91ÊÓÆ”

03 december 2019

För män med prostataproblem var kastrering länge en behandlingsmetod. Men besluten om kastrering i början av 1900 grundade sig i att man trodde att mannens prostata motsvarade kvinnans livmoder. En ny avhandling från Linköpings universitet vänder på föreställningen om mannen som norm i medicinhistorien.

MĂ„nga mĂ€n vet att godartad prostataförstoring kan pĂ„verka livskvaliteten. Prostatan, som normalt Ă€r stor som en valnöt, kan svullna upp och orsaka smĂ€rta samt stĂ€ndiga toalettbesök. Idag finns olika behandlingsmetoder, men historiskt har det sett annorlunda ut. Elin Björk har i sin avhandling riktat strĂ„lkastaren mot den behandlingsmetod som var dominerande frĂ„n slutet av 1800-talet till början av 1900-talet – kastrering. Kastreringen innebar att testiklarna opererades bort i syfte att fĂ„ bukt med problemen kring prostataförstoringen. Men risken för komplikationer efter ingreppet var stor. Foto David Einar

Den medicinska vetenskapen har lÀnge utgÄtt ifrÄn mannen som norm. Ett exempel Àr att lÀkemedel designas efter den manliga kroppen. Men genom att studera kastrering som behandlingsform mot godartad prostataförstoring upptÀckte Elin Björk att den rÄdande förestÀllningar om mannen som mÄttstock inom medicin, inte helt stÀmmer.

– Visst har mannen varit norm inom medicinhistorien, men bilden kan nyanseras. Avhandlingen visar att nĂ€r det kommer till kastrering av mĂ€n sĂ„ har kvinnokroppen varit norm. Mannens testiklar och prostata antogs vara motsvarigheten till kvinnans Ă€ggstockar och livmoder, sĂ€ger Elin Björk, nybliven doktor pĂ„ institutionen för Tema vid Linköpings universitet.

Kunskaper om hur kvinnokroppen fungerade överfördes alltsÄ till den manliga kroppen, och i förlÀngningen anvÀndes kunskap om kvinnors kroppar som argument för att kastrera mÀn.

Materialet i Elin Björks avhandling bestĂ„r av texter som lĂ€kare skrivit frĂ„n Ă„ren 1893–1910, och som publicerats i medicinska tidskrifter som The Lancet, British Medical Journal, Annuals of Surgery och The Journal of the American Medical Association. Genom texterna har hon kunnat ta del av berĂ€ttelser om vad prostatan ansĂ„gs vara, varför kastrering ansĂ„gs fungera – och varför inte.Avhandlingen Att bota en prostataNy avhandling visar att genusförstĂ„else i medicinhistoriska studier mĂ„ste nyanseras

Tidigare forskning har visat att det fanns en mycket restriktiv hÄllning mot att kastrera mÀn, trots att alternativen var fÄ. Elin Björks avhandling menar att detta Àr felaktigt och att kastrering sÄgs som en lösning av lÀkarkÄren. MÄnga lÀkare övergav inte behandlingen förrÀn det visade sig att den inte fungerade och att problemen med förstorad prostata Äterkom.

–Att man utgick frĂ„n kvinnokroppen nĂ€r man behandlade mĂ€n visar att vi bör komma ihĂ„g att det som vi tar för ”sanning” en viss tidsperiod, inte Ă€r sant för andra tidsperioder. Inte bara kvinnors könsorgan och kroppar varit objekt för den medicinska vetenskapen, sĂ€ger Elin Björk.

Avhandling:
Att bota en prostata. Kastrering som behandlingsmetod för prostatahypertrofi 1893–1910.
Elin Björk, Linköping studies in Arts and Sciences No 774.

Relaterat innehåll

Motstridiga signaler från influencers som pratar psykisk ohälsa

Kvinnliga influencers som pratar om psykisk ohälsa går en svår balansgång mellan olika kvinnoideal. Det framgår av två nya studier från Linköpings universitet.

Morrisons forskargrupp vid CSAN.

Stipendium och bidrag till unga LiU-forskare

Lina Koppel och Desirée Enlund får båda 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för varsin internationella postdok inom humaniora och samhällsvetenskap. Lina Koppel tilldelas även ett Wallanderstipendium på drygt 1,7 miljoner kronor.

tom scen

3,9 miljoner till forskning om tystnadskultur inom scenkonsten

Tystnadskulturer kring sexuella trakasserier gör att missförhållanden kan fortgå. Anna Lundberg ska undersöka mekanismerna bakom tystnadskulturen och tilldelas nu anslag av AFA Försäkring för detta.

Robot

Hur ska vi bygga förtroende för robotarna?

I framtiden kan AI komma att användas som hjälp för att vårda människor, och då är det robotar som ska göra jobbet. Två forskare vid LiU ska leda ett nytt projekt om etik, förtroende och tillit i förhållandet mellan människa och robot.

Madina Tlostanova.

Livet som inspiration för forskningen

Ena dagen sovjetmedborgare, andra dagen ryss. Det var vad som hände Madina Tlostanova när Sovjetunionen föll. Erfarenheten kom att inspirera hennes yrke.

SjögrÀs

Första internationella konferensen i queera dödsstudier

LiU är medarrangör för den första internationella konferensen i queera dödsstudier som vill skapa en arena för kritisk diskussion om död, döende och sorg.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.