Hon jÀmför det som nu hÀnder med Metoo-rörelsen.
â Skammen lĂ€gger alltid ett starkt lock pĂ„ utvecklingen. Nu slĂ€pper den.
Hon talar gÀrna om skam. Den skam som gjort att kvinnor som drabbats av svÄra förlossningsskador hÄllit tyst om dem. Om den skam som lÀkare och barnmorskor kÀnner för att de inte lyckats förebygga skadan eller inte vetat exakt vad de ska göra med den. Och om skammen papporna kÀnt, hjÀlplösa och ledsna.
â Skammen Ă€r stark. NĂ€r den upphör tas en osynlig boja bort och en otrolig förĂ€ndringskraft slĂ€pper loss.
Precis som i Metoo.
HÄrresande historier om bemötande
Eva Uustal Àr överlÀkare pÄ kvinnokliniken i Linköping och expert pÄ förlossningsskador. De allra flesta födslar sker utan bestÄende problem för kvinnan men tre procent fÄr allvarliga bristningar i underlivet som mÄste ÄtgÀrdas korrekt för att kvinnan inte ska fÄ bestÄende men.
Hon har genom sina dryga 30 Är som lÀkare hört hÄrresande historier om hur kvinnor blivit bemötta i vÄrden.
â âLite fĂ„r man rĂ€kna medâ Ă€r en vanlig kommentar, Ă€ven frĂ„n lĂ€kare och barnmorskor. DĂ„ kan det handla om allvarliga skador i kvinnans underliv som ger henne livslĂ„nga besvĂ€r med kiss och bajs, smĂ€rtor och dĂ„ligt sexliv.
Nu Ă€r det slut med det. Eller â Ă„tminstone börjar det sakta men sĂ€kert vara slut med det, menar Eva Uustal. Till en del tack vare hennes reflekterande blick genom Ă„ren, förmĂ„gan att se bortom sitt eget skrĂ„s skam och istĂ€llet systematiskt, analytiskt och vetenskapligt ta reda pĂ„ fakta vad gĂ€ller förlossningsskador och se till att Ă„tgĂ€rda dem.
Systematik och starkt rÀttspatos
Det Ă€r pĂ„ grund av hennes idoga arbete för en trygg förlossningsvĂ„rd hon blivit utsedd till Ă
rets alumn. Hon har dragit igÄng ett nationellt bristningsregister som följer upp kvinnor med förlossningsskador och startat en nationell utbildning som visar lÀkare och barnmorskor hur skadorna kan förebyggas, hittas och behandlas.
Hennes drivkraft, vad grundar den sig i?
â Motivationen fĂ„r jag utifrĂ„n mötet med kvinnorna. NĂ€r de berĂ€ttar om skador de fĂ„tt och inte blivit hjĂ€lpta.
Eva Uustal tÀnker efter en sekund till.
â Det handlar ocksĂ„ om ett starkt rĂ€ttspatos hos mig. Om nĂ„got Ă€r fel vill jag Ă€ndra pĂ„ det.
Sociala medier har brutit ensamheten
Parallellt med Eva Uustals systematiska arbete, bÄde som gynekologisk kirurg och aktiv forskare, har unga kvinnors berÀttelser om sina förlossningsskador börjat höras i offentligheten. En stark anledning till deras höjda röster Àr de sociala medierna, gissar hon.
â Facebookgrupper har gett dem möjlighet att kommunicera med varandra. De har hittat likasinnade, det har brutit ensamheten och tagit bort skammen.
Det i sin tur har lett till att modiga mammor börjat uttala sig offentligt i medier. För nÄgra Är sedan berÀttade till exempel en kvinna i tidningen Amelia om sin Àndtarmsskada efter en förlossning. Artikeln ledde till tvÄ program om förlossningsskador i teveprogrammet Uppdrag granskning. Eva Uustal medverkade dÀr.
â NĂ€r allmĂ€nmedia tar upp de hĂ€r frĂ„gorna sĂ„ blir det en enorm reaktion. Efter de programmen blev jag kontaktad av regeringskansliet om hur arbetet skulle kunna gĂ„ vidare. Nu satsar regeringen miljarder pĂ„ förlossningsvĂ„rden. NĂ€r vi forskare dĂ€remot publicerar vĂ„ra resultat i vetenskapliga tidskrifter sĂ„ gĂ„r de ofta spĂ„rlöst förbi.
Medverkar i bloggen Baking Babies
Eva Uustal har lÀrt sig nÄgot av det. Hon deltar i teve, radio och tidningsintervjuer sÄ snart hon blir tillfrÄgad. Numera gör hon Àven blogginlÀgg i sociala medier för att nÄ ut med sin kunskap direkt till kvinnorna. Hon medverkar i bloggen Baking Babies som bland annat drivs av fysioterapeuten Mia Fernando. Den vÀnder sig till gravida, nyförlösta och kvinnor med gynekologiska besvÀr.
â Jag Ă€r ingen bloggmĂ€nniska och hinner egentligen inte jobba aktivt med det, men för att Ă„stadkomma förĂ€ndring mĂ„ste vi forskare vĂ„ga kliva ut och liera oss med dem som Ă€r skickliga pĂ„ kommunikation och sociala medier.
Hur ska dÄ kvinnor vÄga föda barn vaginalt nÀr de fÄr höra skrÀckhistorier om förlossningar som gÄtt fel?
Eva Uustal Àr mÄn om att framhÄlla att de allra flesta förlossningar sker utan komplikationer.
â Jag Ă€r övertygad om att mĂ€nniskor blir mer skrĂ€mda om vi undanhĂ„ller fakta. Det finns lĂ€nder som i sin statistik visar pĂ„ noll skador, vilket Ă€r en omöjlighet. Sverige har en förlossningsvĂ„rd som Ă€r bland den bĂ€sta i vĂ€rlden, men vi redovisar skadorna för att pĂ„ sĂ„ vis bli Ă€nnu bĂ€ttre pĂ„ att förhindra och Ă„tgĂ€rda dem.
EfterfrĂ„gan pĂ„ kejsarsnitt ökar. Eva Uustal Ă€r inte glad över den utvecklingen eftersom kejsarsnitt kan pĂ„verka framför allt barnet negativt, med sĂ€mre andningsförmĂ„ga och minskat immunförsvar. Ăven mamman löper risker nĂ€r buken opereras, det kan uppstĂ„ Ă€rrbildningar och inre organ kan skadas.
"Lyssna pÄ patienterna"
Det finns bara en vÀg att gÄ, menar hon.
â FörlossningsvĂ„rden mĂ„ste utformas sĂ„ att kvinnorna kĂ€nner tilltro till den. Samtliga mammor bör undersökas noga efter förlossningen. De mĂ„ste kunna lita pĂ„ att skadorna gĂ„r att rĂ€tta till, Ă€ven sĂ„dana skador som kan vara svĂ„ra att se direkt efter förlossningen.
För att nÄ dit krÀvs ett större mod Àn hittills inom vÄrden.
â Vi ska lyssna pĂ„ patienterna och inte bara pĂ„ vĂ„ra föregĂ„ngare. Och vi ska inte sluta vara nyfikna och tro att allt Ă€r uppfunnet.
Hon betonar vikten av att inte skuldbelÀgga kollegor. IstÀllet gÀller det att systematiskt utbilda, registrera skador och implementera ny kunskap inom hela vÄrdkedjan.
Symboliskt pekar hon med hela handen, diplomatiskt men vÀlriktat.
â Det hĂ€r kan vi göra bĂ€ttre. VarsĂ„goda och gör!
Foto: Anna Nilsen
Foto pÄ spÀdbarn: Ocean digital
Fakta: Eva Uustal lÀste till lÀkare i Linköping och Uppsala. Hon blev klar 1987 och disputerade 2003.
Ett av Eva Uustals inlÀgg pÄ bloggen
2017 utsĂ„gs Eva Uustal till Ă
rets svensk av tidningen Fokus.