Vid epilepsi Àr vissa nervceller överaktiva, vilket kan leda till olika typer av epileptiska anfall. De flesta traditionella lÀkemedlen mot epilepsi blockerar funktionen hos natriumkanaler, för att sÀnka retbarheten i cellerna och minska hur mycket nervsignaler nervcellerna skickar.
â Vi letar efter substanser som istĂ€llet öppnar kaliumkanalerna. Ăppnar man kaliumkanalerna dĂ€mpar man nervcellernas aktivitet, vilket fungerar som en typ av broms i nervsystemet, sĂ€ger Fredrik Elinder, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
Projektledare Nina Ottosson och professor Fredrik Elinder utvecklar nya lÀkemedel mot epilepsi. Foto: Susanna Lönnqvist.Natrium- och kaliumkanaler Àr sÄ kallade jonkanaler, specialiserade protein som sitter i cellernas yttre membran och bildar porer som kan slÀppa igenom eller hÄlla tillbaka joner. Hur joner strömmar in och ut i nervceller utgör grunden för den elektriska retbarheten som kÀnnetecknar nervsystemet. Vanligaste sÀttet att blockera natriumkanalen Àr att tÀppa till öppningen i kanalen. Fredrik Elinder och projektledare Nina Ottosson fokuserar istÀllet pÄ andra delar av kaliumkanalen Àn dess por. De har identifierat andra stÀllen pÄ kaliumkanalen dÀr vissa substanser de undersöker kan binda in och verka för att öppna kanalen.
Grundligt förarbete
Antagningsprocessen till DDD-plattformen innebar en noggrann genomgÄng av projektets olika delar och bedömningar av risker och genomförbarhet. Dissekeringen av projektet som DDD gjort ser Nina Ottosson som positiv:
â Arbetet DDD har lagt ner och handlingsplanen de tog fram kan vi nu anvĂ€nda Ă„tminstone tvĂ„ Ă„r framĂ„t. Ansökan innebar ett stort arbete för oss ocksĂ„, allt frĂ„n att ta fram en strategisk kommersialiseringsplan till att tillsammans med experter pĂ„ DDD försöka förutse bĂ„de farmakologiska effekter och toxikologiska risker med vĂ„ra substanser, sĂ€ger Nina Ottosson.
DDD-plattformen kan erbjuda hjÀlp i olika faser av lÀkemedelsutvecklingen som ligger pre-kliniskt, innan lÀkemedlet ska ut i kliniska prövningar och testas pÄ mÀnniskor. VÀgen fram till kliniska prövningar Àr lÄng i bÄde tid och resurser. Innan kliniska prövningar kan börja ska projektet kunna visa att konceptet hÄller, och fram till dess kan DDD erbjuda sina expertkunskaper och resurser.
â En substans ska testas pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt innan kliniska prövningar börjar: hur den binder in, hur den bryts ner och beter sig i kroppen. Vi fĂ„r stor hjĂ€lp med praktiska försök i det förloppet av kemister, farmakologer och toxikologer, men Ă€ven med viktiga strategiska beslut och patentfrĂ„gor, berĂ€ttar Nina Ottosson.
â PĂ„ det strategiska planet kan de ocksĂ„ hjĂ€lpa till med vad som bör göras för att intressera framtida investerare. Det Ă€r lĂ€tt hĂ€nt att man fokuserar pĂ„ den experimentella delen i projektet och utan inlĂ€gg frĂ„n DDD kanske vi inte alls har svarat pĂ„ frĂ„gor som investerare framöver vill ha svar pĂ„, sĂ€ger Fredrik Elinder.
Samtidigt gör antagningen till plattformen det möjligt att göra de prekliniska testerna inom akademin, och att behovet av att engagera externa finansiÀrer senarelÀggs.
â Tack vare stödet behöver vi inte fokusera pĂ„ att leta investerare i det hĂ€r tidiga skedet av projektet, nĂ„got vi annars skulle ha varit tvungna till för att kunna göra mĂ„nga av de pre-kliniska försöken överhuvudtaget, sĂ€ger Nina Ottosson
Mot kliniska prövningar
De flesta experterna som ingÄr i och jobbar för DDD har en bakgrund inom lÀkemedelsindustrin. Ottosson och Elinder Àr överens om att bÄda tankesÀtten, bÄde det akademins och industrins, behövs för lÀkemedelsutveckling.
â Jag tror att det akademiska angreppssĂ€ttet och friheten Ă€r vĂ€ldigt bra nĂ€r vi försöker fĂ„ fram nya lĂ€kemedel. Samtidigt Ă€r lĂ€kemedelsindustrins kompetens och erfarenhet ovĂ€rderlig för oss om vi skall lyckas, sĂ€ger Fredrik Elinder.
Nina Ottosson har jobbat med grundidén till projektet sedan 2010 och under sin tid som doktorand i Fredrik Elinders forskningsgrupp. Att nu fÄ ta projektet ett steg vidare, till lÀkemedelsutveckling, har framför allt varit roligt:
â Det har varit vĂ€ldigt kul att fĂ„ jobba med samma molekyler men med ett helt annat förhĂ„llningssĂ€tt. UpplĂ€gget passar mig, att snöa in sig pĂ„ forskningen men samtidigt fĂ„ nya utmaningar pĂ„ andra omrĂ„den, sĂ€ger Nina Ottosson.
Varje halvÄr utvÀrderas projektet av DDD och förhoppningen Àr att samarbetet fortsÀtter med ökat stöd under vÄren 2019 med egen projektgrupp pÄ DDD och strategilÀggande inför framtida lÀkemedelsutveckling.
SciLifeLab och DDD
SciLifeLab Àr ett nationellt centrum för life science och biomedicin och en av de tre största forskningsinfrastrukturerna i Sverige. Drug Discovery and Development Platform tillhör SciLifeLabs, men Àr en egen enhet med egen budget och samverkar med innovationssystemen i Sverige. Av sökande projekt antas kring 15 procent till plattformen. All lÀkemedelsutveckling som DDD stödjer ska utföras inom akademin och immaterialrÀtten tillhör forskarna genom hela processen.
I samband med samarbetet med DDD har Ottossons och Elinders projekt fÄtt bidrag frÄn Novo Nordisk fonden för att genomföra jonkanalsmÀtningar i ett automatiserat system hos det danska företaget Sophion A/S.
