91ÊÓÆ”

19 november 2018

Vad innebär digitalt utanförskap och hur kan biblioteken arbeta för att minska det? De frågorna ska tre forskare vid LiU besvara i ett forskningsprojekt som sträcker sig över två och ett halvt år.

Digital inkludering granskas

Tillsammans med Marina S Gustafsson, postdoktor, och Johanna Sefyrin, universitetslektor, har projektledaren professor Elin Wihlborg fått knappt en miljon kronor för projektet Ett digitalt Norrköping för alla. Pengarna kommer från Norrköpings fond för forskning och utveckling och beslutet togs av kommunstyrelsen i slutet av maj.

De tre forskarna, samtliga verksamma vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI), ska kartlägga och analysera vad så kallat digitalt utanförskap innebär.

- Även välutbildade medåldersmän kan köra fast framför datorn. Och även en tekniker på ett dataföretag kan ha svårt att hitta rätt information på nätet. Särskilt ser vi det kring offentliga och kommunala digitala tjänster som är särskilt viktiga, säger Elin Wihlborg.

- Digitaliseringen skapar nya former av komplexitet och påverkar egentligen alla grupper i samhället.

Bibliotekariens nya uppgifter

På flera sätt har folkbiblioteken en central roll för att öka delaktigheten i samhället. Det gäller till exempel allmän samhällsinformation, men också digitalisering där bibliotekslagen säger att biblioteken ska verka för ökad digital delaktighet. Det innebär både att tillhandahålla datorer och att ge praktisk hjälp och utbildning till användarna.

Forskarna ska undersöka hur biblioteken redan i dag arbetar för digital inkludering och hur personalens kompetens kan höjas för att ytterligare förbättra det arbetet.

- Det ställer i sin tur flera andra intressanta frågor. Var går egentligen gränsen för vad det innebär att vara bibliotekarie? Vilken kompetens ska de ha? En del vill hellre tala om bibliotekspersonal som har bredare och delvis nya arbetsuppgifter, säger Elin Wihlborg.

Projektperioden sträcker sig från 1 juli i år till 31 december 2020.

Utöver detta projekt beviljade forskningsfonden anslag till ytterligare fyra projekt som drivs av forskare vid Linköpings universitet. Den totala bidragssumman är 5,8 miljoner kronor.

Kontakt

Läs mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.