91ÊÓÆ”

04 oktober 2018

Två forskargrupper som tidigt varit med och utvecklat stödprogram via mobiltelefoner för att hjälpa människor till en bättre livsstil har tillsammans fått 15 miljoner från FORTE och Vetenskapsrådet. Syftet är att tillsammans ta fram fler program riktade till barn, gravida och vuxna som behöver hjälp att förändra sin livsstil och minska risken för olika livsstils-relaterade sjukdomar.

Illustration mobiltelefon meddelanden
Mobiltelefoner används för livsstilsförändringar
Programmet heter mHealth Multiple Lifestyle Behaviors och styrkan med samarbetet är den breda kompetens som de båda forskargrupperna tar med sig. Tillsammans har de expertis inom beteendevetenskap, medicin, IT och interventionsforskning kring de kost, fysisk aktivitet, rökning och alkohol.

Marie Löf har sen tidigare forskat inom kost och fysisk aktivitet, bland annat genom att utveckla mobilappar som kan bidra till goda levnadsvanor och som riktar sig till gravida och småbarnsföräldrar. Inom forskargruppen Lifestyle Intervention Implementation Research Group (LIIR), som leds av Ulrika Müssener, har forskningen handlat om sms-baserade program för att sluta röka (riktat till universitetsstuderande, gymnasieelever och vuxna som behöver sluta röka inför en operation) samt för att minska alkoholkonsumtion bland universitetsstuderande. Forskningen inom mHälsa vid LiU ligger i framkant sen flera år. Det finns därmed en väl dokumenterad och samlad erfarenhet hos de två grupperna att ta avstamp ifrån.

Syftet med forskningsprogrammet är att utveckla, utvärdera och implementera sju olika program, interventioner, för livsstilsförändringar som ska levereras till sjukvården, riktade till olika målgrupper bland såväl barn, gravida som vuxna. Programmen kommer anpassas efter utsatta grupper och en stor styrka är att de kommer bygga på samma teoretiska grund och tekniska plattform.

Om programmen visar sig vara effektiva kommer de att kunna erbjudas nationellt och ge stöd till olika målgrupper till en låg kostnad för sjukvården. Jämfört med andra befintliga behandlingsprogram (såsom stödgrupper eller individuell rådgivning) blir detta en kostnadseffektiv och lättillgänglig behandlingsform som kan hjälpa många människor att undvika sjukdom och för tidig död.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.