91ÊÓÆ”

15 februari 2018

När en nyanländ migrant får uppehållstillstånd i Sverige påbörjas en tvåårig introduktionsperiod. Syftet är att underlätta etablering i det nya hemlandet. Men istället kan etableringsinsatserna ibland leda till att migranterna får det svårare att komma in i det svenska samhället. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Introduktionsprogrammet, som Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för, Àr en av de första kontakterna mÄnga migranter har med det svenska samhÀllet. Programmet bestÄr frÀmst av tre delar; kursen i samhÀllsorientering för nyanlÀnda, SFI (svenska för invandrare), och olika insatser för att pÄskynda etablering pÄ arbetsmarknaden, exempelvis praktik.

– De intryck och det meningsskapande som de nyanlĂ€nda gör av introduktionen hjĂ€lper till att forma bilden av det land de nu ska leva i. Uppfattar migranterna att de exempelvis mĂ„ste omforma sin identitet för att bli ”svensk” finns det risk för att de istĂ€llet tar avstĂ„nd frĂ„n samhĂ€llet, sĂ€ger Afrah Abdulla, nybliven doktor pĂ„ institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande vid Linköpings universitet samt adjunkt vid Högskolan VĂ€st.

Afrah Abdulla har i sin doktorsavhandling studerat hur tolv arabisktalande nyanlÀnda uppfattar etableringsinsatserna, hur deras lÀrande under dessa tvÄ Är ser ut och tolkningarna av de nya erfarenheterna. Hon har ocksÄ studerat vad olika policydokument sÀger om etablering samt gjort observationer i samhÀllsorienteringskursen för nyanlÀnda.

Den goda medborgaren och arbetet

Avhandlingen visar att etablering till stor del handlar om att forma de vuxna nyanlĂ€nda till ”goda medborgare”. Bland annat i kursmaterial frĂ„n samhĂ€llsorienteringskursen framtrĂ€der bilden av den goda medborgaren som sjĂ€lvstĂ€ndig, sekulariserad, jĂ€mlik, Ă€rlig, ”god” förĂ€lder och laglydig. I kursen stĂ€lls detta ”svenska” ibland mot det som uppmĂ„las som ”arabiska tankesĂ€tt”.

En god medborgare Ă€r ocksĂ„ en medborgare med arbete. Migranterna i studien instĂ€mmer i att arbete Ă€r ytterst viktigt för att komma in i det nya samhĂ€llet, men nĂ€stan samtliga tycker att Arbetsförmedlingen Ă€r en myndighet som försvĂ„rar för dem. De upplever att de tvingas ta ”paketerbjudanden” som inte tar hĂ€nsyn till exempelvis hĂ€lsa eller tidigare utbildning. En man exempelvis berĂ€ttar i en intervju om att han fĂ„tt rĂ„det att gĂ„ en mekanikkurs trots att han Ă€r elektriker. En annan har blivit starkt avrĂ„dd av sin handlĂ€ggare att starta egen dataservicefirma, trots att han har lĂ„ng erfarenhet av detta frĂ„n hemlandet och brinner för sitt yrke.

En del av etableringen gĂ„r ut pĂ„ att ”fostra sjĂ€lvstĂ€ndiga mĂ€nniskor som deltar i formandet av sin egen framtid” (SOU 2008:58), men de nyanlĂ€ndas mening Ă€r att Arbetsförmedlingen inte lĂ„ter dem göra detta. Migranternas mening om Arbetsförmedlingen Ă€r att den försummar deras kompetens, behov och önskemĂ„l, vilket de anser vara en förlust bĂ„de för sig sjĂ€lva och för det svenska samhĂ€llet.

Den goda medborgaren och barnuppfostran

I introduktionsprogrammet förmedlas ocksĂ„ svenska vĂ€rderingar kring barnuppfostran. Det Ă€r ett omrĂ„de som mĂ„nga nyanlĂ€nda identifierar som svĂ„rt av flera anledningar. Dels för att deras syn pĂ„ barnuppfostran inte alltid stĂ€mmer överens med det de fĂ„r höra pĂ„ introduktionen. Vissa av de nyanlĂ€nda efterfrĂ„gar exempel pĂ„ hur man ska uppfostra sina barn ”rĂ€tt” om det de gör anses som fel.

Det som förvÄnade Afrah Abdulla var att vissa av de nyanlÀnda har skapat sig bilden av att svenska myndigheter direkt kan ta barnen ifrÄn dem om de som förÀldrar agerar fel. En rÀdsla som inte gynnar den som försöker bli en del av ett nytt samhÀlle.

– Barnen, som ofta Ă€r anledningen till att man flytt, Ă€r en stor oroskĂ€lla för förĂ€ldrarna i det nya landet. Efter att ha gjort de hĂ€r intervjuerna ser jag att det kan finnas ett behov av att, istĂ€llet för att bara utgĂ„ frĂ„n individen, ocksĂ„ ta ett helhetsgrepp kring familjen, sĂ€ger Afrah Abdulla.

, Afrah Abdulla, Linköping Studies in Behavioural Science, No 203

Kontakt

Afrah Abdulla, afrah.abdulla@hv.se, tel: 0520-223754

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.