91ÊÓÆ”

29 november 2019

LiU-forskaren Fredrik Lindsten och hans doktorand Anna Wigren får i hård konkurrens presentera sina resultat vid världens främsta konferens inom maskininlärning i Vancouver. Deras algoritmer används bland annat för att förstå hur sjukdomar sprids.

Anna Wigren och Fredrik Lindsten
Anna Wigren och Fredrik Lindsten

I december i Är samlas vÀrldens forskare inom maskin- och djupinlÀrning till en stor konferens i Vancouver, Kanada. Konferensen heter Neural Information Processing Systems, NeurIPS 2019. 7000 bidrag skickades in, 1200 accepterades och 36 av dem ska framföras som föredrag inför de cirka 10 000 konferensdeltagarna.

För ett av föredragen stÄr Anna Wigren, doktorand hos LiU-forskaren Fredrik Lindsten, men med placering vid Uppsala universitet. Arbetet handlar om hur man kan automatisera delar av maskininlÀrningen för att fÄ den effektivare, mer robust och mer lÀttanvÀnd.

– Vi mĂ„sta kunna hantera osĂ€kerheten i berĂ€kningarna för att systemen ska vara robusta, sĂ€ger Fredrik Lindsten, bitrĂ€dande professor vid avdelningen Statistik och maskininlĂ€rning, Institutionen för datavetenskap.

Datormodeller av komplexa system

Fredrik Lindstens forskning handlar om att ta fram och förbÀttra de algoritmer som anvÀnds för att bygga datormodeller av komplexa system. Ett antal olika grundalgoritmer kan kombineras och modifieras beroende pÄ vilken typ av problem som ska lösas.

Fredrik LindstenFredrik Lindsten Foto Magnus Johansson– Ett exempel dĂ€r vi har mĂ„nga okĂ€nda parametrar Ă€r vid berĂ€kningar av hur epidemier sprids. DĂ€r har vi bidragit till ett förbĂ€ttra algoritmerna, berĂ€ttar Fredrik Lindsten.

Det forskarna har gjort Àr att relatera resultaten frÄn berÀkningarna till hur verkligheten har sett ut hittills, exempelvis hur sjukdomar har spritts i vÀrlden över tid, hur mÄnga som har insjuknat och var.
– Vi anvĂ€nder observationer som grund, med statistiska metoder studerar vi sedan förĂ€ndringar över tid och drar slutsatser kring hur det kommer att se ut i framtiden. Modellen bygger pĂ„ antagandet att om vi vet vad som hĂ€nde i gĂ„r kan vi ocksĂ„ se framĂ„t, sĂ€ger Fredrik Lindsten.

Samma typ av algoritmer som anvÀnts för att förutspÄ epidemier kan exempelvis ocksÄ anvÀndas inom helt andra omrÄden, som inom oceanografi, fast hÀr Àr det havsnivÄer över tid med mera som plockas in i systemet.
– Vi anpassar algoritmen och parametrarna efter de data som samlats in, sĂ€ger han.

Probabilistisk programmering

Metoden har de integrerat i det som kallas probabilistisk programmering, en metod som gÄr ut pÄ att separera kodandet och algoritmerna frÄn specifikationen av den modell man vill anvÀnda. Med modell menas hÀr de ekvationer som anvÀnds för att beskriva hur exempelvis en epidemi utvecklas över tiden. Modellen Àr nÄgot som de som har inblick i sjÀlva tillÀmpningen (i detta fall epidemiologer) Àr bÀst lÀmpade att specificera. I modelleringssteget anvÀnds kunskaper om den tillÀmpning man vill modellera.
DÀremot Àr det sÀllan epidemiologer, oceanografer eller andra anvÀndare av probabilistisk modellering som Àr bÀst lÀmpade att koda upp de algoritmer som anvÀnds för att anpassa parametrarna i dessa modeller till observerade data.

Anna WigrenAnna Wigren– Tanken med probabilistisk programmering Ă€r att anvĂ€ndaren ska kunna koda upp sin modell i ett generiskt programmeringssprĂ„k, dĂ€refter tar berĂ€kningsalgoritmerna vid och anpassar modellerna till de data man har samlat in, sĂ€ger Fredrik Lindsten.

Vid konferensen kommer Anna Wigren exempelvis att anvÀnda exemplet med spridning av denguefeber pÄ en ö i Mikronesien, en sjukdom som sprids med stickmyggor och skördar 10 000-tals liv per Är.

Forskningen har Fredrik Lindsten och Anna Wigren bedrivit tillsammans med forskare vid Uppsala universitet och företaget Ubers forskningsavdelning, Uber AI. Forskningen har finansierats med medel frÄn VetenskapsrÄdet, Stiftelsen för strategisk forskning och Àr en del av Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Anna Wigren, Riccardo Sven Risuleo, Lawrence Murray and Fredrik Lindsten, 33rd Conference on Neural Information Processing Systems (NeurIPS 2019), Vancouver, Canada.

Kontakt

Forskning maskininlärning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.