91视频

Flyktingmottagande h枚sten 2015. Migrationspolitiken 盲r ett omr氓de som f枚renat S och M. Bild: Migrationsverket

Ideologi och regelverk

Olika i ord, men lika i praktisk politik. S氓 kan man mycket enkelt sammanfatta Johan Wennstr枚ms avhandling Interpreting Policy Convergence Between the Left and the Right: Essays on Education and Immigration, som unders枚ker centrala delar i socialdemokraternas och moderaternas skol- och migrationspolitik.

I fyra artiklar och en sammanfattande kappa unders枚ker Wennstr枚m inst盲llningen till l盲rarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket f枚r skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet och de senaste 氓rens flyktingmottagande. Slutsatserna, menar han, kan utstr盲ckas till andra omr氓den, som f枚rsvars- och socialpolitik.

Johan Wennstr枚m. Bild: Mikael S枚nne

- Bilden av S och M som naturliga motst氓ndare 盲r inte lika 枚vertygande i dag som den kanske en g氓ng var. Jag menar att b氓da partierna kanske snarare ska ses som olika uttryck f枚r en och samma politiska kraft, s盲ger han.

Inom utbildningspolitiken har h枚gern och v盲nstern haft samma skeptiska inst盲llning till l盲rarnas inflytande i skolan, vilket underminerat l盲rarnas st盲llning och 盲ven moraliska drivkrafter i yrket. Sedan 90-talet har l盲raryrket proletariserats genom minskad frihet och 枚kad kontroll av arbetsinsatsen 鈥� en utveckling som S och M varit lika ansvariga f枚r och delaktiga i.

Synen p氓 kunskap

Partierna har i praktiken ocks氓 varit 枚verens om regelverket f枚r skolkonkurrensen, d盲r h枚ga betyg blivit ett viktigt s盲tt att konkurrera. Wennstr枚m menar att de dessutom har delat en konstruktivistisk kunskapssyn, d盲r inl盲rning av gemensamma 盲mneskunskaper prioriteras ned till f枚rm氓n f枚r individuellt kunskapss枚kande. 脛ven det har f枚rsvagat l盲rarnas st盲llning.

- Retoriken har delvis varit annorlunda. V盲nstern har kl盲tt kunskapssynen i tal om r盲ttvisa och j盲mlikhet, medan h枚gern pratat om valfrihet och individens m枚jlighet att forma sin egen utbildning. D盲r har det ocks氓 funnits ett marknadst盲nkande om att skolorna konkurrerar b盲ttre om de f氓r v盲lja kunskapsstoffet sj盲lva, s盲ger han.

- Men oavsett motivering har politiken blivit ungef盲r densamma.

I migrationspolitiken har S och M fram till flyktingkrisen h枚sten 2015 varit 枚verens om ett 枚ppet och liberalt flyktingmottagande. Inget av partierna har f枚rs枚kt f枚rhindra att oproportionerligt m氓nga flyktingar bosatt sig i glesbygdskommuner med h枚g arbetsl枚shet, vilket f枚rsv氓rat integrationen.

R盲var och igelkottar

Johan Wennstr枚m menar att b氓de S och M i grunden har delat en gemensam moraluppfattning som framf枚r allt betonar individens frihet, medan andra moraliska v盲rden tonas ned. Den verkliga mots盲ttningen i svensk politik g氓r d盲rmed inte mellan h枚ger och v盲nster utan snarare n氓gon annanstans.

I avhandlingen anv盲nds metaforen med 鈥漴盲var鈥�, som 盲r m氓ttfulla och kan ha flera olika infallsvinklar, och 鈥漣gelkottar鈥�, som 盲r mer enkelsp氓riga och satsar allt p氓 ett kort.

- Kanske finns den st枚rsta skillnaden mellan moraliskt liberala igelkottar och konservativa r盲var, s盲ger Johan Wennstr枚m.

- Se p氓 regeringsbildningen, d盲r riksdagen till slut delades upp i ett mer liberalt block med b氓de v盲nster- och borgerliga partier och ett mer konservativt block. Sen 盲r det en 枚ppen fr氓ga vart Moderaterna tar v盲gen i framtiden, de kan g氓 氓t b氓da h氓llen.

Johan Wennstr枚m f枚rsvarar sin avhandling fredagen 15/2 2019. Handledare har varit professorerna Elin Wihlborg, Magnus Henrekson och Johan Tralau.