91ÊÓÆ”

14 november 2018

Efter sex månader som campusråd i Norrköping har Martin Rantzer blivit varm i kläderna. Den öppenhet och vilja han möter i samarbetet med Norrköpings kommun ser han som goda förutsättningar att uppnå konkreta resultat.

PortrÀttbild av Martin Rantzer framför campus Norrköping.
Martin Rantzer. Fotograf: Thor Balkhed

– Det ska satsas pĂ„ Norrköping. Jag vill att folk ska söka till Campus Norrköping och Linköpings universitet pĂ„ grund av de styrkor som finns hĂ€r, sĂ€ger Martin Rantzer, prefekt för Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) och campusrĂ„d i Norrköping.

Bland styrkorna ser han nÀrheten till kommunen och företagen. Det ger bra förutsÀttningar för att tillÀmpa forskningsresultat. Han talar om att nyttiggöra kunskapen som finns inom universitetet, men ocksÄ om vikten av att flödet gÄr Ät bÄda hÄllen: vilka problem brottas samhÀllet och företagarna med som forskningen kan hjÀlpa till att lösa?

– I samarbetsprojekt ska vi inte stanna vid en gemensam rapport eller ett uttalande, utan fortsĂ€tta tills vi hittar nya lösningar. Det Ă€r lĂ€tt att starta projekt, men för att lyckas fullfölja Ă€r det viktigt att öka trycket nĂ€r problem uppstĂ„r. Det Ă€r nĂ€r vi kan sĂ€ga ’ja, det blev bĂ€ttre’ som vi lyckats.

Platschef och samverkansmotor

I rollen som campusrÄd ingÄr att driva det strategiska partnerskapet med Norrköpings kommun. Samarbetet tar sig mÄnga uttryck: LiU utbildar studenter som fÄr jobb i det lokala nÀringslivet och kommunen; universitetet bidrar med strategisk kunskap och forskning och det finns mÄnga personliga kontakter mellan verksamma i kommunen och universitetet. Till de formaliserade samarbetena rÀknas Norrköpings fond för forskning och utveckling, Samverkansförsamlingen (dÀr nÀringslivet ocksÄ finns representerat), samt Samverkansgruppen som fokuserar pÄ studentstaden och samverkansomrÄdena bildning, hÄllbar tillvÀxt och vÀlfÀrd.

– Det finns en intimitet i dialogen mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet som skapar större öppenhet och en stark vilja att nĂ„ fram till konkreta resultat. Det visades inte minst i workshopen vi hade tillsammans i början pĂ„ hösten: den typen av handgriplighet Ă€r unik, sĂ€ger Martin Rantzer.

Fem konkreta pilotprojekt

Snart presenteras en ÄtgÀrdsplan som resultat av workshopen som hölls en septemberdag med nyckelpersoner frÄn kommunen och universitetet. DÄ diskuterades framtida utvecklingsmöjligheter för Campus Norrköping och bikuporna har landat i fem konkreta pilotprojekt: digitalisering genom en sammanhÀngande digital testbÀdd; uppdragsutbildning för kompetensutveckling inom skola, vÄrd och omsorg; högre övergÄngstal för Norrköpings unga till högre utbildning; utveckla utbildningarna för att bÀttre matcha framtida jobb samt stÀrkt marknadsföring av utbildningarna vid Campus Norrköping.

Men det hÀnder mer under hösten: Samverkansförsamlingen har fÄtt en ny sammansÀttning och genom Samverkansgruppen skapas nya mötesplatser med förhoppning om fördjupade och nya samarbeten. Den gemensamma konferensen Spotlight VÀlfÀrd den 16 november hoppas bli en mötesplats för kommunal verksamhet och forskning och forskningscirkeln HÄllbar tillvÀxt hÄller seminarium om OstlÀnken och framtidens resor den 26 november.

ÅtervĂ€ndande alumn

Första gĂ„ngen Martin Rantzer sa ja till Linköpings universitet var 1986 nĂ€r han flyttade till Östergötland för att plugga datateknik (”Utbildningen var bĂ€ttre i Linköping Ă€n i Lund och Ă€r fortfarande en av de bĂ€sta i landet”). Han blev civilingenjör i datateknik och kompletterade senare med studier pĂ„ Handelshögskolan i Stockholm. I yrkeslivet har han bland annat varit avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, under tretton Ă„r. Innan han i maj i Ă„r blev prefekt för Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) och campusrĂ„d innehade han vd-posten för forskningsinstitutet RISE SICS East AB i Linköping.

– Jag hoppas med min erfarenhet kunna tillföra bĂ„de kunskap, ett brett kontaktnĂ€t och en idĂ© om hur vi kan lyckas tillĂ€mpa vĂ„r forskning och hur vi kan formulera nyttan med den för mottagaren.

Martin Rantzer ser engagemanget som en viktig drivkraft i arbetet, bÄde för sig sjÀlv och andra. Han vill ha ett öppet klimat dÀr det finns plats för diskussion och stÀndig förbÀttring. Det gÀller inte bara universitetets verksamheter, utan ocksÄ staden Norrköping.

– Det Ă€r ingen slump att vi finns mitt i stan, och att universitetet Ă€r en del av stadsbilden. Vi har ocksĂ„ ett ansvar att bidra till utvecklingen och vara en katalysator för förĂ€ndringar. Till exempel genom att skapa en digital testbĂ€dd kan vi göra det lĂ€ttare att hitta en p-plats eller dirigera busstrafiken blir det en win-win-situation för bĂ„da.

Martin Rantzer"Det finns en intimitet i dialogen mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet som skapar större öppenhet och en stark vilja att nÄ fram till konkreta resultat", sÀger Martin Rantzer. Forskningsfestivalen i förra veckan Àr en av mÄnga arenor dÀr kommunen och universitetet möts. Foto Thor Balkhed

Kontakt

Kontaktytor med Norrköpings kommun

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.