91ÊÓÆ”

19 mars 2018

- Det behövs ett rum i tillvaron för reflektion, konstaterar litteraturvetaren Emma Eldelin. Hon har skrivit en bok om hur sysslolösheten beskrivs i essäer under de senaste femhundra åren.

Behovet finns hos människan oavsett om hon levde på 1500-talet eller idag, påpekar Emma Eldelin.

– För en del är sysslolöshet synonymt med lättja. Det är inget positivt laddat ord historiskt sett, lättja var till exempel länge en dödssynd enligt den katolska kristendomen. Men de fyra författare som jag studerat menar att sysslolöshet handlar om ledig tid, tid för att göra det man vill, vilket i deras fall oftast varit skrivande och reflektion. Sysslolösheten innebär inte att man är overksam utan att man gör något som känns meningsfullt.
Boken heter "Att slå dank med virtuositet" och har undertiteln "Reträtten, sysslolösheten och essän.".

En anledning till att Emma Eldelin (bilden th) fördjupat sig i frågan om sysslolöshet är att hon ville borra djupare i det litteraturhistoriska perspektivet i ämnet. En annan orsak är hon själv har svårt för att vara sysslolös och därför ville ta reda på mer om hur essäförfattarna resonerade i frågan. Hon kommer från en småföretagarfamilj i Småland där ledorden var arbete, göra rätt för sig och vara plikttrogen.

– Jag tycker det är intressant att essäförfattarna hyllar sysslolösheten. Men en paradox är samtidigt att de själva inte är sysslolösa, utan produktiva i sin ensamhet. Jag tror att de lyfter fram sysslolösheten så positivt därför att de vill värna människors möjlighet till reflektion.
Essäformen karaktäriseras av att det är en text med personligt uttryck där författaren reflekterar över något. Emma Eldelin betonar att essän i högsta grad lever även idag, men inte bara i skriftlig form.

– Ta Spanarna i P1, det tycker jag är en modern form av essä där deltagarna i programmet prövar tankar och idéer på ett lekfullt sätt och från olika perspektiv. Eller reflekterande film och fotokonst, eller vissa bloggar.

Den historiska synen på sysslolöshet som lyfts fram i hennes bok kan kopplas till aktuella dagspolitiska diskussioner, menar hon. Däribland till problemen med stress och utbrändhet, balans mellan arbete och fritid, robotar som anses ersätta ett stort antal jobb nu och i framtiden eller sociologen Roland Paulsens resonemang kring arbetets mening och värde.

– I början av 2000-talet hade vi också en populärfilosofisk debatt där böcker som Owe Vikströms Långsamhetens lov och Bodil Jönssons Tio tankar om tid diskuterades. Oavsett i vilken tidsålder människan lever finns det uppenbarligen behov av att ha egen tid som inte är styrd och som inte behöver resultera i speciella mål. Det är intressant att se att frågorna återkommit genom historien.

Som en följd av arbetet med boken har Emma Eldelin nu startat en fristående kurs i
"Lättjans litteratur" där studenterna läser texter från olika genrer.
– Kursen kommer att ges igen hösten 2018. Det finns ett intresse för den, till exempel bland utbytesstudenter som kan svenska och bland lärarstudenter.

Boken är utgiven på Ellerströms förlag. De fyra essäförfattarna, från flera olika århundraden, som presenteras i den är Michel de Montaigne, Charles Lamb, Virginia Woolf och Jenny Diski.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.