91ÊÓÆ”

17 september 2018

Homosexuella och heterosexuella par som har fått barn genom surrogatbehandling utomlands upplever inte förhöjda stressnivåer kopplade till sitt föräldraskap. Flertalet tycker att de kan vara öppna om barnets ursprung och bemöts väl i den svenska hälso- och sjukvården. Det visar en ny studie från LiU och Reproduktionsmedicinskt centrum vid Universitetssjukhuset i Linköping.

En nyfödd bebis som ligger under en filt.I studien har 30 familjer som har Äkt utomlands och fÄtt surrogatbehandling svarat pÄ en enkÀtundersökning om sina erfarenheter. Foto: Istock

Surrogatmödraskap Àr en i mÄnga lÀnder kontroversiell metod att fÄ barn, som innebÀr att en annan kvinna vÀntar och föder barnet innan förÀldraskapet övergÄr till det bestÀllande paret. I Sverige Àr metoden förbjuden men en del svenska par Äker utomlands och fÄr behandlingen, frÀmst till Indien och USA men ocksÄ till Ryssland och Ukraina.

– Vi har saknat samlad kunskap om deras erfarenheter eftersom metoden inte erbjuds i Sverige. Men eftersom barnen nu vĂ€xer upp i vĂ„rt land och gĂ„r till skolan och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden hĂ€r, tycker vi att det Ă€r viktigt att ta reda pĂ„ familjens upplevelser, sĂ€ger Gunilla Sydsjö, forskningsledare vid kvinnokliniken pĂ„ Universitetssjukhuset i Linköping och professor i psykosocial obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet.

I studien svarar 30 familjer som har Äkt utomlands och fÄtt surrogatbehandling pÄ en enkÀtundersökning om sina erfarenheter. Av dem Àr 18 heterosexuella par och 12 homosexuella par med gaypappor. I surrogatbehandlingen hade i vissa fall egna Àgg och spermier anvÀnts och i andra fall donerade Àgg och egna spermier.

Kunde vara öppna

Resultaten visade att alla par utom ett fortfarande levde tillsammans och hade ett barn i Äldern 3 mÄnader till 5 Är.

– StressnivĂ„erna över förĂ€ldraskapet var relativt lĂ„ga, bĂ„de bland heterosexuella och homosexuella par. Speciellt upplevde gaypapporna att de kunde vara öppna om sitt barns ursprung, sĂ€ger Gunilla Sydsjö.

NĂ€stan alla förĂ€ldrar var i sina kontakter med hĂ€lso- och sjukvĂ„rden öppna om hur barnet hade kommit till. Gaypapporna var betydligt mer öppna i kontakter med BVC, förskolan och barnets fritidsaktiviteter Ă€n de heterosexuella paren var. En majoritet av gaypapporna uttryckte att de hade behandlats positivt eller som ”vilken annan förĂ€lder som helst”.

– Resultaten Ă€r positiva eftersom de tyder pĂ„ att barn som kommit till genom surrogatmödraskap bemöts som alla andra och att deras förĂ€ldrar inte upplever ökad stress kopplat till att vara förĂ€ldrar. De upplever inte heller svĂ„righeter i kontakt med vĂ„rden, sĂ€ger Gunilla Sydsjö.

Socialt och ekonomiskt starka

Svaren kommer frÄn par som varit positiva till att berÀtta om sina erfarenheter, vilket kan göra att negativa erfarenheter inte kommit fram. Det Àr ocksÄ en socialt och ekonomiskt stark grupp förÀldrar som svarat, som klarat att gÄ igenom en lÄng process utomlands, och kunnat betala de höga behandlingskostnaderna pÄ mellan 500 000 och 1 miljon kronor, konstaterar forskarna.

Studien Àr genomförd i samarbete med Linköpings universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet.

Artikel: , Gunilla Sydsjö, Agneta Skog Svanberg, Claudia Lampic, Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, publicerad 3 september, doi: 10.1111/aogs.13456.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.