91ÊÓÆ”

04 februari 2020

Både transportföretag och handelsföretag har höga ambitioner när det gäller hållbara transporter. Det finns dock ett antal utmaningar kvar att hantera innan hela transportkedjan blir hållbar, visar forskare vid LiU och Linnéuniversitetet.

Tankstation för brÀnslet HVO
Det är svårt att garantera miljömässig och social hållbarhet i hela transportkedjan. Ofta är det de små åkarna i slutet på transportkedjan som får ta tunga investeringar i fossilfria fordon och nya arbetsformer.  Fotograf: THOR BALKHED
– Vi konsumenter har makten, vi tror att vi kan göra smarta miljöval men förstĂ„r sĂ€llan att vi förutom att köpa en vara ocksĂ„ köper en transporttjĂ€nst, sĂ€ger Maria Björklund, bitrĂ€dande professor i hĂ„llbar logistik, Avdelningen logistik och kvalitetsutveckling.

I ett antal olika studier, inom ramen för ett projekt finansierat av familjen Kamprads stiftelse, har hon tillsammans med kollegor vid LiU och Linnéuniversitetet tittat pÄ sÄvÀl logistikföretag som pÄ handelsföretag med höga hÄllbarhetsambitioner.

– Vi har hittat massor av bra exempel, alltifrĂ„n smĂ„ Ă„kare som kommit jĂ€ttelĂ„ngt till stora logistikföretag som jobbar hĂ„rt med frĂ„gorna. Men vi har inte hittat nĂ„got exempel dĂ€r det funnits ett fokus pĂ„ miljömĂ€ssig och social hĂ„llbarhet i hela transportkedjan, sĂ€ger hon.

NĂ€ra slutkunden

De har Àven studerat ett antal handelsföretag för att komma nÀra slutkunden - konsumenten.
– Vi har sedan vĂ€nt oss till deras transportföretag med underleverantörer och ja, de jobbar alla pĂ„, men det fungerar inte hela vĂ€gen. Det miljömĂ€ssiga fungerar generellt bĂ€ttre Ă€n det sociala, dĂ€r behöver företagen oftare hitta nya arbetssĂ€tt.

Det finns flera förklaringar till detta, en av dem Àr att det Àr ett stort antal aktörer som ska och mÄste samverka. Varumottagaren anlitar logistikföretag A som i sin tur tar hjÀlp av logistikföretag B. BÄde A och B har i sin tur ett antal Äkerier som de samarbetar med och som i sin tur har underleverantörer. Godset samlastas, vilket Àr bra eftersom det ger större fyllnadsgrad i varje bil. Samtidigt blir det svÄrt att garantera att en leverans av ett enskilt paket sker fossilfritt, att föraren hÄller hastigheten, har regelmÀssiga arbetstider och sÄ vidare.

Maria Björklund– Det finns mĂ„l och det stĂ€lls krav frĂ„n logistikföretagen, men för flertalet hĂ„llbarhetsaspekter saknas bĂ„de rutiner och möjlighet att följa upp att kraven efterlevs, sĂ€ger Maria Björklund.

Kraven ökar ju lÀngre ner i kedjan man kommer, vilket betyder att det ofta Àr de smÄ Äkarna ytterst i transportkedjan som fÄr ta investeringskostnaderna i exempelvis fossilfria fordon och nya arbetsformer. Sedan Àr det varumottagarna som genom sin nÀrhet till konsumenterna fÄr de största fördelarna av att kunna marknadsföra hÄllbara transporter.

Samverkan mellan mÄnga aktörer

– Den generella bilden Ă€r att det Ă€r bra med samverkan, att arbeta nĂ€ra - men nĂ€r vi tittar pĂ„ vad det innebĂ€r i praktiken handlar det om ganska enkelriktad information. Ibland stĂ€ller ocksĂ„ varuĂ€garen krav pĂ„ en leveransservice som inte förenlig med de egna hĂ„llbarhetskraven. Logistikföretagen Ă„ sin sida vill gĂ€rna marknadsföra sig som hĂ„llbara mot konsumenterna, men har ingen direktkontakt med dem, sĂ€ger hon.

I ett delprojekt har forskarna ocksÄ tittat pÄ e-handeln. Konsumenten kan ibland kryssa i hur snabbt varan ska komma fram och om man önskar ett miljösmart transportupplÀgg. HÀr behövs en större tydlighet, anser Maria Björklund.

– Det mĂ„ste vara mycket enklare för konsumenten att vĂ€lja att göra rĂ€tt. Det Ă€r kanske dags att vĂ€nda pĂ„ logiken och istĂ€llet ha det miljösmarta som normalfallet och lĂ„ta konsumenten agera extra för att transporten ska bli mindre miljövĂ€nlig?

Logistikföretagen hoppas mycket pÄ teknikomstÀllningen till fossilfria brÀnslen, men hÀr Àr det Àr Àven oklart vem som ska stÄ för investeringar i ny infrastruktur.

Intresset för godstransporter ökar

– Det behövs nya aktörer och nya samverkansformer. Visst gĂ„r det Ă„t rĂ€tt hĂ„ll, Ă€ven om det finns mycket kvar att göra. Intresset för godstransporter ökar ocksĂ„ stadigt, sĂ€ger Maria Björklund.

Till VTI:s Ärliga Transportforum kommer det in allt fler vetenskapliga bidrag inom omrÄdet godstransporter.
– Bidragen har högre kvalitet och det kommer allt fler och lyssnar, för bara nĂ„gra Ă„r sedan var vi nĂ€stan ensamma. Fler har upptĂ€ckt hur viktiga godstransporterna Ă€r och hĂ€r Ă€r e-handel faktiskt bara en liten del, sĂ€ger Maria Björklund.

Innovationer kommer ocksÄ fram inom omrÄdet, ofta handlar det om nya tjÀnster och appar av olika slag.

– Men det finns inga genvĂ€gar, hĂ„llbar logistik krĂ€ver samarbete mellan ett vĂ€xande antal aktörer. Det vi behöver fundera över Ă€r hur det ska gĂ„ till, sĂ€ger Maria Björklund.

Resultatet frÄn de olika studierna, finansierade av Kamprad-stiftelsen och som Maria Björklund drivit tillsammans med Helena Forslund, professor vid Linnéuniversitetet, kommer att publiceras i rapportform under vÄren.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.