Matavfall har samlats in i regionen sedan 1994, till en början för kompostering. Matavfallet samlades in i papperspÄsar och komposterades i Sala, Fagersta och VÀsterÄs. Men pÄ Vafab Miljö började man sÄ smÄningom intressera sig för rötning och jÀmförde med Linköping och Uppsala.
â Vi började undersöka möjligheterna för biogasproduktion, lantbrukarna ville ha en rötningsanlĂ€ggning för vallgrödor och vi ville ha med alla aktörer frĂ„n början. Vi bjöd i lĂ€nstrafiken, Lantbrukarnas riksförbund, lokala lantbrukare, MĂ€larenergi med flera, berĂ€ttar Per-Erik Persson, tidigare ansvarig för biogasverksamheten i regionen.
Foto Monica Westmanâ De önskade sig en mekanisk ko, sĂ€ger Per-Erik Persson.
I början av 2000 fick Vafab lokalt investeringsstöd för bygget: 17 vallodlande och gödselmottagade lantbrukare gick med och efter mÄnga turer godkÀndes gödslet för KRAV-odling. VÀsterÄs fick ocksÄ turligt överta 25 miljoner i EU-pengar avsedda för biogas i VÀxjö, men dÀr VÀxjö tvingats backa.
2005 drogs anlÀggningen igÄng i VÀsterÄs, 2008 behövds nya investeringar och sedan 2017 byggs nu anlÀggningen om och moderniseras.
â Vi hade röda siffror under de tvĂ„ första Ă„ren, men sedan 2007 gĂ„r den med plus och den har rullat pĂ„ i alla Ă„r, sĂ€ger Per-Erik Persson.
Materialet delas ner i mindre bitar, hygieniseras i 70°C och rötas i cirka 40°C med gasomrörning. Gasen uppgraderas sedan till fordonsgas och rötresten avvattnas och ger fosforrik fast gödsel pÄ hösten och flytande gödselmedel, rikt pÄ kvÀve och kalium, pÄ vÄren.
Per-Erik Persson Foto Monica Westmanâ AnlĂ€ggningen Ă€r sliten, men den tuffar och gĂ„r. Vi har mycket grus i rötkammaren nu, kanske sĂ„ mycket som 20 procent av volymen. Genom ombyggnaden fĂ„r vi en ny rötkammare Ă€ven om vi behĂ„ller den gamla, och vi fokuserar pĂ„ förbehandling och pĂ„ uppgradering, sĂ€ger han.
AnlÀggningen producerar 30 GWh gas, 23 300 ton flytande gödsel och 2 500 ton fast biogödsel per Är. Tankstationer för sÄvÀl tung trafik, bussar och renhÄllningsfordon med mera, som personbilar finns i VÀsterÄs, Fagersta, Sala och Köping och lantbrukarna Àr nöjda. Vafab Miljö har Àgt produktion, distribution och leverans till slutkund och det har varit politisk enighet i regionen.
â En linje i VĂ€sterĂ„s stadstrafik, linje 5, ska elektrifieras 2021, sju bussar ska köpas in. Bussarna ska gĂ„ i tĂ€torten och ger lĂ€gre energianvĂ€ndning och lĂ€gre buller men kostar ocksĂ„ mer, sĂ€ger Mattias Ceder pĂ„ Svealandstrafiken.
â Biogasdrift Ă€r aktuell för all regional- och förortstrafik, men nĂ€sta upphandling ska vi göra 2025 och dĂ„ fĂ„r vi se vad som hĂ€nder. Till dess ser vi en svagt ökad gasförsĂ€ljning. Vi ska inte glömma att biogasen Ă€r en bra affĂ€r för det offentliga. Den Ă€r ett samhĂ€llsprojekt dĂ€r nĂ€ringsĂ€mnen Ă„terförs frĂ„n stad till land, sĂ€ger han.
â Biogas Ă€r cirkulĂ€r ekonomi pĂ„ riktigt, konstaterar ocksĂ„ Anders Porswald, miljöpartistiskt regionrĂ„d i VĂ€stmanland.
â Vi började undersöka möjligheterna för biogasproduktion, lantbrukarna ville ha en rötningsanlĂ€ggning för vallgrödor och vi ville ha med alla aktörer frĂ„n början. Vi bjöd i lĂ€nstrafiken, Lantbrukarnas riksförbund, lokala lantbrukare, MĂ€larenergi med flera, berĂ€ttar Per-Erik Persson, tidigare ansvarig för biogasverksamheten i regionen.
Ensidig spannmÄlsodling
Lantbrukarna var bekymrade; Äkermarken hade hög lerhalt, det fanns hÀstar men fÄ nötkreatur. Ensidig spannmÄlsodling med uteslutande handelsgödsel hÄller inte i lÀngden. Vallgrödor behövde in i vÀxtföljden och de önskade Àven Äterföring av nÀringsÀmnen i rötresterna.I början av 2000 fick Vafab lokalt investeringsstöd för bygget: 17 vallodlande och gödselmottagade lantbrukare gick med och efter mÄnga turer godkÀndes gödslet för KRAV-odling. VÀsterÄs fick ocksÄ turligt överta 25 miljoner i EU-pengar avsedda för biogas i VÀxjö, men dÀr VÀxjö tvingats backa.
2005 drogs anlÀggningen igÄng i VÀsterÄs, 2008 behövds nya investeringar och sedan 2017 byggs nu anlÀggningen om och moderniseras.
â Vi hade röda siffror under de tvĂ„ första Ă„ren, men sedan 2007 gĂ„r den med plus och den har rullat pĂ„ i alla Ă„r, sĂ€ger Per-Erik Persson.
Ombyggnad pÄgÄr
Gasen har hittills kommit frÄn insamlat och sorterat matavfall och frÄn vallgrödor lagrade i plastkorvar, frÄn MÀlarenergis avloppsreningsverk och frÄn Gasums anlÀggning i nÀrheten.Materialet delas ner i mindre bitar, hygieniseras i 70°C och rötas i cirka 40°C med gasomrörning. Gasen uppgraderas sedan till fordonsgas och rötresten avvattnas och ger fosforrik fast gödsel pÄ hösten och flytande gödselmedel, rikt pÄ kvÀve och kalium, pÄ vÄren.
AnlÀggningen producerar 30 GWh gas, 23 300 ton flytande gödsel och 2 500 ton fast biogödsel per Är. Tankstationer för sÄvÀl tung trafik, bussar och renhÄllningsfordon med mera, som personbilar finns i VÀsterÄs, Fagersta, Sala och Köping och lantbrukarna Àr nöjda. Vafab Miljö har Àgt produktion, distribution och leverans till slutkund och det har varit politisk enighet i regionen.
Biogas till 2025
Svealandstrafiken, Ă€gd av Ărebro, Södermanlands och VĂ€stmanlands kommuner, kör idag 180 bussar, varav 98 procent Ă€r gas, nĂ„gra HVO och nĂ„gra elbussar. Men fler elbussar Ă€r pĂ„ gĂ„ng.â En linje i VĂ€sterĂ„s stadstrafik, linje 5, ska elektrifieras 2021, sju bussar ska köpas in. Bussarna ska gĂ„ i tĂ€torten och ger lĂ€gre energianvĂ€ndning och lĂ€gre buller men kostar ocksĂ„ mer, sĂ€ger Mattias Ceder pĂ„ Svealandstrafiken.
â Biogasdrift Ă€r aktuell för all regional- och förortstrafik, men nĂ€sta upphandling ska vi göra 2025 och dĂ„ fĂ„r vi se vad som hĂ€nder. Till dess ser vi en svagt ökad gasförsĂ€ljning. Vi ska inte glömma att biogasen Ă€r en bra affĂ€r för det offentliga. Den Ă€r ett samhĂ€llsprojekt dĂ€r nĂ€ringsĂ€mnen Ă„terförs frĂ„n stad till land, sĂ€ger han.
â Biogas Ă€r cirkulĂ€r ekonomi pĂ„ riktigt, konstaterar ocksĂ„ Anders Porswald, miljöpartistiskt regionrĂ„d i VĂ€stmanland.