91ÊÓÆ”

02 oktober 2018

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får tillsammans med LiU kollegor drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

TvÄ mÀn iklÀdda labbrock och hÄrnÀt ler mot kameran
Fotograf: Thor Balkhed

I projektet ska forskarna ta fram en miljövÀnlig och effektiv metod att tillverka vÀteperoxid, H2O2 som nÀr det omvandlas till vatten och syrgas frigör en stor mÀngd energi. VÀteperoxid anvÀnds i dag frÀmst inom massaindustrin för att bleka pappersmassa, men dagens tillverkning Àr allt annat Àn miljövÀnlig.

Power paperPower paper Foto Thor BalkhedForskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, har sedan tidigare utvecklat ett elektriskt ledande papper som bestÄr av nanocellulosa och ledande polymerer. Nanocellulosa Àr ett nano-poröst material och ett gram av det ledande pappret, power paper, har en elektriskt ledande yta som motsvarar 400 m2.

Forskarna vid LOE har ocksÄ helt nyligen upptÀckt att organiska kristaller av fÀrgÀmnen och elektriskt ledande polymerer Àr utmÀrkta katalysatorer för att omvandla sÄvÀl solljus som el, tillsammans med vatten och syre, till vÀteperoxid. VÀteperoxiden kan sedan omvandlas tillbaka till vatten och syrgas i slutna brÀnsleceller, dÀr den kemiska energin omvandlas till elektrisk energi.

Bred kompetens under samma tak

– De Ă€r en ren och lycklig tillfĂ€llighet att kunskaperna om fĂ€rgĂ€mnens katalytiska egenskaper, elektriskt ledande papper och elektrokemi finns under samma tak hĂ€r pĂ„ Laboratoriet för organisk elektronik, sĂ€ger laboratoriets chef, professor Magnus Professor Magnus Berggren Magnus Berggren Foto Thor BalkhedBerggren.

FÀrgÀmnen som kan utvinnas ur vÀxter fÄr trÀnga in i det ledande pappret som sedan stoppas ner i vatten och syrgas och utgör anod eller katod i en process, ett flöde, som drivs antingen direkt av solljus, fotoner, eller av elektrisk ström, elektroner.

– Om fem Ă„r ska vi ha framme flera olika typer av anoder och katoder som nĂ€r vi anvĂ€nder dem i ett katalytiskt system med vatten bildar vĂ€teperoxid. Vi ska ocksĂ„ ha fĂ„tt fram en organisk brĂ€nslecell som genererar el frĂ„n omvandlingen av vĂ€teperoxid till syrgas och vatten, sĂ€ger Magnus Berggren.

– Eftersom verkningsgraden i processen ligger nĂ€ra 100 procent kan vĂ€teperoxid ocksĂ„ anvĂ€ndas som energilager för förnyelsebar energi, som vind-eller solenergi, sĂ€ger Eric Glowacki, forskare vid LOE och knuten till Wallenberg Centrum för MolekylĂ€r Medicin.

Förutom Eric Glowacki, med sin expertis inom de organiska kristallerna i fÀrgÀmnen och Magnus Berggren sjÀlv bestÄr forskargruppen vid LiU av professor Xavier Crispin, professor Igor Zozoulenko samt universitetslektorerna Magnus Jonsson, Thomas Ederth och Roger Gabrielsson.

60 miljoner till LiU-forskning

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har i den hÀr omgÄngen beviljat totalt 640 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. LiU-forskare har som huvudsökande tilldelats totalt drygt 60 miljoner kronor. Förutom Magnus Berggren fÄr professor Igor Abrikosov drygt 33 miljoner kronor för att ta fram kvantbitar i fasta material.

– Vi Ă€r stolta och tacksamma över de medel vi fĂ„r. Med sina lĂ„ngsiktiga satsningar pĂ„ excellent forskning Ă€r det Knut och Alice Wallenbergs stiftelse sjĂ€lva som stĂ„r bakom det faktum att Sverige idag Ă€r en ledande forskningsnation inom flera olika omrĂ„den, sĂ€ger Magnus Berggren.

Kontakt

Fler forskningsnyheter

Forskning vid LOE

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.