91ÊÓÆ”

28 januari 2019

Det finns både svårigheter och stora möjligheter när företag samarbetar med communities som arbetar med öppen källkod. Rätt genomfört kan både kommersiella bolag och intressegrupper vinna på ett samarbete. Det visar ny forskning vid LiU.

datorskÀrm
Öppen källkod. Samarbetet mellan frivilliga utvecklare och kommersiella företag är ofta omfattande. Bild: Unsplash

Intervjuer med tvÄ grupper

I sin doktorsavhandling har Markus Radits intervjuat 47 personer som arbetar med webbpublicerings-verktyget Joomla som bygger pĂ„ öppen kĂ€llkod – bĂ„de medlemmar i grupper som oavlönat utvecklar programmet och personer som startat företag för kommersiella applikationer. I alla fall pĂ„ ytan Ă€r det tvĂ„ grupper som stĂ„r lĂ„ngt ifrĂ„n varandra.

- I sjÀlva verket hade mÄnga en fot i vardera gruppen. Personer som drev företag var aktiva ocksÄ i communityn, och volontÀrer kunde ha kopplingar till kommersiella intressen. SÄ jag upplevde att skillnaden egentligen inte var sÄ stor, sÀger Markus Radits.

I avhandlingen identifierar Radits bÄde utmaningar som företag stÄr inför nÀr de kommersialiserar öppen kÀllkod och sammanflÀtningen mellan ideell och kommersiell verksamhet. Utmaningarna kategoriserar han i tre olika grupper, gÀllande företagen, communityn och ekosystemet runt verksamheten.

man vid skrivbord pÄ kontorMarkus Radits pÄ sitt arbetsrum. Bild: Mikael Sönne

En tydlig utmaning för företagen Àr globaliseringen, dÀr utvecklare kan sitta nÀstan var som helst i vÀrlden. En annan gÀller frivilligheten och den lösliga strukturen i utvecklargrupperna.

Kaotiskt system som funkar

- Företagen blir beroende av frivilliga verksamheter, dÀr utvecklarna en dag kan vara borta och göra nÄgot helt annat. En intervjuperson beskrev det som ett kaotiskt system; det borde inte fungera, men gjorde det faktiskt.

Den stora fördelen för företagen Ă€r att de kan utnyttja den samlade kraften i ett vĂ€rldsomspĂ€nnande nĂ€t av hĂ€ngivna och duktiga utvecklare. För mindre företag – flera intervjuade Ă€r ensamföretagare - innebĂ€r intressegruperna ocksĂ„ samhörighet och möjlighet till lĂ€rande och stöd frĂ„n andra.

- I gengÀld bidrar företagen ofta med kunskap och en professionell attityd till volontÀrerna. Via deras kunder blir det ocksÄ möjligt att testa nya applikationer, vilket hade varit svÄrt att göra annars. Jag skulle sÀga att det Àr win-win, att bÄda parter vinner pÄ att nÀrma sig varandra.

vetenskaplig doktorsavhandling

SammanflÀtningen mellan de tvÄ omrÄdena beskrivs i avhandlingen i termer av förstÀrkning, komplementaritet, synergier och ömsesidighet. En viktig slutsats Àr just de mÄnga kopplingarna inom ett omrÄde dÀr man ofta utgÄr frÄn att kommersiell verksamhet inte förekommer.

Microsoft sponsrar Linux

I framtiden tror Markus Radits att grÀnserna mellan kommersiell och frivillig verksamhet kan lösas upp Ànnu mer. OcksÄ stora företag kan arbeta mer med sina kunder Àn bara för dem.

- Ett företag som Microsoft har traditionellt beskrivits som en huvudfiende till öppen kÀllkod. Men i dag Àr de inblandade i flera open source-projekt och en stor sponsor till bland annat Linux, sÀger han.

Till Joomla finns i dag över 8000 applikationer, varav ungefĂ€r hĂ€lften Ă€r kommersiella. Programmet slĂ€pptes första gĂ„ngen i augusti 2005 och har sedan dess utvecklats i en rad nya versioner. Namnet kommer frĂ„n det swahiliska ordet ”jumla” och betyder "alla tillsammans".

‱ Markus Radits disputerade pĂ„ sin avhandling A Business Ecology Perspective on Community-Driven Open Source: The Case of the Free and Open Source Content Management System Joomla den 25/1 2019. Handledare var Alf Westelius, professor, Nils-Göran Olve, doktor, och Carl-Johan Petri, doktor.

Här finns avhandlingen

Omslag för publikation 'A Business Ecology Perspective on Community-Driven Open Source: The Case of the Free and Open Source Content Management System Joomla'
Markus Radits (2019)

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.