FĂ„ resultat frĂ„n doktorsavhandlingar har vĂ€l varit sĂ„ omskrivna innan avhandlingen varit klar som Gustav Bohlins. Ămnet han valt att studera Ă€r hur sĂ„vĂ€l skolbarn som allmĂ€nhet kan förstĂ„ evolutionen med hjĂ€lp av bakterier och antibiotikaresistens â och tvĂ€rtom.
â Med hjĂ€lp av visualisering kan vi vidga vĂ„ra sinnen och förstĂ„ komplicerade samband som strĂ€cker sig över tid och rum, som evolutionen. VĂ„rt tidsfönster Ă€r sĂ„ litet medan evolutionen omfattar miljontals Ă„r och en utveckling över alla kontinenter, sĂ€ger Gustav Bohlin, nybliven doktor i naturvetenskapernas och ingenjörsvetenskapernas didaktik, Avdelningen Medie- och informationsteknik, vid LiU.
â Bakterier Ă€r smĂ„, men de Ă€r begripliga eftersom vi kan titta pĂ„ hur de vĂ€xer och förökas i ett mikroskop. Om det hade funnits bĂ„de plats och nĂ€ring i tillrĂ€ckligt mĂ€ngd skulle det bara ta 36 timmar för en enda bakterie att föröka sig och skapa en koloni med samma massa som hela jorden, sĂ€ger han.
Men kunskaperna om evolutionens mekanismer och hur begrepp som naturligt urval, slump och mutationer gör antibiotikaresistensen fullt begriplig Àr dÄligt spridda. För att förstÄ vad vi kan göra för att hindra utvecklingen och spridningen av resistenta bakterier
behöver mÀnniskor bÀttre bakgrundskunskaper.
I dagstidningar förklaras i princip aldrig hur resistensen uppstÄr utan bara att den finns och orsakas av överförskrivning av antibiotika, till mÀnniskor och djur.
â MĂ„nga tror att antibiotika hjĂ€lper mot virus och det finns en spridd missuppfattning att det Ă€r mĂ€nniskor som blir resistenta, inte bakterier, sĂ€ger Gustav Bohlin.
I de medier han undersökt tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nÀmns att antibiotika inte biter pÄ virus. De ÄtgÀrder som Àr möjliga för allmÀnheten att bidra med synliggörs inte heller i dagstidningarna, exempelvis tar bara en enda artikel, av de 221 som undersökts, upp vikten av att fullfölja en antibiotikabehandling.
I nÀsta del av avhandlingen undersökte han i vilken grad evolutionÀra förklaringar anvÀndes nÀr antibiotikaresistens ska beskrivas i medier, men ocksÄ i de lÀromedel som anvÀnds i Ärskurs 7-9. Enligt lÀroplanen ska bÄde evolution och antibiotikaresistens behandlas i biologin och det Àr ocksÄ sista obligatoriska biologikursen i svenska skolan. Han och kollegan och bihandledaren Gunnar Höst konstaterade dÄ att sambandet mellan naturligt urval och antibiotikaresistens bara lyfts fram i en av de sex vanligaste lÀromedlen i biologi.
â Youtube vĂ€xer lavinartat och filmer anvĂ€nds mycket av lĂ€rare, dĂ€rför ville vi se hur evolutionen förklaras i dem, vilka begrepp som anvĂ€nds och vilka skalor i tid och rum.
Det som var gemensamt för de flesta av de 60 undersökta videorna var att de inte tog upp de molekylÀra mekanismerna som utgör grunden för den slumpmÀssiga variationen. NÄgot som Àr extra bekymmersamt eftersom de videor som försöker motbevisa evolutionen ofta utnyttjar mÀnniskors okunskap om cellulÀra processer.
â Det visuella mediet Ă€r kraftfullt och extra svĂ„rt att argumentera mot om man inte har djupa kunskaper, sĂ€ger han.
â De videor som finns pĂ„ nĂ€tet Ă€r bra verktyg i undervisningen, men det gĂ€ller att vara vaksam som lĂ€rare och komplettera dĂ€r det behövs. En fyra minuters video sĂ€ger inte allt, konstaterar han.
â Jag hoppas att den hĂ€r studien följs upp med flera större studier. Visualiseringar kan göra det tydligt och begripligt hur fenomen och begrepp som befinner sig pĂ„ olika skalor i tid och rum förhĂ„ller sig till varandra.
Gustav Bohlin lÀmnar nu akademin för en tjÀnst pÄ Vetenskap & AllmÀnhet dÀr han ska arbeta för en ökad dialog mellan forskare och allmÀnhet.
Avhandlingen: , Gustav Bohlin, Avdelningen medie- och informationsteknik, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet 2017.
Huvudhandledare professor Lena Tibell.
â Med hjĂ€lp av visualisering kan vi vidga vĂ„ra sinnen och förstĂ„ komplicerade samband som strĂ€cker sig över tid och rum, som evolutionen. VĂ„rt tidsfönster Ă€r sĂ„ litet medan evolutionen omfattar miljontals Ă„r och en utveckling över alla kontinenter, sĂ€ger Gustav Bohlin, nybliven doktor i naturvetenskapernas och ingenjörsvetenskapernas didaktik, Avdelningen Medie- och informationsteknik, vid LiU.
Bakterier blir begripliga
För att förklara evolutionen har han tagit bakterier till hjĂ€lp och med dem det snabbt vĂ€xande hotet antibiotikaresistens.â Bakterier Ă€r smĂ„, men de Ă€r begripliga eftersom vi kan titta pĂ„ hur de vĂ€xer och förökas i ett mikroskop. Om det hade funnits bĂ„de plats och nĂ€ring i tillrĂ€ckligt mĂ€ngd skulle det bara ta 36 timmar för en enda bakterie att föröka sig och skapa en koloni med samma massa som hela jorden, sĂ€ger han.
Men kunskaperna om evolutionens mekanismer och hur begrepp som naturligt urval, slump och mutationer gör antibiotikaresistensen fullt begriplig Àr dÄligt spridda. För att förstÄ vad vi kan göra för att hindra utvecklingen och spridningen av resistenta bakterier
behöver mÀnniskor bÀttre bakgrundskunskaper.
Varken medier eller skolböcker ger hjÀlp
Gustav Bohlin har under sin doktorandtid undersökt vilken information vi har som grund för vÄrt handlande. Han har undersökt hur problemet förmedlas genom medier, i skolundervisningen liksom med hjÀlp av visuella metoder, exempelvis videor publicerade pÄ olika nÀttjÀnster.I dagstidningar förklaras i princip aldrig hur resistensen uppstÄr utan bara att den finns och orsakas av överförskrivning av antibiotika, till mÀnniskor och djur.
â MĂ„nga tror att antibiotika hjĂ€lper mot virus och det finns en spridd missuppfattning att det Ă€r mĂ€nniskor som blir resistenta, inte bakterier, sĂ€ger Gustav Bohlin.
I de medier han undersökt tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nÀmns att antibiotika inte biter pÄ virus. De ÄtgÀrder som Àr möjliga för allmÀnheten att bidra med synliggörs inte heller i dagstidningarna, exempelvis tar bara en enda artikel, av de 221 som undersökts, upp vikten av att fullfölja en antibiotikabehandling.
I nÀsta del av avhandlingen undersökte han i vilken grad evolutionÀra förklaringar anvÀndes nÀr antibiotikaresistens ska beskrivas i medier, men ocksÄ i de lÀromedel som anvÀnds i Ärskurs 7-9. Enligt lÀroplanen ska bÄde evolution och antibiotikaresistens behandlas i biologin och det Àr ocksÄ sista obligatoriska biologikursen i svenska skolan. Han och kollegan och bihandledaren Gunnar Höst konstaterade dÄ att sambandet mellan naturligt urval och antibiotikaresistens bara lyfts fram i en av de sex vanligaste lÀromedlen i biologi.
Stor flora av videorÂ
NĂ€sta steg var att studera ett antal videor, utlagda pĂ„ olika nĂ€ttjĂ€nster.â Youtube vĂ€xer lavinartat och filmer anvĂ€nds mycket av lĂ€rare, dĂ€rför ville vi se hur evolutionen förklaras i dem, vilka begrepp som anvĂ€nds och vilka skalor i tid och rum.
Det som var gemensamt för de flesta av de 60 undersökta videorna var att de inte tog upp de molekylÀra mekanismerna som utgör grunden för den slumpmÀssiga variationen. NÄgot som Àr extra bekymmersamt eftersom de videor som försöker motbevisa evolutionen ofta utnyttjar mÀnniskors okunskap om cellulÀra processer.
â Det visuella mediet Ă€r kraftfullt och extra svĂ„rt att argumentera mot om man inte har djupa kunskaper, sĂ€ger han.
â De videor som finns pĂ„ nĂ€tet Ă€r bra verktyg i undervisningen, men det gĂ€ller att vara vaksam som lĂ€rare och komplettera dĂ€r det behövs. En fyra minuters video sĂ€ger inte allt, konstaterar han.
Visualisering en vÀg framÄt
I den sista av avhandlingens artiklar finns ocksĂ„ en smula hopp för framtiden: Med hjĂ€lp av animationer av hur bakterier pĂ„verkas av evolutionen kunde ungdomar i en Ă„ttondeklass pĂ„ mindre Ă€n tvĂ„ timmar förstĂ„ de grundlĂ€ggande sambanden mellan slump, mutationer och naturligt urval och koppla det till antibiotikaresistens. De hade inte lĂ€st om evolution tidigare.â Jag hoppas att den hĂ€r studien följs upp med flera större studier. Visualiseringar kan göra det tydligt och begripligt hur fenomen och begrepp som befinner sig pĂ„ olika skalor i tid och rum förhĂ„ller sig till varandra.
Gustav Bohlin lÀmnar nu akademin för en tjÀnst pÄ Vetenskap & AllmÀnhet dÀr han ska arbeta för en ökad dialog mellan forskare och allmÀnhet.
Avhandlingen: , Gustav Bohlin, Avdelningen medie- och informationsteknik, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet 2017.
Huvudhandledare professor Lena Tibell.
