91ÊÓÆ”

14 februari 2018

Det är Alla hjärtans dag, men på kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, innebär alla dagar på året ett fokus på just hjärtat. Här behandlar man årligen omkring 600 hjärtinfarkter, och utför runt 2300 röntgenundersökningar av kranskärl. För hjärtat med hjärtat, är klinikens devis.

- Min frÀmsta uppgift Àr att stimulera de omkring mig och fÄ dem att vÀxa och kunna göra sitt bÀsta. Detta gÀller bÄde i kliniken och forskningen, sÀger Magnus Janzon, verksamhetschef för den kardiologiska kliniken pÄ Universitetssjukhuset i Linköping, och docent vid Institutionen för medicin och hÀlsa pÄ Linköpings universitet.

PÄ den kardiologiska kliniken utreds alla typer av hjÀrtsjukdomar, dÀr de största grupperna Àr kÀrlkramp, hjÀrtinfarkt, rytmrubbningar, hjÀrtsvikt och klaffel. DÀr finns omkring 300 anstÀllda, och de olika proffessionerna arbetar grÀns-överskridande, vilket ocksÄ omfattar den forskning man bedriver vid kliniken.

- Det Àr en forskningsintensiv klinik, och idag har vi sju professorer, sju docenter och Ätta doktorander som arbetar hos oss, sÀger Magnus Janzon.

En av de som arbetar vid kliniken Ă€r Anna Strömberg, sjuksköterska och professor i omvĂ„rdnad vid Linköpings universitet. För cirka 25 Ă„r sedan tog hon sin sjuksköterskeexamen vid LiU, och hamnade sedan pĂ„ den kardiologiska kliniken, dĂ€r har hon har specialiserat sig pĂ„ uppföljning och utbildning av hjĂ€rtsviktspatienter. Även om insjuknande i hjĂ€rtinfarkt minskat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet, Ă€r det fortfarande en av vĂ„ra största folksjukdomar , och mĂ„nga av dessa patienter drabbas sedan av kronisk hjĂ€rtsvikt. För dem kan egenvĂ„rden vara avgörande för bĂ„de livskvalitet och överlevnad.

- I hjÀrtsviktsgruppen Àr de flesta Àldre och ocksÄ drabbade av andra sjukdomar, vilket gör dom sÄrbara. De har behov av extra stöd nÀr det kommer till att sköta sin egenvÄrd. Jag började, i min roll som sjuksköterska, intressera mig för hur man utbildar patienter till att bli bÀttre pÄ egenvÄrd, hur man motiverar patientgruppen, och hur man möter upp och sÀtter in stöd i processen, sÀger hon.

Anna Strömbergs nyfikenhet ledde henne vidare till den akademiska vÀrlden, och en forskarutbildning pÄ fyra Är, som hon kombinerade med sitt kliniska arbete pÄ universitetssjukhuset. Hennes forskning handlar om hur personer med kronisk hjÀrtsjukdom ska kunna leva med en sÄ god livskvalitet som möjligt, och hur sjukvÄrden mest optimalt kan ge stöd, uppföljning och utbildning till patienter och anhöriga.

- Det Àr en patientnÀra forskning som syftar till att optimera omhÀndertagande och pÄverka egenvÄrd och nÀr jag började var det ett mycket outforskat omrÄde. Vi var den första kliniken i Europa som började arbeta med den hÀr typen av uppföljning för hjÀrtsviktpatienter, vilket gjorde att vi fick mycket uppmÀrksamhet inom verksamhetsomrÄdet, och har tagit emot mÄnga studiebesök frÄn hela Europa genom Ären, sÀger hon.

Grundidén Àr att följa upp hjÀrtsviktpatienter inom ett par veckor efter att patienten skickats hem för att följa upp om tillstÄndet och ta stÀllning till om behandlingen behöver optimeras, och sedan följer upp patienten tills man hittat den optimala behandlingen och ser att egenvÄrden fungerar.

- Ett stort antal forskningsstudier har visat att patienter lever lÀngre, och att risken för ÄterinlÀggning minskar med denna typ av uppföljning. Det Àr jÀtteroligt att se att ens arbete gör skillnad. Som forskare gör man studier och publicerar artiklar i tidskrifter, men det viktigaste resultatet Àr ju att forskning gör skillnad för patienterna och deras anhöriga.

Idag, med digitaliseringens snabba framfart, arbetar Anna Strömberg ocksÄ bland annat med utveckling av ny teknik som kan anvÀndas inom hjÀrtsjukvÄrden.

– Det Ă€r spĂ€nnande och utmanade att hitta, och utveckla rĂ€tt teknik. Bland annat arbetar vi för att utveckla videoyoga i grupp för Ă€ldre, TV-spel för att öka fysisk aktivitet och utbildning för anhöriga via nĂ€tet. Digitala lösningar kan spara restid, öka tillgĂ€nglighet och effektivisera sjukvĂ„rden, men tekniken mĂ„ste samtidigt vara sĂ€ker, anvĂ€ndarvĂ€nlig och stabil, sĂ€ger hon.

Magnus Janzon började som forskare vid Universitetssjukhuset i Linköping för 25 Är sedan, och har under Ären sett stora förbÀttringar ske inom mÄnga omrÄden.

- Behandlingen av hjÀrtinfarkter har förÀndrats avsevÀrt och mortaliteten har sÀnkts mycket under mina 25 Är hÀr. NÀr jag började sÄg jag döden ofta, idag avlider omkring 55-60 patienter per Är pÄ kliniken, vilket Àr en stor minskning, sÀger han.

Klinikens motto Ă€r ”För hjĂ€rtat med hjĂ€rtat”, vilket innebĂ€r att man fokuserar mycket pĂ„ att omhĂ€nderta patienterna med vĂ€rme och kunskap.

– Under vĂ„ren kommer vi att arbeta mer med den personcentrerade vĂ„rden. Genom att göra patienterna Ă€n mer delaktiga i sin vĂ„rd blir de ocksĂ„ mer engagerade i sin sjukdom, sĂ€ger han.

Senaste nytt från LiU

Pipettspets mot svart bakgrund.

Pipetten som kan aktivera enskilda hjärnceller

Forskare vid LiU har utvecklat en pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att skapa störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Tekniken kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar.

En kvinna i vit blus.

Barn med NPF-diagnoser gynnas av riktad fritidsverksamhet

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter.  I en ny doktorsavhandling från LiU studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

LiU:s rektor lyssnar pÄ en konferens genom hörlurar i sÀllskap med andra.

LiU:s rektor med på konferensen Choose Europe

Rektor Jan-Ingvar Jönsson är i Frankrike på inbjudan av president Macron och EU:s ordförande Ursula von der Leyen för att diskutera Europas vetenskapliga ambitioner i det geopolitiska läget. En fråga är hur Europa kan attrahera amerikanska forskare.