Den frågan står i centrum för det nya treåriga forskningsuppdrag som Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fått av Tillväxtverket. Forskningen kommer att följa det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelar till 39 kommuner inom stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner.
Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under tre år får drygt fem miljoner vardera som de ska använda till att utveckla det lokala näringslivet och företagsklimatet. Kommunerna har stor frihet att bestämma hur pengarna ska användas.
– Gemensamt för kommunerna är att de har glesa strukturer och därmed ett begränsat antal lokala samverkanspartners för näringslivsutveckling. Det ger kommunerna speciella utmaningar – hur hanterar de dessa? säger Brita Hermelin, vetenskaplig ledare som tillsammans med Albin Olausson och Josefina Syssner kommer att genomföra projektet.
Kartläggning och fördjupning
CKS genomför två forskningsstudier. Den första består av en kartläggning över vilken kapacitet de 39 kommunerna har att arbeta med näringslivsfrågor. Den andra fokuserar på vad kommunerna väljer att göra i praktiken med det riktade statsbidraget: dels en sammanställning av alla kommuners insatser, men också genom fördjupade studier av ett urval. I projektet är kunskapsöverföringen viktig: kommunerna lär av varandra under projektets gång och forskningen kan ge ytterligare kunskap och perspektiv.
Kunskap med flera riktningar
Men Tillväxtverket vill också lära.
– Tillväxtverket vill förstå vad kommunerna är beredda att göra genom riktade bidrag. I vanliga fall utgår relationen mellan stat och kommun från ett top down-perspektiv, men här är det bottom up som gäller. Vi är väldigt glada över att få vara med där, också för att det innebär ett fortsatt samarbete med Tillväxtverket, säger Brita Hermelin.