SIG började som ett projekt 2011 pÄ ett initiativ frÄn polisen. Syftet var att hitta nya vÀgar för att hjÀlpa ungdomar ut ur kriminalitet genom att samordna resurser frÄn polisen, sociala myndigheter, skola, Kronofogden och Arbetsförmedlingen.
Idag Àr det ett etablerat arbetssÀtt i Linköping och Kerstin Johansson, docent vid Centrum för kommunstrategiska studier, har tillsammans med Nadja Kangasvieri studerat verksamheten och presenterar sin forskning i rapporten "Att motverka kriminalitet: Studie av Social insatsgrupp i Linköping".
â Det visar sig att genom att gĂ„ samman och samverka, kan de snabbare och effektivare hjĂ€lpa de hĂ€r ungdomarna, sĂ€ger Kerstin Johansson.
Med ungdomar menas oftast personer mellan 18 och 25 Är, men Linköping vÀljer att tÀnja lite pÄ Äldersspannet. Fokus ligger istÀllet pÄ kriminaliteten och att arbeta brottsförebyggande. NÀr en ungdom vÀljer att försöka bryta med sitt kriminella liv, slussas hen fram till den sociala insatsgruppen som kartlÀgger situationen och behoven ungdomen har.
â Oftast Ă€r det mĂ„nga saker som mĂ„ste ske för att lyckas. Personen behöver ofta hjĂ€lp med skola och arbete, kanske att skaffa en bostad eller fĂ„ hjĂ€lp med skuldsanering. Ofta Ă€r det ocksĂ„ ungdomar som polis och socialkontor kĂ€nner till sedan tidigare.
Att de olika instanserna samverkar i den i sociala insatsgruppen har varit avgörande för resultatet, likasÄ att man kan gÄ in och bryta sekretessen mellan myndigheterna efter medgivande frÄn ungdomen eller mÄlsman.
â Det snabbar upp processerna och gör allt enklare. Det Ă€r en förutsĂ€ttning för att det ska fungera, sĂ€ger Kerstin Johansson.
De som arbetar inom samverkansgruppen Àr positiva till sÀttet att arbeta. Det Àr dock ingen universalmodell, utan varje enskild kommun fÄr hitta sina egna sÀtt att arbeta.
Har arbetssÀttet nÄgra baksidor?
â Dels finns det en risk för att andra Ă€renden blir liggande, dels finns en rĂ€ttviseaspekt: att kriminella som stĂ€llt till en massa elĂ€nde fĂ„r sĂ„ mycket uppmĂ€rksamhet, jĂ€mfört med andra ungdomar som ocksĂ„ behöver hjĂ€lp men som inte Ă€r kriminella. JĂ€mför till exempel med de unga som stĂ„r i bostadskö eller inte fĂ„r nĂ„got arbete, de borde egentligen fĂ„ samma stöd, sĂ€ger Kerstin Johansson.