konsultera för att sĂ€kra att man inför sponsringsbesluten Ă„tminstone stĂ€llt sig sjĂ€lva vissa kritiska frĂ„gor, avslutar Gissur Ă Erlingsson.
Studien ingĂ„r i projektet âOffentligt Ă€gda bolag: Hot mot insyn, ansvarsutkrĂ€vande och demokratisk legitimitet?â som finansieras av VetenskapsrĂ„det.
