Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsuppdraget: att personer som Àr nya i Sverige snabbt ska komma i arbete eller utbildning. Av de nyanlÀnda har nÀstan 50 procent gymnasie- eller högre utbildning, trots det Àr det mÄnga som bara fÄr mindre kvalificerade jobb som inte matchar deras kompetenser. Förutom att de inte fÄr anvÀnda sin kompetens, blir det en uttrÀngningseffekt pÄ arbetsmarknaden, vilket innebÀr att personer med lÀgre formell utbildningsnivÄ blir helt utan jobb.
Hitta en vÀg till kvalificerade jobb
Projektet âI centrum av etableringenâ bedrevs pĂ„ Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm under ett halvĂ„r. Projektet hade tvĂ„ syften: dels att genom att intervjua deltagare i etableringsuppdraget skapa kunskap om hur deltagare upplever sin situation och Arbetsförmedlingens insatser, dels genom att i praktiken fungera som en etableringsinsats för de fyra nyanlĂ€nda invandrare som rekryterades för att medverka i projektet.
Erik Eriksson, postdoktor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, har följt projektet och presenterar bĂ„de projektet och framgĂ„ngsfaktorerna i den nyutkomna rapporten ââ.
Deltagarna fick fortsatt arbete efter projektet
Som etableringsinsats var projektet framgÄngsrikt och ett halvÄr efter projektets slut hade samtliga fyra deltagare kvalificerade anstÀllningar inom Arbetsförmedlingen. Rapporten identifierar fördelarna med en etableringsinsats pÄ en arbetsplats: det kan ge formell erfarenhet och kompetens till CV, kompetensutveckling, sprÄktrÀning, kunskap om hur en svensk arbetsplats fungerar, nÀtverk och kontakter, en ingÄng till en potentiell arbetsgivare liksom ökat sjÀlvförtroende hos deltagarna.
En tydlig framgĂ„ngsfaktor i arbetsplatsförlagda etableringsinsatser riktade till personer med högre utbildning Ă€r att arbetsuppgifterna Ă€r kvalificerade och upplevs som meningsfulla. Ăven engagemanget frĂ„n arbetsgivaren liksom förankringen pĂ„ arbetsplatsen visade sig vara viktiga framgĂ„ngsfaktorer. Just att kollegor och projektledare stĂ€llde upp med praktiskt stöd, handledning och mentorskap bidrog till att det studerade projektet blev en lyckad etableringsinsats.
â Om vi kan lyckas öka antalet kvalificerade etableringsinsatser dĂ€r det finns ett genuint engagemang frĂ„n arbetsgivarna att stödja deltagarna in pĂ„ en adekvat arbetsmarknad finns mycket att vinna, sĂ€ger Erik Eriksson.
En ny sorts kunskap bildades
NÀr det gÀller projektets kunskapsutveckling fick deltagarna i projektet stort inflytande över arbetsprocessen, och pÄ sÄ sÀtt skapades kunskap utifrÄn ett deltagarperspektiv . I rapporten utforskas hur denna kunskapsutveckling i samarbete mellan myndighet och deltagarna gick till, liksom hur avvÀgningen mellan organisatorisk styrning och deltagarkontroll utspelade sig.
Analysen visar att kunskap som uppstÄr pÄ detta sÀtt har potential att vara ny och okonventionell och skiljer sig frÄn annan kunskapsproduktion inom organisationen, samtidigt som det kan vara en utmaning att ta emot och hantera kunskapen som produceras. En förutsÀttning för att skapa kunskap med ett genuint deltagarperspektiv Àr att deltagarna ges hög grad av kontroll över de aspekter av studien som har med frÄgeformulering, perspektivval och tolkning att göra. Och genom att representanter för mÄlgruppen ocksÄ agerar intervjuare, kan svaren bli mer nyanserade och djupgÄende.
â Projektet Ă€r unikt i en svensk kontext, genom att en centralmyndighet har sĂ„ höga ambitioner att skapa kunskap inte bara om sin mĂ„lgrupp och sina insatser, utan i samarbete med mĂ„lgruppen, sĂ€ger Erik Eriksson.
