91ÊÓÆ”

03 februari 2016

Snabbt stöd är avgörande för att stötta unga kriminella som vill bryta med sin livsstil och göra en omstart. I Linköping har den sociala insatsgruppen (SIG) hittat ett nytt arbetssätt som snabbar upp arbetet gentemot den enskilda individen och mellan samhällets stödjande resurser.

SIG började som ett projekt 2011 pÄ ett initiativ frÄn polisen. Syftet var att hitta nya vÀgar för att hjÀlpa ungdomar ut ur kriminalitet genom att samordna resurser frÄn polisen, sociala myndigheter, skola, Kronofogden och Arbetsförmedlingen.

Idag Àr det ett etablerat arbetssÀtt i Linköping och Kerstin Johansson, docent vid Centrum för kommunstrategiska studier, har tillsammans med Nadja Kangasvieri studerat verksamheten och presenterar sin forskning i rapporten "Att motverka kriminalitet: Studie av Social insatsgrupp i Linköping".

– Det visar sig att genom att gĂ„ samman och samverka, kan de snabbare och effektivare hjĂ€lpa de hĂ€r ungdomarna, sĂ€ger Kerstin Johansson.

Med ungdomar menas oftast personer mellan 18 och 25 Är, men Linköping vÀljer att tÀnja lite pÄ Äldersspannet. Fokus ligger istÀllet pÄ kriminaliteten och att arbeta brottsförebyggande. NÀr en ungdom vÀljer att försöka bryta med sitt kriminella liv, slussas hen fram till den sociala insatsgruppen som kartlÀgger situationen och behoven ungdomen har.

– Oftast Ă€r det mĂ„nga saker som mĂ„ste ske för att lyckas. Personen behöver ofta hjĂ€lp med skola och arbete, kanske att skaffa en bostad eller fĂ„ hjĂ€lp med skuldsanering. Ofta Ă€r det ocksĂ„ ungdomar som polis och socialkontor kĂ€nner till sedan tidigare.

Att de olika instanserna samverkar i den i sociala insatsgruppen har varit avgörande för resultatet, likasÄ att man kan gÄ in och bryta sekretessen mellan myndigheterna efter medgivande frÄn ungdomen eller mÄlsman.

– Det snabbar upp processerna och gör allt enklare. Det Ă€r en förutsĂ€ttning för att det ska fungera, sĂ€ger Kerstin Johansson.

De som arbetar inom samverkansgruppen Àr positiva till sÀttet att arbeta. Det Àr dock ingen universalmodell, utan varje enskild kommun fÄr hitta sina egna sÀtt att arbeta.

Har arbetssÀttet nÄgra baksidor?

– Dels finns det en risk för att andra Ă€renden blir liggande, dels finns en rĂ€ttviseaspekt: att kriminella som stĂ€llt till en massa elĂ€nde fĂ„r sĂ„ mycket uppmĂ€rksamhet, jĂ€mfört med andra ungdomar som ocksĂ„ behöver hjĂ€lp men som inte Ă€r kriminella. JĂ€mför till exempel med de unga som stĂ„r i bostadskö eller inte fĂ„r nĂ„got arbete, de borde egentligen fĂ„ samma stöd, sĂ€ger Kerstin Johansson.


Artiklar om brott

transparent bild, platshÄllare

Våldet flyttar in – när barn tvingas leva med brott

Barn som bevittnar våld i hemmet har svårt att bli hörda trots att det kan lämna samma ärr som att själv bli slagen. I dag är det inte straffbart att utsätta barn för dessa situationer, men en förändring kan vara på gång.

transparent bild, platshÄllare

"Det är lite rysk roulette över nätdroger"

När en ny nätdrog börjar säljas startar en kamp mot klockan för att rädda liv. För forskare vid LiU och Rättsmedicinalverket är det bråttom att ta reda på hur substanserna påverkar kroppen och hur farliga de är.

transparent bild, platshÄllare

Att identifiera terrorister i folkmassor

Det som polisfilmer i Hollywood har visat i åratal kan inom kort vara möjligt på riktigt. Att känna igen ansikten med hjälp av övervakningskameror och matcha resultatet mot polisens register. Tekniken finns och har demonstrerats på LiU.

transparent bild, platshÄllare

Så skapas teknisk bevisning

I och med att tekniken ständigt utvecklas får teknisk bevisning en allt större roll i polisutredningar. Socialantropologen Corinna Kruse forskar om den tekniska bevisningens roll i rättssystemet och hur dess mening skapas.

transparent bild, platshÄllare

Mumie uppmärksammas i datavetenskaplig tidskrift

Världsledande teknik från Visualiseringscenter C och Linköpings universitet uppmärksammas i den prestigefyllda datavetenskapliga tidskriften Communications of the ACM.

transparent bild, platshÄllare

Smarta savanner hopp för noshörningar

Tjuvskytte av utrotningshotade noshörningar och elefanter måste stoppas innan det är för sent. Tolv svenska företag, Vinnova, LiU, Stimson Center och internationella partners, bygger en ny guldstandard för skydd av utrotningshotade djur.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.