91ÊÓÆ”

04 oktober 2017

Svenska statens exportstöd innehåller många bra delar, men för att få igång miljöteknikexporten behövs även insatser som främjar samarbete och nätverkande, både på hemmaplan och på exportmarknaderna, visar Wisdom Kanda i sin doktorsavhandling.

Sverige ligger lÄngt fram nÀr det gÀller miljöteknik, teknik som verkligen skulle behövas i andra delar av vÀrlden dÀr miljöproblemen Àr betydligt större och svÄrare Àn hÀr. Men svensk export av miljöteknik vill inte riktigt ta fart. Wisdom Kanda har i sin doktorsavhandling vid Avdelningen Industriell miljöteknik tagit reda pÄ varför och vilka vÀgar som finns framÄt.

Kombinera styrkor

Han har studerat bÄde smÄ och stora företag och sÄvÀl privata som kommunÀgda. För att export ska fungera krÀvs samarbete och nÀtverkande, bÄde pÄ hemmaplan och i det land eller pÄ den marknad man vill sÀlja till, visar han.

GÀrna i en kombination av privata och kommunala företag, för att fÄ större legitimitet pÄ den nya marknaden men ocksÄ för att kombinera respektive företags styrkor. De kommunala bolagen har mÄngÄrig erfarenhet av miljötekniska lösningar medan de privata kan ha större konkurrenskraft och Àr mer flexibla.

– PĂ„ den nya marknaden behöver det finnas acceptans bĂ„de för företaget som sĂ€ljer och för den nya tekniken och hĂ€r Ă€r det viktigt att det finns proof-of-concept, det vill sĂ€ga att man kan visa upp anlĂ€ggningar som fungerar i ett liknande sammanhang.

En fungerande avfallsanlÀggning i Linköping med 150 000 invÄnare Àr inte mycket att visa upp om man aspirerar pÄ att ta hand om avfallet i nÄgon av vÀrldens megastÀder med 15 miljoner invÄnare eller mer, för att ta ett exempel.

Samarbeten underlÀttar pÄ nya marknader

Det gÀller Àven att hitta samarbetspartners pÄ den marknad man vill in pÄ:

– Man kan exempelvis inte sĂ€lja ett system för avfallshantering till ett land eller pĂ„ en marknad utan att samarbeta med dem som idag hanterar avfallet. Det gĂ€ller Ă€ven om avfallet bara lĂ€ggs pĂ„ enorma deponier, exemplifierar Wisdom Kanda.

Det som skiljer export av miljöteknik frÄn annan teknikexport Àr att omrÄdet som sÄdant Àr omgÀrdat av mÀngder av lagar och förordningar, olika beroende pÄ vilket land man vill exportera till. Att ta reda pÄ hur det ser ut pÄ den nya marknaden Àr en grundförutsÀttning för export. En annan faktor Àr att installationer av ny miljöteknik leder till samhÀllsnytta och har stora bÄde ekonomiska och samhÀlleliga konsekvenser, vilket i sin tur innebÀr att stÀders eller lÀnders ledningar kan behöva finnas med i processen.

– HĂ€r Ă€r det jĂ€tteviktigt med samarbeten privat-kommunalt eller privat-statligt bĂ„de pĂ„ hemmaplan och pĂ„ den nya marknaden, sĂ€ger han.

Specifika satsningar behövs

Men hÀr fÄr inte svensk miljöteknik sÄ mycket support idag. De exportsatsningar som görs Àr lika för alla.

– Det finns mycket bra i det svenska exportstödsystemet, men export av miljöteknik behöver Ă€ven lite mer specifika satsningar, sĂ€ger han.

Wisdom Kanda ser ocksÄ en skillnad mellan kommunala och privata bolag nÀr det gÀller drivkrafter och utmaningar. De kommunala bolagen drivs oftast av en efterfrÄgan frÄn en kund utomlands, medan det för det privata handlar om att öka sina marknader, vÀxa och öka vinsten. Största utmaningen för de kommunala Àr att förstÄ hur de olika marknaderna fungerar medan de privatas största utmaning Àr att inte förlora för mycket pengar.

– Men det Ă€r sĂ€llan nĂ„got hinder för samarbete, de kan bĂ„de samarbeta och konkurrera med varandra, sĂ€ger Wisdom Kanda.

Sin avhandling försvarade Wisdom Kanda den 29 september 2017, huvudhandledare professor Olof Hjelm.

Wisdom Kanda, Avdelningen industriell miljöteknik, IEI, Linköpings universitet 2017.


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.