â Det vi saknar i debatten Ă€r diskussion om alternativ till det fria skolvalet. I den nationella debatten ligger fokus mest pĂ„ vinster i vĂ€lfĂ€rden, sĂ€ger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.
Andreas Fejes Àr, tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, redaktör för boken Skolan, marknaden och framtiden. I boken samlas forskare frÄn olika discipliner som studerat marknadsreformerna, och deras konsekvenser för den svenska skolan. Totalt Àr det 21 forskare frÄn olika lÀrosÀten som ger sin bild av det svenska skolsystemet.
â Boken visar pĂ„ att vi med det fria skolvalet fĂ„r ökad segregation, dĂ€r de resursstarka eleverna vĂ€ljer skolor dĂ€r likasinnade gĂ„r. Det leder till en anhopning av resursstarka elever pĂ„ vissa skolor och mer resurssvaga pĂ„ andra. I debatten pratas det om att man med skolvalet har möjlighet att vĂ€lja kvalitet, men en skolas kvalitet kan man egentligen inte veta sĂ„ mycket om innan man börjar. Valet grundar sig istĂ€llet ofta utifrĂ„n vĂ€nners val dĂ€r lika vĂ€ljer lika.
I boken illustrerar man bland annat hur skolorna idag kan liknas vid en vara, som ska marknadsföras för att attrahera "rÀtt" elever, och hur marknadssystemet gör eleverna till konsumenter. Man belyser ocksÄ lÀrarnas förÀndrade yrkesroll, dÀr de förvÀntas vara lojala med skolans varumÀrke och göra reklam för sin skola.
â Det Ă€r tydligt nĂ€r man besöker nĂ„gon av gymnasiemĂ€ssorna, hur skolorna försöker attrahera elever, och sĂ€lja in skolans förmĂ„ner. Man sĂ€ljer in skolan genom att visa upp siffror, till exempel vad gĂ€ller medelbetyg och behörighetsgrad, och dĂ€r blir lĂ€rarnas bedömning och betygsĂ€ttning avgörande. Det kan sĂ€tta press pĂ„ lĂ€rare som vet att varje elev Ă€r en peng, sĂ€ger Andreas Fejes.
Under 1990-talet fattade riksdagen beslutet om kommunaliseringen, friskolereformen, det fria valet av skola och ett nytt mÄlrelaterat betygssystem. MÄlet var att höja elevresultaten, men Andreas Fejes menar att det istÀllet lett till ökade utbildningsklyftor i samhÀllet.
â Vinnarna Ă€r elever frĂ„n resursstarka hem i tĂ€torter, som kan göra aktiva och relativt vĂ€linformerade val. De hamnar pĂ„ skolor med elever med liknande bakgrund. Elever i stigmatiserade bostadsomrĂ„den har inte möjlighet att göra val pĂ„ samma grunder, och blir de som förlorar pĂ„ det fria skolvalet.
2015 tillsatte regeringen Skolkommissionen, vars uppdrag var att lÀmna förslag pÄ hur kunskapsresultat kan höjas, kvaliteten i undervisningen förbÀttras och likvÀrdigheten öka i den svenska skolan. I april 2017 lÀmnade Skolkommissionen sitt slutbetÀnkande med förslag till ÄtgÀrder och bland annat föreslog de införandet av obligatoriskt skolval, mer riktade anslag till skolor med sÀrskilda utmaningar, och större krav pÄ skolhuvudmÀn för att skapa blandade elevgrupper.
â Vi tror inte att dessa förslag kommer att bryta segregationen, utan dĂ€remot riskerar vi med obligatoriskt skolval att bekrĂ€fta ett dysfunktionellt skolsystem som Ă€ven fortsĂ€ttningsvis skapar goda livsmöjligheter för ett fĂ„tal, samtidigt som livsmöjligheterna för flertalet blir Ă€n mer begrĂ€nsade, sĂ€ger Andreas Fejes.
Bokens redaktörer menar att det krÀvs en grundlig utredning för att hitta alternativ till det nuvarande marknadssystemet.t.
Mer information om boken hittar du
Bokrelease
Den 13 mars kl 16-19 Àr det öppen bokrelease pÄ Campus Valla.
AnmÀlan och mer information: andreas.fejes@liu.se