91视频

鈥� Belastningen p氓 脰stersj枚n har minskat ordentligt sedan 1990-talet, men minskningen har planat ut och det 盲r f枚rst om 30 氓r vi ser effekterna. Klimatf枚r盲ndringarna kommer ocks氓 att 枚ka l盲ckaget av n盲rings盲mnen till 脰stersj枚n, enligt SMHI:s modeller, s盲ger Karin Tonderski, docent i ekologi vid Link枚pings universitet, som lett BONUS Miracle, ett av de fyra BONUS-projekt som nu haft sin gemensamma slutkonferens i Gdansk i Polen.

Deltagare fr氓n 12 l盲nder

Konferensen samlade 126 deltagare fr氓n 12 l盲nder, engagerade i n氓got av BONUS-projekten Go4Baltic, Soil2sea, Balticapp och Miracle, som alla tagit upp olika aspekter av l盲ckaget av n盲rings盲mnen till 脰stersj枚n.

鈥� De l氓gt h盲ngande frukterna har vi plockat, det som 盲r enkelt och relativt billigt att g枚ra har vi gjort, nu handlar det om att f枚rst氓 var ytterligare insatser g枚r mest nytta f枚r att f氓 fina vatten och en friskare 脰stersj枚. V氓ra fyra olika forskningsprojekt har d盲rf枚r fokuserat p氓 att ta fram scenarier f枚r framtiden och ta reda p氓 vad och hur vi kan g枚ra mer, s盲ger hon.

I projekten anv盲nder forskarna ett ekonomiskt analysverktyg som 盲ven tar h盲nsyn till andra v盲rden 盲n en minskad belastning av n盲rings盲mnen. En 氓tg盲rd som exempelvis minskar erosionen fr氓n 氓krar kan ocks氓 medf枚ra att man gynnar den biologisk m氓ngfalden och 枚kar rekreationsm枚jligheterna.

鈥� Verktyget har blivit ett bra underlag f枚r dialog i omr氓den d盲r problemen med exempelvis 枚verg枚dning och 枚versv盲mningar har skapat konflikter. Vi har kunnat visa och visualisera vad olika f枚rslag till l枚sningar inneb盲r och vilka 氓tg盲rder som ger nyttor i form av exempelvis b盲ttre fiske och renare bad- och dricksvatten, s盲ger Karin Tonderski.

Fyra omr氓den med problem

I BONUS Miracle, d盲r 盲ven Tina Schmid Neset och Carlo Navarra, Tema Milj枚f枚r盲ndring, 盲r verksamma, har de granskat fyra omr氓den d盲r forskarna vet att det finns problem b氓de med 枚verg枚dning och 枚versv盲mningar. Det g盲ller Helge 氓 i Sverige, Reda i Polen, Selke i Tyskland och Berze i Lettland. Syftet var att genom m枚ten mellan forskare och de boende i respektive omr氓de skapa ett lokalt engagemang. Forskarna s枚kte efter lokala initiativ och ville veta hur kraften i det lokala engagemanget kan utnyttjas.

鈥� Det var ocks氓 sp盲nnande att uppt盲cka att det vi trodde var det stora problemet inte alltid upplevdes s氓 av de boende i omr氓det. Runt Helge 氓 exempelvis var de boende mest bekymrade 枚ver brunf盲rgningen av vattnet och i Selke var det den biologiska m氓ngfalden och vattendragets ekologiska status som intresserade mest. Problemen de s氓g skapade ett stort engagemang och vi fick in ett antal id茅er att simulera och visa effekterna av, ber盲ttar hon.

Ett resultat till av slutkonferensen 盲r att det inte finns en l枚sning som passar alla.
Behovet 盲r d盲rf枚r stort av ett 枚kat deltagande av lokala akt枚rer f枚r att f氓 fram planer och 氓tg盲rder f枚r att minska transporten av n盲rings盲mnen. I n氓gra omr氓den 盲r det ocks氓 m枚jligt att ta hj盲lp av ekosystemtj盲nster - naturens egna processer, medan f枚ruts盲ttningarna 盲r s盲mre p氓 andra platser.

Vi kan g枚ra mer

Ett viktigt resultat 盲r ocks氓 att vi har stora m枚jligheter att p氓verka utvecklingen. Men det beh枚vs b氓de effektiva regelverk som g枚r det m枚jligt med ett 枚kat lokalt deltagande och policys som leder till att m盲nniskor 盲ndrar attityder och beteenden.

鈥� N盲sta steg 盲r att vi beh枚ver ta fram konkreta handlingsplaner och hitta metoder att frig枚ra pengar f枚r att genomf枚ra dem. Vi har exempelvis sett hur ekonomiska resurser frigjorts lokalt n盲r man har gemensamma och engagerande m氓l, s盲ger Karin Tonderski.

BONUS-programmen, Science for a better future of the Baltic Sea Region, finansieras gemensamt av de 氓tta medlemsl盲nder i EU som finns runt 脰stersj枚n samt med pengar fr氓n EU:s sjunde ramprogram.
L盲s mer http://bonus2018.eu