91ÊÓÆ”

27 februari 2019

Väl fungerande logistik spelar en avgörande roll när svenska företag etablerar sig utomlands. Trots detta prioriterar företagsledningen oftast helt andra områden. Det visar ny forskning vid Linköpings universitet.

truck och lastbil pÄ lager
Logistik. En underskattad nyckelfaktor vid utlandsetableringar.

Ord men inte handling

I licentiatavhandlingen The supporting role of logistics during the early stage of retail internationalisation undersöker Linnea Haag vilken roll logistiken spelat nÀr tre stora svenska detaljhandelsföretag etablerat sig i nÀrliggande lÀnder som Norge, Finland och Tyskland. Med logistik menas i avhandlingen bÄde organisation och styrning och det praktiska arbetet pÄ lager och vid transporter.

Alla tre företagen ansĂ„g (i ord) att logistiken var viktig. ÄndĂ„ lade de mer resurser pĂ„ andra omrĂ„den vid utlandsetableringen.

- För företagsledningen har logistiklösningarna i praktiken haft en relativt liten roll vid de hÀr etableringarna. PÄ nÄgot sÀtt har man utgÄtt frÄn att logistiken bara skulle lösa sig, och tÀnkt mer pÄ marknadsföring och att anpassa sitt affÀrskoncept till en ny marknad, sÀger LiU-forskaren.

kvinna vid bordLinnea Haag. Bild: Mikael Sönne

Linnea Haag menar att företag generellt kan ha en reaktiv eller proaktiv instÀllning till logistikfrÄgorna. I det första fallet kommer logistiken in sent i planeringen och fÄr ofta rycka ut för att lösa uppkomna problem, medan ett proaktivt förhÄllningssÀtt innebÀr att frÄgor om lager ochg transport anses viktiga och finns med tidigt i planeringen. De som ansvarar för logistiken deltar dÄ ocksÄ aktivt i arbetet inför en utlandsexpansion.

Skillnad mellan företagen

Ett av de undersökta företagen hade ett mer proaktivt förhÄllningssÀtt Àn de andra tvÄ.

- Det företaget gjorde investeringar tidigt vilket gynnade dem och gjorde logistiken mer kostnadseffektiv redan frÄn början. De andra tvingades prioritera upp frÄgan i ett senare skede nÀr volymerna och kostnaderna hade blivit mycket större.

Alla företagen finns i dag kvar pÄ sina utlÀndska marknader. Trots att logistiken haltade, lyckades alltsÄ samtliga med sina etableringar.

- I lÄnga loppet handlar det ÀndÄ om stora onödiga kostnader om företagen inte aktivt prioriterar logistiken. Det Àr pengar som kan anvÀndas bÀttre till andra saker. Om företagen dessutom satsar pÄ e-handel blir logistiken Ànnu viktigare i framtiden.

Varför prioriteras den inte högre?

Linnea Haags lic-avhandling.

- Kanske beror det pÄ att det inte finns tillrÀckligt med logistikkompetens i ledningen. Man förstÄr förstÄs att det kommer att krÀvas lager, men tÀnker kanske inte pÄ att till exempel marknadsspecifika produkter krÀver egna hyllplatser och dÀrmed mer utrymme.

Kraven kan förÀndras

I avhandlingen vaskar Linnea Haag Àven fram fyra karaktÀrsdrag för effektiva logistiklösningar vid etableringar utomlands. De innebÀr centraliserad styrning, stort centrallager, standardiserat arbete oavsett marknad och kontinuerligt lÀrande i organisationen. Inte minst Àr det viktigt att butikerna ger feedback om vad som fungerar och inte fungerar i leveranserna.

Avhandlingen identifierar vidare tre supply chain-förmÄgor som möjliggör effektiva försörjningskedjor vid utlandsetableraingar. Det handlar om stark och effektiv styrning, integration av olika delar i företaget samt förmÄgan till lÀrande.

Skulle utlandsexpansionen fortsÀtta lÀngre bort Àn Norden och Tyskland förÀndras kraven. DÄ kan det rent konkret behövas till exempel bÄde lokala lagerhubbar och mer lokala sortiment.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.