Lionsrepresentant tillsammans med nÄgra av anslagstagarna för 2018, Linda Bojmar, Ingrid Jakobsen Falk, Charlotte Ginstman och Anna Södergren. Foto Daniel Windre
Sedan 1981 har Lions forskningsfond mot folksjukdomar delat ut över 20 miljoner kronor i anslag till unga forskare i början av sina karriĂ€rer â alla verksamma vid Linköpings universitet.
NÀr Lions delade ut anslag för 2018 var det ytterligare nio unga forskare vid LiU som fick medel för att försöka knÀcka nÄgra av vÄr tids stora sjukdomsgÄtor.
â Ska vi rĂ„da bot pĂ„ vĂ„ra folksjukdomar mĂ„ste vi stötta vĂ„ra unga forskare som sitter inne pĂ„ framtidens lösningar, sĂ€ger Lars Ă
ke Björkman, styrelseledamot i Lions forskningsfond mot folksjukdomar.
Utdelningen Àgde rum i Hasselquist-salen dÀr mÄnga familjemedlemmar till anslagstagarna tillsammans med Lions-medlemmar frÄn de olika stöttande distrikten.
Medicinska fakultetens dekan tillika forskningsfondens ordförande Johan D Söderholm inledde 2018 Ärs utdelning genom att ge en kort översikt över fondens arbete och mÄl.
â Fonden har en bred inriktning och Ă€r en viktig del i en ung forskares karriĂ€r â för mĂ„nga Ă€r det hĂ€r det första anslaget man fĂ„r. Tittar vi pĂ„ de verksamma professorer vid Medicinska fakulteten i dag har en tredjedel av dem fĂ„tt ett Lionsanslag i början av sina karriĂ€rer â det visar verkligen vad det kan betyda, sa Johan D Söderholm.
Ă
rets anslag bestod av 50 000 kronor vardera till doktoranderna medan postdoc-forskarna fick 150 000 kronor om Äret i tre Är respektive 60 000 kronor fördelat över samma tidsperiod (se samtliga anslag nedan).
TvĂ„ av anslagstagarna presenterade sin forskning för publiken. Anna Södergren fick 50 000 kronor och talade om sitt projekt som tittar pĂ„ skillnaderna i blodplĂ€ttarnas roll vid hjĂ€rt- kĂ€rlsjukdom â en metod som skulle kunna anvĂ€ndas för att identifiera riskindivider i framtiden.
Linda Bojmar fick ett postdoc-bidrag pÄ 150 000 kronor i tre Är. Hennes forskning tittar pÄ mekanismen kring dottertumörer, sÄ kallade mikrovesiklar frÄn bukspottkörtel- och mag-tarmcancer och vilken roll de har vid frÀmjandet av levermetastasering.
Linda Àr just nu verksam vid Weill Cornell Medical College i USA men hoppas snart komma tillbaka till Sverige och Linköping igen.
â Jag fick Ă€ven ett forskningsanslag av Lions för nĂ„gra Ă„r sedan och det var bland annat det som möjliggjorde för mig att Ă„ka över till USA, förklarade Linda Bojmar som var vĂ€ldigt tacksam över bidraget.
Adam Posluszny, sÄng, ackompanjerad av Max Borgström, stod för underhÄllningen under kvÀllen.
Anslag till forskarstuderande, 50 000 kr
Anna Södergren, IKE Födelseort: GÀvle
Skillnader hos blodplĂ€ttars funktion â spelar det nĂ„gon roll?
HjÀrt- och kÀrlsjukdom Àr vanligt förekommande och allvarliga tillstÄnd. Under 2015 var det den vanligaste dödsorsaken i Sverige och stod för lite drygt en tredjedel av alla dödsfall. Till dessa sjukdomar rÀknas bl.a. hjÀrtinfarkt och stroke. BlodplÀttarna Àr smÄ celler i blodet, vars uppgift Àr att hitta skador pÄ blodkÀrlen och förhindra att vi blöder frÄn dessa. Det gör de genom att en del blodplÀttar klumpar ihop sig till en propp, som likt en diskpropp tÀpper till hÄlet i kÀrlet, dessa kallas aggregatoriska blodplÀttar. En del blodplÀttarna kan ocksÄ hjÀlpa koagulationssystemet, som fÄr blodet att levra sig och samtidigt förstÀrker den propp som blodplÀttarna bildat, dessa kallas prokoagulanta blodplÀttar.Om blodplÀttarnas funktion Àr hög finns risk att proppen blir för stor och tÀpper igen kÀrlet sÄsom vid en stroke eller hjÀrtinfarkt. DÀrför behandlas patienter med ökad risk för dessa tillstÄnd ofta med lÀkemedel som hÀmmar blodplÀttarnas funktion. Om blodplÀttarna Àr fÄ eller har sÀmre funktion finns istÀllet risk för allvarlig blödning sÄsom hjÀrnblödning.
Vi och andra har observerat att fördelningen av blodplÀttar mellan olika typer, d.v.s. aggregatoriska eller prokoagulanta blodplÀttar, varierar mycket mellan olika individer. Ett fÄtal studier indikerar ocksÄ att andelen prokoagulanta blodplÀttar Àr högre hos patienter med proppar och lÀgre hos patienter med blödning. Dock Àr betydelsen av prokoagulanta och aggregatoriska blodplÀttar i kroppen fortfarande okÀnd.
Med detta projekt vill vi dÀrför undersöka hur funktionen hos blodplÀttar och pÄföljande effekter pÄ koagulationssystemet skiljer sig mellan friska personer med olika andel prokoagulanta blodplÀttar. Genom tillgÄng till alla vanliga och viktiga metoder för att undersöka blodplÀttarnas funktion har vi en unik möjlighet att studera denna frÄgestÀllning. Projektet kan tillföra ny information om betydelsen av blodplÀttar med olika funktion i kroppen.
PÄ lÀngre sikt kan denna forskning bidra med kunskap som möjliggör bÀttre identifiering av patienter med risk för blödning och blodpropp. Kanske kan projektet ocksÄ bidra med kunskap som leder till att nya och bÀttre behandlingsmetoder mot hjÀrt-kÀrlsjukdomar utvecklas.
Antonio Lentini, IKE Födelseort: Stockholm
Studier av normal cellutveckling för att förstÄ sjukdomsutveckling av barnleukemi
T-cell akut lymfatisk leukemi (T-ALL) Àr en aggressiv barncancer som utvecklas frÄn omogna T-celler i tymus. T-ALL uppkommer oftast runt 2-5 Ärs Älder och behandlas vanligtvis med hög dos cytostatika vilket trots bra behandlingssvar resulterar i Äterfall för 15-25 % av patienter. Ett av de viktigaste framstegen för att förstÄ uppkomsten av T-ALL har varit genetisk kartlÀggning vilket har pÄvisat flera olika nyckelgener som driver sjukdomsutvecklingen. Förutom mutationer har Àven genuttrycksförÀndringar anvÀnts för att pÄvisa flera olika undergrupper av T-ALL vilka Àr relaterade till T-cellernas utvecklingsstadier.I vÄr forskning har vi har nu upptÀckt att gener som vanligen Àr muterade i T-cellslymfom istÀllet Àr nedtystade i upp till 75 % av barn med T-ALL. Denna förÀndring förekommer frÀmst hos patienter dÀr drivande mutationer Àr okÀnda vilket skulle kunna representera en potentiellt ny sjukdomsmekanism i T-ALL. NÄgra av dessa gener fungerar genom att reglera genuttryck via kemiska förÀndringar i DNA vilket vi tidigare har visat Àr en viktig process i mogna T-celler.
För att förstÄ hur störningar i denna process kan bidra till T-ALL krÀvs det först att vi förstÄr hur processen fungerar normalt vid T-cellsutveckling hos barn. Tillsammans med en forskargrupp vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg kan vi ta till vara pÄ tymusar som normalt kasseras vid hjÀrtoperationer av barn. FrÄn dessa kommer vi rena fram friska omogna T-celler och mÀta hur nivÄer och lokalisation av specifika kemiska modifikationer Àndras i DNA vid de olika utvecklingsstadierna i T-celler. Till detta anvÀnder vi oss av storskalig DNA sekvensering som vi har visat vara selektiv för dessa DNA förÀndringar.
MÄlet med vÄr forskning Àr att öka förstÄelsen för hur normal T-cellsutveckling sker hos barn. Denna information kan vidare utnyttjas för att faststÀlla vilka förÀndringar hos T-cellerna i barn med T-ALL som Àr relaterade till sjukdomsutveckling samt accelerera upptÀckter av nya mÄl för riktade behandlingar.
Charlotte Ginstman, IKE Födelseort: GÄrdsby
PreventivmedelsanvÀndning före och efter fetmakirurgi hos kvinnor med fetma
Fetma Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. I Sverige har 15% av den vuxna befolkningen fetma med ett BMI >30 kg/m2. Fetmakirurgi Àr en vÀldokumenterad och vÀlfungerande behandling mot fetma. Gastric bypass Àr den mest anvÀnda metoden i Sverige.Efter gastric bypass rekommenderas kvinnor undvika graviditet under 12-18 mÄnader, men samtidigt vet man inte sÀkert hur/om fetmakirurgi pÄverkar upptaget och effektiviteten av hormonella preventivmedel. I dagslÀget avrÄds kvinnor frÄn att anvÀnda p-piller och mini-piller efter operationen och hÀnvisas till övriga preventivmedelsmetoder.
För att kartlÀgga hur preventivmedelsanvÀndningen ser ut hos kvinnor med BMI >30 jÀmfört med normalviktiga kvinnor har vi initierat en epidemiologisk studie. Skiljer sig förskrivningen av preventivmedel Ät mellan grupperna? Har kvinnor med fetma mer biverkningar i form av blödningstrassel, söker de oftare vÄrd pga. detta och byter de oftare preventivmedelssort?
En redan genomförd studie har inte kunnat visa nÄgra skillnader i blodets koncentrationer av de verksamma substanserna (hormoner) i p-piller före jÀmfört med efter fetmakirurgi. Detta talar för att de studerade p-pillerna inte tappar sin effekt efter fetmakirurgi.
Vidare undersöker vi ett av vÄra vanligaste kombinerade p-piller och jÀmför blodets koncentration hos kvinnor som genomgÄtt fetmakirurgi med kvinnor som inte opererats. Förhoppningsvis kan vi i den studien bekrÀfta att lÀkemedelsupptaget inte tycks pÄverkas av operationen. MÄlet Àr att kunna ge en stadigare kunskapsgrund för preventivmedelsrÄdgivning till kvinnor med BMI>30.
Clara Braian, IKE, Födelseort: Kodaikanal, Indien
Det medfödda immunförsvaret har ett âminneâ och kan trĂ€nas till att bĂ€ttre försvara oss mot tuberkulos
Tuberkulos Àr en av de mest spridda infektionssjukdomarna i vÀrlden och Àr en svÄrbehandlad, ibland dödlig lungsjukdom. Varje Är insjuknar 10 miljoner mÀnniskor och 1,5 miljoner dör till följd av tuberkulos. Vaccinet Bacillus Calmette Guérin (BCG), ger ett dÄligt skydd mot tuberkulos framförallt hos vuxna, och sökandet efter ett nytt vaccin och nya antibiotikum har pÄgÄtt lÀnge.Vaccin bygger ofta pÄ att man lÀr kroppens adaptiva immunförsvar att kÀnna igen en smitta, för att snabbt kunna bilda antikroppar och skydda oss mot smittan nÀr vi utsÀtts för det igen. Detta verkar fungera dÄligt vid just tuberkulos och istÀllet Àr det vÄrt medfödda immunförsvar som spelar en avgörande roll.
Det medfödda immunförsvaret har ocksÄ visat sig ha ett minne och kan minnas en tidigare infektion, samt trÀnas till att bÀttre försvara oss mot infektioner. Detta sker via metabola förÀndringar i cellen som leder till förÀndringar i genuttryck, sÄ kallade epigenetiska förÀndringar.
Mitt projekt syftar till att hitta molekyler som kan anvÀndas för att trÀna vÄra immunceller till att bÀttre avdöda tuberkulosbakterier. Jag ska sÀtta samman en panel av molekyler som bland annat bestÄr av olika immunstimulerande glukaner och olika bestÄndsdelar av bakterier.
De trÀnade cellerna studeras sedan för att hitta de celler som visar pÄ förÀndrad metabolism och starkare proinflammatorisk svar, men framförallt för att hitta celler som bÀttre dödar tuberkulosbakterier. Sedan ska jag studera cellernas DNA för att hitta vilka epigenetiska förÀndringar som har skett i cellerna. Kunskapen vi fÄr frÄn det hÀr projektet kan förhoppningsvis leda till nya sÀtt att behandla och förebygga tuberkulos.
Ingrid Jakobsen Falk, IMH Födelseort: Ărebro
Vad hÀnder med generna nÀr patienter med akut myeloisk leukemi behandlas med cytostatika?
Akut myeloisk leukemi (AML) Àr en blodcancer som behandlas med cytostatika och i vissa fall benmÀrgstransplantation. MÄnga patienter fÄr till en början bra effekt av cytostatikabehandlingen, men Äterfallsrisken sÄ vÀl som dödligheten Àr hög. Vid diagnos görs olika tester pÄ blod och benmÀrgsprov för att göra riskbedömningar som kan hjÀlpa vÄrden att t ex tidigt inleda en transplantationsprocess för de patienter som bedöms ha en hög risk för Äterfall.Trots att det i dag finns ett antal genetiska tester som guidar lÀkaren, saknas kunskaper för att helt förklara den stora variationen som ses i behandlingsutfall vid AML. Vi vet att leukemicellerna inte alla ser likadana ut, utan att vissa celler Àr kÀnsliga för cytostatikabehandlingen medan andra stÄr emot den och kan orsaka Äterfall. Det finns Àven smÄ variationer mellan olika individers arvsmassa, vilket kan pÄverka gener som Àr av betydelse för hur lÀkemedel omsÀtts i kroppen. I sin tur kan denna variation göra individen mer eller mindre kÀnslig för biverkningar av cytostatikan, medan tumörcellerna sjÀlva kan vara mer opÄverkade.
I den hĂ€r studien vill vi undersöka de allra tidigaste effekterna av cytostatikabehandling vid AML hos 10 patienter â vilka gener i arvsmassan ökar eller minskar sin aktivitet? Kan vi se nĂ„gon koppling mellan aktivitetsmönstret och behandlingseffekten?
I dagslÀget saknas kunskaper om dessa mycket tidiga förÀndringar. VÄr förhoppning Àr att resultaten ska bidra med nödvÀndiga pusselbitar för att i framtiden kunna skrÀddarsy behandlingen av AML, och dÀrigenom minska lidande förknippat med ineffektiv behandling, öka överlevnaden och framförallt förbÀttra livskvaliteten hos den enskilda patienten.
Anslag till post-doc, 150 000 kr under 3 Ă„r, totalt 450 000 kr
Hanna Henriksson, IMH Födelseort: Karlstad
En mobilapplikation (MINISTOP 2.0) integrerad i barnhÀlsovÄrden för att frÀmja hÀlsosamma kost- och aktivitetsvanor: en randomiserad kontrollerad studie
Ăvervikt och fetma hos barn Ă€r ett globalt folkhĂ€lsoproblem, och nya insatser för att motverka denna utveckling redan hos smĂ„ barn efterfrĂ„gas. De senaste 5-10 Ă„ren har intresset ökat för att anvĂ€nda mobiltelefoner för att frĂ€mja en god livsstil (sĂ„ kallad mHealth) och positiva effekter pĂ„ viktnedgĂ„ng och hĂ€lsosamma vanor hos vuxna har erhĂ„llits. Denna randomiserade kontrollerade studie utvĂ€rderar huruvida ett 18 mĂ„nader lĂ„ngt interventionsprogram via en smartphoneapplikation (MINISTOP 2.0) kan vara ett stöd för förĂ€ldrar för att frĂ€mja goda matvanor, fysisk aktivitet samt motverka övervikt och fetma hos barn i förskoleĂ„ldern.MINISTOP 2.0 bygger pĂ„ vĂ„ra tidigare resultat frĂ„n MINISTOP 1.0 studien som visade en positiv effekt pĂ„ 4-Ă„ringars kost- och motionsvanor. MINISTOP 2.0 innehĂ„ller viktiga modifieringar, exempelvis kommer den att översĂ€ttas till vanliga sprĂ„k i Sverige (t.ex. arabiska, somaliska, engelska) och distribueras inom barnhĂ€lsovĂ„rden för att Ă€ven barn med olika socioekonomisk och migrant bakgrund ska nĂ„s. I den planerade studien kommer 700 barn (350 intervention, 350 kontroll) rekryteras vid sitt rutinbesök inom barnhĂ€lsovĂ„rden vid 2,5- Ă„rs Ă„lder. UtfallsmĂ„tt Ă€r fysisk aktivitet, sömn och stillasittande (rörelsemĂ€tare), kostvanor (web-baserat verktyg), body mass index (BMI) och skĂ€rmtid (frĂ„geformulĂ€r) vid 4 Ă„rs Ă„lder.
Om interventionen faller vĂ€l ut kommer den erbjudas alla barn i barnhĂ€lsovĂ„rden i Region Ăstergötland och kan implementeras nationellt. Att kunna erbjuda ett sĂ„dant evidensbaserat stöd för förĂ€ldrar till barn i den hĂ€r Ă„ldern kommer vara vĂ€rdefullt eftersom ohĂ€lsosamma mat- och aktivitetsvanor, övervikt och fetma ofta kvarstĂ„r upp i vuxen Ă„lder och ökar risken för mĂ„nga folksjukdomar sĂ„som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom, diabetes och cancer. VĂ„rt projekt Ă€r helt i linje med regeringens vision att âĂ„r 2025 ska Sverige bli bĂ€st i vĂ€rlden pĂ„ att anvĂ€nda digitaliseringens och e-hĂ€lsans möjligheter i syfte att underlĂ€tta för mĂ€nniskor att uppnĂ„ en god och jĂ€mlik hĂ€lsa och vĂ€lfĂ€rdâ.
Linda Bojmar, IKE Födelseort: Linköping
Analys av cirkulerande mikrovesiklar frÄn bukspottkörtel- och mag-tarmcancer samt deras roll vid frÀmjandet av levermetastasering
Metastasering orsakar de flesta cancer-relaterade dödsfall. Resektion för bukspottkörtel- och mag-tarmcancer utförs idag i botande syfte för patienter med lokal sjukdom, men sjukdomen Äterkommer ofta, frÀmst i levern.Processen vid tumörcellers kolonisation av levern Àr idag bristfÀlligt förstÄdd, Àven om ökande kunskap tyder pÄ att utvÀxt av en metastas Àr föregÄnget av bildandet av en pre-metastatisk nisch, vilket krÀver rekrytering och aktivering av icke- carcinogena celltyper. Givet betydelsen av intercellulÀr signalering vid denna process har cirkulerande mikrovesiklar (exosomer) framskridit som nyckelbudbÀrare av kommunikation mellan cancerceller och deras mikromiljö genom horisontell överföring av information, sÄsom proteiner och nukleinsyror.
Syftet Àr att med hjÀlp av prover frÄn bukspottkörtel- och mag-patienter utvÀrdera bidraget av tumör-exosomer vid inducerandet av en pre-metastatisk nisch och dÀrmed ökad levermetastasering. Exosomer Àr smÄ mikrovesiklar (ca 100 nm) vilka medierar signaler mellan kroppens celler. Tumörceller producerar stora mÀngder av dessa mikrovesiklar, inte bara till den omkringliggande mikromiljön utan ocksÄ ut i blodbanan. Detta gör exosomer intressanta som icke-invasiva cancermarkörer. Syftet Àr att validera prekliniska data som pekar pÄ exosomers inducering av levermetastasering via aktivering av stromala celler i levern som producerar extracellulÀrt matrix, till vilket tumörceller kan binda och pÄbörja kolonisering och tillvÀxt, metastasering.
Genom att karaktÀrisera exosomer frÄn bukspottkörtel- och mag-tarmtumörer samt portavenöst och perifert blod frÄn patienter som genomgÄr resektion för bukspottkörtel- och mag- tarmcancer, och dessutom analysera pre-metastatisk levervÀvnad frÄn dessa patienter, Àmnar denna studie till att öka förstÄelsen för levermetastasering. Det övergripande mÄlet Àr att vi förvÀntar oss att denna studie kommer att ge kunskap om tidigare okÀnda signalaxlar, vilka kan komma att fungera som mÄltavlor för nya förebyggande terapier, samt lÀgga grunden för framtida analyser, bÄde prekliniska och kliniska, med syftet att tidigt identifiera och förhindra metastasering. MÄlet Àr att utvidga studien i Sverige och internationellt samt att inkludera andra levermetastaserande tumörtyper.
Niklas BoknÀs, IKE Födelseort: Linköping
Nya analysmetoder för individanpassning av antitrombotisk lÀkemedelsbehandling Antitrombotisk lÀkemedelsbehandling minskar risken för insjuknande i proppsjukdomar
sÄsom hjÀrtinfarkt och stroke, vilka tillsammans utgör de vanligaste orsakerna till död och invaliditet i vÀrlden. I dagslÀget anvÀnds ett antal olika potenta antitrombotiska lÀkemedel för att förebygga proppsjukdomar, vilka samtliga hÀmmar olika delar av hemostasen, det komplexa system av proteiner och celler som kroppen anvÀnder sig av för att stoppa blödningar. AnvÀndningen av dessa potentiellt livsrÀddande behandlingar begrÀnsas dock ofta av farhÄgor för de blödningskomplikationer som kan upptrÀda i samband med behandling.
Min forskning syftar till att förbÀttra vÄr kunskap om hur vi kan optimera och individanpassa antitrombotisk lÀkemedelbehandling för hitta den mest fördelaktiga balansgÄngen mellan en minimerad blödningsrisk och ett kraftfullt skydd mot nya proppar. Med denna ansökan vill jag vidareutveckla tvÄ analyser som har utvecklats inom vÄr grupp för att mÀta hemostas, och testa om de kan anvÀndas för att förutsÀga blödningsrisk hos enskilda patienter. Det ena testet analyserar trombocyternas funktion med hjÀlp av flödescytometri och har tidigare anvÀnts pÄ vÄr klinik för att utreda patienter med blödningsbesvÀr. Det andra testet Àr helt nytt och baseras pÄ en analys av koagelretraktion, en process dÀr trombocyterna drar ihop fibrintrÄdarna i ett nybildat koagel.
Genom att undersöka om dessa tester kan sÀrskilja vilka patienter som har drabbats av en blödning under behandling med tvÄ olika trombocythÀmmande lÀkemedel efter hjÀrtinfarkt, fÄr vi en inblick i hur vÀrdefulla dessa tester kan komma att bli för att vÀgleda behandlingsbeslut i framtiden.
Förutom att min forskning kan fÄ vÀrdefulla kliniska tillÀmpningar i form av tester som kan förutsÀga blödningsrisken hos enskilda patienter, bidrar den Àven till att fördjupa vÄr kunskap om vilka hemostatiska funktioner som mÄste bevaras för att undvika allvarliga blödningar vid antitrombotisk lÀkemedelsbehandling. PÄ lÀngre sikt kan detta leda till fÀrre dödsfall i hjÀrt- kÀrlsjukdom genom bÀttre förebyggande behandling med fÀrre allvarliga blödningskomplikationer.
60 000 kr under tre Ă„r, totalt 180 000 kr
Esi Domi, IKE, Födelseort: Elbasan, Albanien
En studie i molekylÀra mekanismer och hjÀrnnÀtverk som styr tvÄngsmÀssigt alkoholintag
Alkohol Àr en av de starkast bidragande orsakerna till den globala sjukdomsbördan. I Sverige uppskattas 6% av befolkningen vara beroende av alkohol. TvÄngsmÀssigt alkoholintag, dvs. upprepat drickande trots negativa följder sÄsom ekonomiska eller fysiska konsekvenser, Àr en nyckelkomponent i alkoholberoende.
Idag finns bara ett fÄtal lÀkemedel mot sjukdomen, och dessa Àr bara i begrÀnsad omfattning effektiva mot tvÄngsmÀssigt alkoholbruk. DÀrför finns ett stort behov av nya lÀkemedel. För att ta fram dessa krÀvs mer kunskap om de molekylÀra mekanismer som leder till att patienten mister kontrollen och fortsÀtter sitt drickande trots negativa konsekvenser. I detta arbete spelar djurmodeller en avgörande roll.
Precis som hos mÀnniskor Àr det bland rÄttor bara vissa individer som fortsÀtter att konsumera alkohol trots att intaget leder till ett obehag. Detta kan liknas vid den kontrollförlust som uppvisas hos patienter med alkoholbrukssyndrom. Vi har funnit att detta tvÄngsmÀssiga alkoholintag Àr kopplat till ökad aktivitet i tvÄ hjÀrnomrÄden: centrala amygdala och orbitofrontala kortex. Dessa regioner bearbetar kÀnslor och beslutsfattande, tvÄ processer vars funktion blir störd i samband med den kontrollförlust hos alkoholberoende.
I föreliggande studie kommer jag att studera hur dessa rÄttor uttrycker sina gener i dessa hjÀrnregioner. Efter att ha identifierat generna som styr rÄttornas kontroll över sitt alkoholintag, kommer jag att försöka ÄterstÀlla kontrollförmÄgan, dels genom att undersöka effekten av nya lÀkemedel, och dels genom att injicera s.k. virusvektorer i de tvÄ hjÀrnregionerna. Dessa konstgjorda vektorer anvÀnds för att specifikt öka eller minska uttrycket av de identifierade generna, och kan pÄvisa om genprodukterna pÄverkar kontrollen över drickande.
Med hjÀlp av denna kunskap hoppas vi ta fram kunskap som leder till nya lÀkemedel för att pÄ farmakologisk vÀg behandla den underliggande förlusten av kontroll som Àr grunden i ett tvÄngsmÀssigt beteende.