91ÊÓÆ”

03 maj 2018

– Besöksnäringen är en del av samhällssystemet och ett sätt att bygga attraktiva samhällen. Platser med bra besöksnäring har bättre samhällsservice och höjer attraktiviteten för platsen, säger Ulrika Nisser, projektledare på Tillväxtverket.

Hon var en av deltagarna i workshopen ”Kunskapsutveckling i besöksnĂ€ringen” som hölls vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS vid Linköpings universitet. DĂ€r pĂ„gĂ„r en forskningsstudie om hur kunskap utvecklas och sprids inom besöksnĂ€ringen som leds av Josefina Syssner, forskare vid CKS. Workshopen var en del av projektet och samlade forskare, experter, strateger och praktiker frĂ„n kommuner, regioner, universitet samt TillvĂ€xtverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

FÄmansföretag driver utvecklingen i kommunerna

Studien finansieras av TillvÀxtverket. Turism- och besöksnÀringen Àr en av de sektorer som vÀxer i Sverige och anses ha stor potential. Ulrika Nisser talar om ett paradigmskifte: att mÄnga kommuners nÀringslivsutveckling kommer att drivas av enmans- och fÄmansföretag som Àr inriktade pÄ upplevelsekonsumenter med hög levnadsstandard och dÀr resandet Àr en statusmarkör.

– Kommunerna behöver förstĂ„ de nya behoven och se hur besöksnĂ€ringen kan komplettera och i vissa fall ersĂ€tta industrinĂ€ringar. BesöksnĂ€ringen Ă€r en internationell marknad och vi i Sverige kan starta besöksmĂ„l utifrĂ„n vĂ„ra naturresurser och locka dem som Ă€r beredda att betala, sĂ€ger Ulrika Nisser.

Den ”omvĂ€nda exporten” vĂ€xer redan. Under förra Ă„ret ökade utlĂ€ndska övernattningar i Sverige med 4 procent under 2017. Totalt sett ökade alla gĂ€stnĂ€tter i Sverige med 1,2 miljoner fler gĂ€stnĂ€tter under 2017 jĂ€mfört med föregĂ„ende Ă„r. Av denna ökning stod utlĂ€ndska gĂ€ster för 53 procent eller 650 000 gĂ€stnĂ€tter, enligt statistik frĂ„n TillvĂ€xtverket.

Behovet av kunskap Àr stort

BesöksnÀringen skapar arbetstillfÀllen, men kopplar ocksÄ till lokal utvecklingspolitik, hÄllbar konsumtion, samarbete och samordning pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. Vem gör vad? Hur lÀr vi oss av goda exempel? Hur kan vi koppla ihop offentliga aktörer och privata företagare? Och hur utvecklas kunskap i besöksnÀringen?

Kajsa Åberg Ă€r turismstrateg vid Region VĂ€sterbotten och disputerade i höstas vid UmeĂ„ universitet med avhandlingen ” ’Det dĂ€r klarar vem som helst' - Nordiska perspektiv pĂ„ kompetens inom turismsturism”.

–Det finns en myt om att man inte behöver kunna nĂ„got inom turism för att jobba i besöksnĂ€ringen. DĂ€rför Ă€r det viktigt att prata om synen pĂ„ kunskap inom turismen och diskutera hur man anvĂ€nder den nĂ€r nĂ€ringen professionaliseras, sĂ€ger Kajsa Åberg, som presenterade sin forskning vid workshopen.

BesöksnÀringen viktig i lokal utveckling

Kunskapsbehoven uppstÄr bland annat inom styrning och processledning. Inom forskningsprojektet görs en kartlÀggning av hur regionala organisationer som jobbar med besöksutveckling skriver fram kunskap och kunskapsutveckling i sina officiella dokument, men ocksÄ vilka aktörer inom besöksnÀringen som delar kunskap med varandra.

– I vĂ„r forskning om lokal utveckling har vi lagt mĂ€rke till tvĂ„ saker. Dels lyfts besöksnĂ€ring fram som allt viktigare i mĂ„nga kommuner, dels Ă€r det mĂ„nga som uppmĂ€rksammar betydelsen av innovation och kunskapsutveckling. I det hĂ€r projektet fĂ„r vi lĂ€gga ihop dessa bĂ„da perspektiv och det Ă€r vĂ€ldigt spĂ€nnande, sĂ€ger Josefina Syssner.

Kontakt

Vår forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.