91ÊÓÆ”

12 mars 2018

En samtalsbok om vår tids mest aktuella samhällsfrågor. Det blev resultatet av många ingående möten mellan LiU-professorn Stefan Jonsson och författaren Sven Lindqvist. Samtalen har utgått från Lindqvists 33 böcker.

– Jag gjorde en ny genomlĂ€sning av alla hans böcker 2013 och slogs av hur bra, hur viktiga och hur kusligt aktuella de Ă€r. Eftersom Sven Lindqvist och jag kĂ€nt varandra sedan 90-talet sĂ„ insĂ„g jag att hĂ€r fanns en försummad möjlighet, det var helt enkelt hög tid att pĂ„ djupet samtala om hans författarskap, sĂ€ger Stefan Jonsson, professor i etnicitet pĂ„ Remeso (Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhĂ€lle) och t v pĂ„ bilden ovan.

Det Ă€r upprinnelsen till boken Sanningskonst – samtal om ett författarskap som nyligen kommit ut pĂ„ Albert Bonniers förlag. I sina böcker Ă„terkommer Sven Lindqvist (t h pĂ„ bilden ovan), idag 85 Ă„r, till teman som rör vĂ„rt samhĂ€lles och vĂ€rldens stora problem som migration, rasism, över- och underordning i vĂ€rlden, sociala klyftor, klimat och kĂ€rnvapen. Men han tar ocksĂ„ upp Ă€mnen som arbetslivet, konsumism, kĂ€rlek och hur man egentligen ska leva sitt liv.
– Han har i princip uppfunnit en ny litterĂ€r form dĂ€r han anvĂ€nt sig av verklighet och fakta och odlat essĂ€n. I och med det har han inspirerat mĂ„nga och byggt broar mellan akademin och den bredare politiska samhĂ€llsdebatten.

Titlar pÄ nÄgra av hans uppmÀrksammade böcker Àr Myten om Wu Tao-tzu frÄn 1967, Jord och makt i Sydamerika 1973, GrÀv dÀr du stÄr frÄn 1978, En Àlskares dagbok och En gift mans dagbok frÄn 1981 och 1982 och Utrota varenda jÀvel frÄn 1992. I den senare skriver han om "den vÀsterlÀndska civilisationens hÄrda kÀrna" dÀr han lyfter fram folkmord och den bestÄende rangordning av mÀnskligheten som han menar sker hela tiden.
Flera av Sven Lindqvists böcker anvÀnds pÄ olika LiU-utbildningar.
– Vi Ă€r bĂ„da intresserade av hur kunskap förmedlas. Inom akademin framstĂ€lls kunskap pĂ„ ett sĂ€tt och inom litteratur och konst pĂ„ ett annat. Ta till exempel ett flyktingtrauma. Det gĂ„r att ge en klinisk diagnos pĂ„ det men sjĂ€lva erfarenheten av traumat kan bara uttryckas i estetiska former. Vetenskapsprosan missar det helt och hĂ„llet. Den akademiska litteraturen beskriver bara allmĂ€nna samband medan konst och litteratur försöker förstĂ„ hur sambanden gestaltar sig i mĂ€nniskors erfarenheter, i makt och sociala relationer, det vill sĂ€ga i livet i stort.

Stefan Jonsson hoppas att Àven denna samtalsbok ska anvÀndas i undervisningen.
– Vi vet att Sven Lindqvist har mĂ„nga unga lĂ€sare och det Ă€r nyttigt att ha en översikt över hur hans böcker hĂ€nger samman med svensk samhĂ€llsutveckling frĂ„n 1940-talet och framĂ„t.
NÄgra av hans böcker har ocksÄ direkt koppling till östgötaregionen. Ett tema han behandlat i sina böcker Àr makten över arbetslivet. Hans böcker har inspirerat kulturforskningen vid LiU och var en inspirationskÀlla till grundandet av Arbetets museum i Norrköping. Boken GrÀv dÀr du stÄr gav upphov till studien Kulturarv i rörelse: en studie av "grÀv dÀr du stÄr"-rörelsen av LiU-forskaren Annika Alzén.

NÄgot som förvÄnat, eller förundrat, Stefan Jonsson Àr hur konsekvent demokratitemat Àr i samtliga Sven Lindqvists böcker.
– Hans böcker prövar olika tankar, granskar och tĂ€njer pĂ„ demokratibegreppet. Han kritiserar hĂ„rt det samhĂ€lle vi kallar demokratiskt för dess tillkortakommanden med ojĂ€mlikhet och rasism.
DemokratifrÄgorna avspeglar sig Àven i samtalsboken dÀr demokratibegreppet Àr den genomgÄende röda trÄden. Vad Àr demokrati? Hur kan en mÀnniska leva demokratiskt? Hur kan ett samhÀlle agera demokratiskt?
– FrĂ„gorna Ă€r sĂ„ stora sĂ„ ingen knappt orkar stĂ€lla dem. Men han gör det, hela tiden. Det gör hans böcker stĂ€ndigt aktuella.

Foto: Ulla Montan

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.