91ÊÓÆ”

29 augusti 2018

Av de svenskfödda migranter som flyttar utomlands återvänder 75 procent till Sverige. Därmed är återvändare en av de största invandringsgrupperna till Sverige. Catrin Lundström vid Linköpings universitet har undersökt situationen för kvinnor som återvänder hem efter år utomlands. Bilden som framträder är att dessa migranter hamnar i kläm mellan den globala ekonomin och det svenska välfärdssystemet och särskilt tydligt blir detta vad gäller pensioner.

Allt fler svenskar tillbringar en del av sitt liv utomlands. MÄnga stora svenska företag erbjuder sina anstÀllda att arbeta utomlands nÄgra Är och mÄnga tackar ja till detta. Ofta Àr dessa mÀn och inte sÀllan följer kvinnan med för att möjliggöra mannens jobb, dÄ förskola och annan barnomsorg saknas i det nya landet. Den svenska hemmafrun finns alltsÄ. Bara inte i Sverige.

– Eftersom migration Ă€r ett hett Ă€mne Ă€r det intressant att tĂ€nka pĂ„ att Ă„tervĂ€ndande svenskar lĂ€nge har varit den största gruppen migranter till Sverige, och hur svĂ„rt det kan vara att ta sig tillbaka in i det svenska samhĂ€llet. Vad gĂ€ller kvinnorna i min forskning Ă€r det ocksĂ„ intressant hur den svenska jĂ€mstĂ€lldhetspolitiken kan bli kvinnans förlust nĂ€r hon Ă„tervĂ€nder hem, sĂ€ger Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet.

Catrin Lundström har i sin forskning belyst den outforskade gruppen ÄtervÀndare. I fokus för hennes forskning finns 46 ÄtervÀndande kvinnor som under nÄgra Är omsorgsarbetat utomlands pÄ grund av mannens arbete. Resultatet av forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Sociologisk forskning.

JÀmstÀlldhetspolitiken blir ett hinder

Forskningen visar att den svenska jÀmstÀlldhetspolitiken pÄ nÄgra punkter inte gynnar dessa kvinnor. Ett exempel Àr pensionen. DÄ pensionssystemet utgÄr ifrÄn att kvinnor och mÀn delar lika pÄ arbete och omsorg omfattas inte deras livssituation utomlands. Kvinnorna i studien ansÄg att sÀrbeskattning missgynnade dem, trots att reformens syfte vid introducerandet var att underlÀtta för kvinnor att sjÀlva vÀlja om de ville ut pÄ arbetsmarknaden. Eftersom kvinnorna i studien inte jobbat pÄ flera Är fick de lÄg pension och dÀrmed fortsatt beroende av sina makars inkomst i Sverige.

Catrin Lundström menar att problemen som hennes intervjupersoner upplever vid ÄtervÀndandet till Sverige gÀller för migranter över lag. Detta pÄ grund av att pensionen grundas pÄ hela arbetslivet och att full garantipension krÀver att man bott 40 Är i Sverige mellan Ären 16 till 64 Är.

– I dagens samhĂ€lle förvĂ€ntas vi vara flexibla pĂ„ den globala arbetsmarknaden. Men det uppstĂ„r en krock nĂ€r vĂ„r vĂ€lfĂ€rdsstat Ă€r organiserad utifrĂ„n principen om boende och arbete i Sverige.

Artikel:
Catrin Lundström, Sociologisk forskning, Vol. 55, nr 2-3, s. 389-414

Kontakt

Relaterat innehåll

Studenter pÄ kursen Scholars at risk student led workshop

Akademisk frihet i praktiken

Den lilla gruppen master-studenter vid programmet Etnicitet och Migration på Campus Norrköping är unik. De är först i Sverige att gå en universitetskurs i hur man skapar en kampanj till stöd för en fängslad forskare och för den akademiska friheten.

Jonathan Josefsson och Branka Likic-Brboric pÄ konferensen GFMD.

Detaljerna som avslöjar migrationspolitiken

Vem har tillgång till mötesrummen? Vilka går när andra kommer in? Vem pratar med vem? Sådant kan avslöja hur vindarna blåser i migrationspolitiken vid ett internationellt toppmöte. Och forskarna från LiU rör sig i vimlet för att lyssna och observera.

PortrÀtt pÄ professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.