91ÊÓÆ”

20 juni 2018

"Vårdköerna kan kortas, men det finns inga snabba och enkla lösningar. Det handlar om hårt arbete av vårdens ledare och chefer i kombination med logistikkompetens" Det säger Malin Wiger, nybliven doktor inom vårdlogistik.

I sin doktorsavhandling visar hon hur vÄrden kan effektiviseras genom att fokusera pÄ flödet av patienter och se till att ledtiderna blir sÄ korta som möjligt - tiden frÄn att patienten tar kontakt tills hen Àr fÀrdigbehandlad. Det gÀller för ledningen att lÀra kÀnna sitt system, förstÄ behoven och se till att flödet, logistiken, fungerar.

– En nyckelfrĂ„ga Ă€r vilken typ av data som behövs för att förstĂ„ hur flödet kan bli sĂ„ bra som möjligt. Det mesta mĂ€ts inom vĂ„rden, men det finns inget sĂ€tt att hantera all information sĂ„ att den blir anvĂ€ndbar, sĂ€ger Malin Wiger, nybliven doktor och forskare vid Avdelningen för kvalitets- och logistikutveckling, Linköpings universitet.

VÄrdgarantin förlÀnger ledtiden

Det finns dock goda exempel:

– MödrahĂ€lsovĂ„rden Ă€r ett föredöme pĂ„ flera sĂ€tt, de har en definierad process dĂ€r de allra flesta fallen passar in. De hanterar undantagen för sig istĂ€llet för att hantera alla som undantag. De har heller ingen vĂ„rdgaranti som stĂ€ller till det, sĂ€ger hon.

VÄrdgarantin kom till för att korta vÀntetiderna till vÄrden. Sjukhusen fokuserar pÄ att ett visst antal patienter ska vara opererade inom ett visst antal dagar. Problemet Àr att tiden rÀknas frÄn det att alla utredningar Àr klara och inte frÄn det att patienten söker vÄrd.

– VĂ„rdgarantin förlĂ€nger ledtiderna, den ger inte nĂ„got incitament att korta ledtiderna och fĂ„r dĂ€rför en motsatt effekt mot hur den var tĂ€nkt, sĂ€ger Malin Wiger.

VÄrden som system

Hon har i sin doktorsavhandling sett vÄrden som ett socialt system och sedan kopplat samman systemteorierna med de teorier som gÀller inom logistiken. Det Àr det rent teoretiska underlaget i avhandlingen. Hon har sedan gjort ett stort antal intervjuer för att fÄ veta hur systemet fungerar, frÄn det att patienten tar kontakt till dess att hen Àr fÀrdigbehandlad. Hon har tagit reda pÄ varifrÄn patientÀrenden kommer till avdelningen, hur överlÀmningen gÄr till, hur vÄrden planeras, vart patientÀrenden sedan tar vÀgen och sÄ vidare.

– Mest intressanta ur ett flödesperspektiv Ă€r överlĂ€mningarna eftersom vĂ„rden i dag uppdelad efter specialiteter. Även om varje avdelning arbetar sĂ„ snabbt de kan fungerar inte flödet mellan avdelningarna, varken informationsflödet eller flödet av patienter, sĂ€ger Malin Wiger.

Ingen har ansvar för systemet som helhet och det Àr hÀr de stora vinsterna finns, enligt avhandlingen.

– VĂ„rden Ă€r ett system precis som mĂ€nniskokroppen. En Ă€ndring i en del pĂ„verkar andra delar i systemet. För vĂ„rden Ă€r det mĂ„nga relaterade enheter som ska strĂ€va mot samma mĂ„l: kostnadseffektiv patientservice, men i dag agerar de som isolerade effektiva öar. Du kan ha varit inne i systemet i mĂ„nader, men Ă€ndĂ„ vet inte nĂ€sta instans nĂ„got om dig som patient, sĂ€ger hon.

Se till flöden över tid

Patientsekretessen Àr naturligtvis en viktig faktor, men Malin Wiger ser inte att informationen behöver flöda pÄ detaljerad patientnivÄ för att ligga som underlag för planeringen. Det som framför allt behövs Àr övergripande, aggregerad, data som visar patientflöden genom vÄrden över tid.

– VĂ„rden Ă€r avancerad och högt specialiserad, men ingen mĂ€nniska klarar av att styra den med hjĂ€lp av penna och papper. Det behövs analys och strategisk planering och ett fungerande informationsflöde mellan de olika instanserna, sĂ€ger hon.

VÄrden behöver och kan effektiviseras, men det handlar inte om att arbeta snabbare, utan smartare och se till grundlÀggande logistiska mekanismer. Avhandlingen visar hur man kan analysera och lÀra kÀnna sin verksamhet för att kunna effektivisera vÄrdkedjorna. Effektiva vÄrdkedjor leder ocksÄ till bÀttre patientflöden. Utmaningen ligger i att kunna utnyttja centraliseringens stordriftsfördelar med hög medicinsk kvalitet i kombination med att vara flexibla nog att kunna dela pÄ resurser för att snabbt kunna leverera vÄrd.

Ledningens ansvar

– Effektivisering Ă€r en ledningsfrĂ„ga, men den lĂ€ggs pĂ„ sjuksköterskorna att hantera. De har krav pĂ„ sig att vara effektiva men fĂ„r inte veta hur. De ska fokusera pĂ„ att göra ett bra jobb i mötet med patienterna och mĂ„ste kunna fĂ„ veta att de gjort ett bra jobb under dagen, sĂ€ger Malin Wiger.

Hon ser avhandlingen som en uppmaning till vÄrden att ta in kunskaper i logistik för att förstÄ hur flödet av patienter kan bli effektivare och vÀntetiderna kortas.

– Intresset för frĂ„gorna finns bland vĂ„rdens beslutsfattare, men insikterna om vilken kunskap som behövs ökar allt för lĂ„ngsamt. Pedagogiskt Ă€r det ocksĂ„ en svĂ„righet att fĂ„ dem att inse att det inte handlar om att ta in patienten genom en dörr och slĂ€ppa ut genom en annan utan om att se helheten, hela flödet av patientĂ€renden, och styra utifrĂ„n det, sĂ€ger hon.

SjÀlv hoppas Malin Wiger fÄ fortsÀtta att Àgna sig Ät forskning inom vÄrdlogistik, denna gÄng handlar det om multisjuka Àldre mÀnniskor.

– HĂ€r mĂ„ste olika instanser inom vĂ„rden samarbeta, men det finns inga funktioner för det i dag, sĂ€ger hon.


Avhandlingen: , Malin Wiger, Avdelningen kvalitet- och logistikutveckling, Institutionen ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet 2018.
Huvudhandledare: professor Mats Abrahamsson.

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.