91ÊÓÆ”

22 september 2017

Forskningen kring att göra vita lysdioder av kiselkarbid går framåt. Nu visar forskare från Danmarks tekniska universitet i samarbete med LiU-forskare hur vitt ljus kan skapas från ett enda skikt från kiselkarbid. Det är en utveckling av tidigare forskning då bara den varmvita delen av ljuset kunde framställas.

De vita lysdioder som vi anvÀnder i dag bestÄr av en blÄ lysdiod av materialet galliumnitrid. OvanpÄ det finns ett filter av fosfor, som gör att ljuset blir vitare. Forskningen som möjliggjorde den hÀr sortens vita lysdioder belönades med 2014 Ärs Nobelpris i fysik. Men en nackdel Àr att dessa lysdioder ofta har ett blÄtonat ljus, som kan upplevas som onaturligt.

– Fosforn i traditionella vita lysdioder bryts med tiden ner av vĂ€rmen som alstras nĂ€r de lyser. Kiselkarbid dĂ€remot tĂ„l hög vĂ€rme, och ger en berĂ€knad livstid av lysdioden pĂ„ minst 35 Ă„r. Dessutom behövs inga sĂ€llsynta jordartsmetaller i lysdioder av kiselkarbid, sĂ€ger Mikael SyvĂ€jĂ€rvi, förste forskningsingenjör vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.

LiU-forskare inom halvledarmaterialomrĂ„det, dĂ€ribland professor Rositsa Yakimova och Mikael SyvĂ€jĂ€rvi, ledde ett nordiskt projekt och utvecklade redan under Ă„ren 2010–2012 en grundteknik som patenterats för att fĂ„ fram kiselkarbid som avger ljus. Forskningen bromsades sedan upp av brist pĂ„ finansiering tills ett uppföljningsprojekt lett av bitrĂ€dande professorn Haiyan Ou vid Danmarks tekniska universitet, DTU, fick forskningsanslag Ă„r 2015.

Sökte vitt ljus utan fÀrgtoner

Nu presenterar teamet, med forskare frÄn DTU, Meijo University i Japan och LiU, sitt senaste framsteg i en artikel i tidskriften Scientific Reports.

– I det första steget handlade det om att tillverka kiselkarbidmaterialet, och dĂ„ visade vi att det Ă€r möjligt att göra lysdioder med varmt vitt ljus. VĂ„rt mĂ„l i det hĂ€r andra steget var att fĂ„ fram ett rent vitt ljus utan fĂ€rgtoner, sĂ€ger Mikael SyvĂ€jĂ€rvi, som Ă€r en av medförfattarna till artikeln.

För att fÄ varmt vitt ljus frÄn kiselkarbid tillsÀtter forskarna kvÀve och bor pÄ ett kontrollerat sÀtt, sÄ kallad dopning. Kiselkarbid Àr ett halvledarmaterial och dopÀmnena gör att elektroner rör sig mellan olika laddningar och avger ljus. Beroende pÄ vilket Àmne som tillsÀtts fÄr ljuset som kiselkarbiden avger olika ljus. LiU-forskarna har tidigare visat att dopning med kvÀve och bor ger ett glödlampsliknande ljus mellan gult och grönt. En tillsats av kvÀve och aluminium i ett andra lager kan ge ljus i det blÄ-gröna spannet och göra ljuset rent vitt. Men det har av olika anledningar varit klurigt att fÄ det tillvÀgagÄngssÀttet att fungera bra. Forskarna har nu hittat ett alternativt sÀtt.

– De danska forskarna har modifierat kiselkarbidens yta till en porös struktur som avger det blĂ„-gröna ljuset. NĂ€r tekniken anvĂ€nds tillsammans med dopad kiselkarbid fĂ„r man en integrerad struktur som avger ett vitt ljus. Det Ă€r första gĂ„ngen det har gjorts en kombination av tvĂ„ tekniksteg för att fĂ„ fram det vita ljuset utan fĂ€rgtoner, sĂ€ger Mikael SyvĂ€jĂ€rvi.

Kiselkarbiden i det nya samarbetet har vidareutvecklats av Valdas Jokubavicius, postdoktor vid IFM.

– Det behövs fortfarande flera Ă„rs utveckling innan lysdioder baserade pĂ„ den hĂ€r tekniken kan komma ut pĂ„ marknaden. Men det Ă€r jĂ€ttekul att det gĂ„r framĂ„t. Det har kommit in fler forskare i det hĂ€r forskningsfĂ€ltet och intresserat sig för möjligheten att göra vita lysdioder av kiselkarbid, sĂ€ger Mikael SyvĂ€jĂ€rvi.

Artikeln: , Weifang Lu, Yiyu Ou, Elisabetta Maria Fiordaliso, Yoshimi Iwasa, Valdas Jokubavicius, Mikael SyvÀjÀrvi, Satoshi Kamiyama, Paul Michael Petersen and Haiyan Ou, Scientific Reports, 7, publicerad online 29 augusti 2017, doi: 10.1038/s41598-017-10771-7

Mer om vita lysdioder

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.