â Vi började med en introduktion i olika grundbegrepp sĂ„ att alla skulle komma pĂ„ samma nivĂ„, berĂ€ttar Emma Pettersson, student pĂ„ civilingenjörsprogrammet i teknisk biologi.
â Vi som gĂ„r pĂ„ den tekniska fakulteten i vanliga fall fick lĂ€ra oss medicinska grundbegrepp och de som lĂ€ser pĂ„ den medicinska fakulteten fick lĂ€ra sig om teknik, sĂ€ger Sofia Gyulai, student pĂ„ civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi.
Sedan delades de in i tvÄ basgrupper med sex studenter i varje grupp. Första uppgiften blev att identifiera och beskriva ett verkligt e-hÀlsoprojekt.
â VĂ„r basgrupp valde att titta nĂ€rmare pĂ„ den digitala Min vĂ„rdplan i cancervĂ„rden, sĂ€ger Sofia Gyulai.
â Vi kom fram till att det i grunden Ă€r en bra tanke men sĂ„g ocksĂ„ att viss funktionalitet saknades, sĂ€ger Ulla PeterzĂ©n Wahlqvist som till vardags arbetar pĂ„ 1177 vĂ„rdguiden pĂ„ telefon. Tidigare har hon utbildat sig till specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvĂ„rd. Nu lĂ€ser hon masterprogrammet i medicinsk vetenskap, huvudomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap.
Min VÄrdplan cancer Àr individanpassad och finns inom e-tjÀnsten Stöd och behandling pÄ 1177.se.Johanna Sandéhn och Ulla Peterzén Wahlqvist. Foto Magnus Johansson
â Men nu kan man bara lĂ€sa sin vĂ„rdplan digitalt och i vissa fall skicka meddelanden till vĂ„rdgivaren. VĂ„rt förslag Ă€r att den utvecklas skilt frĂ„n Stöd och behandling 1177.se och istĂ€llet blir en del av appen 1177 VĂ„rdguiden, som hĂ„ller pĂ„ att utvecklas. DĂ„ kan den fĂ„ ny funktionalitet som till exempel notiser med information inför en behandling. Det vore ocksĂ„ bra om man sjĂ€lv kunde boka in tider via appen, sĂ€ger Sofia Gyulai.
Den andra basgruppen valde att titta nĂ€rmare pĂ„ Region Ăstergötlands kartlĂ€ggning av genomförda e-hĂ€lsoprojekt.
â KartlĂ€ggningen visar att mĂ„nga projekt startar men att inte alla avslutas. FĂ„ projekt Ă€r förankrade i verksamheten, istĂ€llet bedrivs de ofta som separata projekt, sĂ€ger Johanna SandĂ©hn, student pĂ„ masterprogrammet i medicinsk vetenskap, huvudomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap.
â Ofta har de inte heller anvĂ€ndaren eller patienten i fokus. IstĂ€llet Ă€r det andra behov, som ekonomiska, som styr. De Ă€r ocksĂ„ ofta baserade pĂ„ antaganden av kliniker eller nĂ€ringsliv, sĂ€ger Ulla PeterzĂ©n Wahlqvist.
För att projekten ska lyckas bÀttre tycker de att det behövs en manual för e-hÀlsoprojekt med vissa standarder. Projekten bör ocksÄ integreras i verksamheten och utgÄ frÄn anvÀndarnas behov.
EfterfrÄgan inom e-hÀlsa Àr stor
Johanna Sandéhn har tidigare jobbat nÄgra Är som legitimerad biomedicinsk analytiker och vet att behovet av kunskap inom e-hÀlsa Àr stort ute i arbetslivet.
â Jag har alltid funderat pĂ„ en master och nĂ€r jag sĂ„g den hĂ€r möjligheten hakade jag pĂ„ direkt.
Satsning pÄ e-hÀlsa Àr unik i sitt slag och Àr ett samarbete mellan universitetets medicinska och tekniska fakulteter dÀr syftet Àr att studenter tillsammans ska utveckla digitala lösningar för hÀlso-och sjukvÄrden. Kurserna Àr pÄ masternivÄ och gÄr att lÀsa inom ramen för olika program.
Sofia Gyulai som gÄr IT-programmet berÀttar att hon fick information om kurserna i e-hÀlsa av studievÀgledarna. Sofia Gyulai och Emma Pettersson. Foto Magnus Johansson
â Det var i trean, nĂ€r de berĂ€ttade om olika masterprofiler och sĂ„ fort jag fick höra om det kĂ€nde jag att jag ville lĂ€sa det. Jag har alltid varit intresserad av att jobba inom vĂ„rden och genom att vĂ€lja medicinsk informatik som profil kan jag kombinera IT med medicin. Det kĂ€nns som en perfekt kombination för mig!
Emma Pettersson valde masterprofilen biosensorer och medicinska material.
â E-hĂ€lsa Ă€r framtiden. Det kĂ€ndes nytt. DĂ€rför valde jag att kombinera min masterprofil med kurserna inom e-hĂ€lsa, sĂ€ger hon.
Att blanda olika professioner och att fÄ andras perspektiv var ocksÄ nÄgot som lockade.
â Första kursen har varit jĂ€ttekul. De blandade basgrupperna har varit givande, vi har haft mĂ„nga bra fall att utgĂ„ ifrĂ„n och vi har haft mĂ„nga bra diskussioner, sĂ€ger Sofia Gyulai.
Diskussionerna har varit sÄ vÀrdefulla att studenterna har valt att ses Àven nÀr det stÄtt distansundervisning pÄ schemat.
â DĂ„ bokade vi bara en egen sal och trĂ€ffades Ă€ndĂ„, sĂ€ger Sofia Gyulai.
Ăven lĂ€rarna pĂ„ kursen Ă€r nöjda. Totalt tolv studenter har antagits i första omgĂ„ngen varav hĂ€lften studerar teknik (en lĂ€ser civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi och fem lĂ€ser teknisk biologi) och hĂ€lften studerar nĂ„got av huvudomrĂ„dena arbetsterapi, folkhĂ€lsovetenskap, fysioterapi, logopedi, medicinsk pedagogik eller omvĂ„rdnadskunskap inom masterprogrammet för medicinsk vetenskap.
â FörvĂ€ntningarna pĂ„ första kursen var att fĂ„ upp studenterna pĂ„ en gemensam grundnivĂ„ och att de skulle fĂ„ en samsyn kring vad e-hĂ€lsa Ă€r. Och de förvĂ€ntningarna slog vi med hĂ€stlĂ€ngder, sĂ€ger universitetslektor Marcus Bendtsen.
â Nu vill vi att studenterna gĂ„r ut och förĂ€ndrar vĂ€rlden! sĂ€ger universitetslektor HĂ„kan Ărman.
E-hÀlsa som en del av samhÀllsbygget
De menar att e-hÀlsa Àr mer Àn att bara göra en app. Utöver datorer och mobiltelefoner handlar det Àven om att integrera patienter, vÄrdgivare, regioner och all juridik. Det Àr Àven en del av samhÀllsbygget eftersom hela samhÀllet digitaliseras. E-hÀlsa Àr med andra ord inte ett val utan nÄgot som bör finnas tillgÀngligt för alla.
â E-hĂ€lsa Ă€r ett omrĂ„de som gĂ„r fort framĂ„t nu. Tekniken Ă€ndras hela tiden. Men det vi vill att studenterna tar med sig ut i yrkeslivet Ă€r perspektivet pĂ„ e-hĂ€lsa. Ett nytt slags systemtĂ€nk 2.0, sĂ€ger Marcus Bendtsen.
NÄgot annat de tagit upp i första kursen Àr det digitala utanförskapet.
â Fem procent av befolkningen lever i ett digitalt utanförskap idag. Mest Ă€ldre. Men alla ska kunna ta del av e-hĂ€lsa. DĂ€rför Ă€r det viktigt att man tittar pĂ„ andra verktyg ocksĂ„ och inte bara telefoner och datorer, sĂ€ger Sofia Gyulai.
â Det var vĂ€ldigt intressant nĂ€r vi fick se en digital penna med kamera. Med den kan en patient fylla i sina papper hemma men vĂ„rdgivaren tar emot dokumenten digitalt, sĂ€ger Emma Pettersson.
Som framtida utvecklingsprojekt inom e-hÀlsa nÀmner de egenvÄrd i hemmet, som till exempel sjÀlvtester eller att en patient ska kunna monitorera sig sjÀlv.
â Sjuk- och hĂ€lsovĂ„rden gĂ„r pĂ„ knĂ€na. Vi stĂ„r inför ett lĂ€ge dĂ€r vi mĂ„ste göra nĂ„gonting och att digitalisera vĂ„rden kan vara ett sĂ€tt att möta utmaningarna. Visst, det Ă€r lite av ett socialt experiment och vi mĂ„ste vara pragmatiska och ta lĂ€rdom av det vi gör. Men i slutĂ€nden handlar det om att förĂ€ndra arbetssĂ€tt och kontakt mellan vĂ„rdgivare och patient, sĂ€ger Marcus Bendtsen.
â DĂ€r kan vi hjĂ€lpa till genom att utveckla bra e-hĂ€lsa, sĂ€ger Sofia Gyulai.
