I december i Är samlas vÀrldens forskare inom maskin- och djupinlÀrning till en stor konferens i Vancouver, Kanada. Konferensen heter Neural Information Processing Systems, NeurIPS 2019. 7000 bidrag skickades in, 1200 accepterades och 36 av dem ska framföras som föredrag inför de cirka 10 000 konferensdeltagarna.
För ett av föredragen stÄr Anna Wigren, doktorand hos LiU-forskaren Fredrik Lindsten, men med placering vid Uppsala universitet. Arbetet handlar om hur man kan automatisera delar av maskininlÀrningen för att fÄ den effektivare, mer robust och mer lÀttanvÀnd.
â Vi mĂ„sta kunna hantera osĂ€kerheten i berĂ€kningarna för att systemen ska vara robusta, sĂ€ger Fredrik Lindsten, bitrĂ€dande professor vid avdelningen Statistik och maskininlĂ€rning, Institutionen för datavetenskap.
Datormodeller av komplexa system
Fredrik Lindstens forskning handlar om att ta fram och förbÀttra de algoritmer som anvÀnds för att bygga datormodeller av komplexa system. Ett antal olika grundalgoritmer kan kombineras och modifieras beroende pÄ vilken typ av problem som ska lösas.
Fredrik Lindsten Foto Magnus Johanssonâ Ett exempel dĂ€r vi har mĂ„nga okĂ€nda parametrar Ă€r vid berĂ€kningar av hur epidemier sprids. DĂ€r har vi bidragit till ett förbĂ€ttra algoritmerna, berĂ€ttar Fredrik Lindsten.
Det forskarna har gjort Àr att relatera resultaten frÄn berÀkningarna till hur verkligheten har sett ut hittills, exempelvis hur sjukdomar har spritts i vÀrlden över tid, hur mÄnga som har insjuknat och var.
â Vi anvĂ€nder observationer som grund, med statistiska metoder studerar vi sedan förĂ€ndringar över tid och drar slutsatser kring hur det kommer att se ut i framtiden. Modellen bygger pĂ„ antagandet att om vi vet vad som hĂ€nde i gĂ„r kan vi ocksĂ„ se framĂ„t, sĂ€ger Fredrik Lindsten.
Samma typ av algoritmer som anvÀnts för att förutspÄ epidemier kan exempelvis ocksÄ anvÀndas inom helt andra omrÄden, som inom oceanografi, fast hÀr Àr det havsnivÄer över tid med mera som plockas in i systemet.
â Vi anpassar algoritmen och parametrarna efter de data som samlats in, sĂ€ger han.
Probabilistisk programmering
Metoden har de integrerat i det som kallas probabilistisk programmering, en metod som gÄr ut pÄ att separera kodandet och algoritmerna frÄn specifikationen av den modell man vill anvÀnda. Med modell menas hÀr de ekvationer som anvÀnds för att beskriva hur exempelvis en epidemi utvecklas över tiden. Modellen Àr nÄgot som de som har inblick i sjÀlva tillÀmpningen (i detta fall epidemiologer) Àr bÀst lÀmpade att specificera. I modelleringssteget anvÀnds kunskaper om den tillÀmpning man vill modellera.DÀremot Àr det sÀllan epidemiologer, oceanografer eller andra anvÀndare av probabilistisk modellering som Àr bÀst lÀmpade att koda upp de algoritmer som anvÀnds för att anpassa parametrarna i dessa modeller till observerade data.
Vid konferensen kommer Anna Wigren exempelvis att anvÀnda exemplet med spridning av denguefeber pÄ en ö i Mikronesien, en sjukdom som sprids med stickmyggor och skördar 10 000-tals liv per Är.
Forskningen har Fredrik Lindsten och Anna Wigren bedrivit tillsammans med forskare vid Uppsala universitet och företaget Ubers forskningsavdelning, Uber AI. Forskningen har finansierats med medel frÄn VetenskapsrÄdet, Stiftelsen för strategisk forskning och Àr en del av Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Anna Wigren, Riccardo Sven Risuleo, Lawrence Murray and Fredrik Lindsten, 33rd Conference on Neural Information Processing Systems (NeurIPS 2019), Vancouver, Canada.