91ÊÓÆ”

13 mars 2018

På bara några timmar kan en robot få nya fingrar och ställas om för en ny monteringsuppgift. Mohammadali Honarpardaz har i sin doktorsavhandling tagit fram en metod att snabbt konstruera en ny uppsättning robotfingrar som klarar sin uppgift.

– Rent matematiskt behövs inte fler Ă€n tvĂ„ fingrar för alla de olika uppgifter en robot kan behöva utföra. Att det forskas pĂ„ mĂ€nniskolika robothĂ€nder beror pĂ„ att det handlar om servicerobotar som ska hjĂ€lpa gamla eller sjuka mĂ€nniskor i hemmet. I vĂ„r egen miljö vill vi att de ska vara mer mĂ€nniskolika, sĂ€ger Mohammadali Honarpardaz, nybliven doktor vid Avdelningen för maskinkonstruktion, Linköpings universitet.

Horizon 2020-program

Mohammadali Honarpardaz har varit industridoktorand och har sin hemvist pÄ ABB Corporate Research i VÀsterÄs. Forskningen Àr dÀrför industrinÀra och har ingÄtt i ett större Horizon 2020-program, SARAFun, som just avslutats. MÄlet för hela programmet var att göra det möjligt för Àven icke-experter att skapa ett robotiserat monteringssystem pÄ en dag. NÄgot som idag, för experter, tar minst ett halvÄr.

– Vi lyckades nĂ€stan. Vi har kommit ner till tvĂ„ dagar och nĂ„gra timmar, berĂ€ttar Mohammadali Honarpardaz, vars uppgift i programmet var att fĂ„ ner tiden för konstruktion av robotens fingrar, sjĂ€lva gripdonen.

– Fingrarna Ă€r av enormt stor betydelse, det Ă€r ju robotens enda kontakt med omvĂ€rlden. Det spelar ingen roll hur vĂ€l roboten i övrigt Ă€r konstruerad om inte fingrarna klarar sin uppgift, sĂ€ger han.

Automatisk konstruktion

I avhandlingen har han tagit fram en metod att automatiskt konstruera robotfingrar för olika typer av uppgifter dÀr det handlar om montering av smÄ delar, uppgifter som krÀver bÄde hög precision och repeterbarhet. HÀr krÀvs inga dyra och komplicerade sensorer i fingertopparna utan bara en robust och billig spÀnningsgivare integrerad i fingret som kÀnner av lasten. Roboten ska utföra samma uppgift gÄng pÄ gÄng, nÄgot som man lÀr roboten genom att enkelt och handgripligt demonstrera för den hur det ska gÄ till.

– Att konstruera ett enkelt gripdon som öppnar och stĂ€nger med en viss kraft tar tre minuter med den metod jag föreslĂ„r i avhandlingen. Det görs idag manuellt och tar minst en mĂ„nad, för en expert sĂ€ger han.

Han har ocksÄ visat att det inte blir nÄgra kvalitetsskillnader beroende pÄ om fingrarna Àr konstruerade med automatik eller för hand. De smÄ skillnader som uppmÀtts ligger pÄ mindre Àn 0,5 procent. I avhandlingen har han Àven visat att metoden Àr anvÀndbar för lite mer komplicerade robotfingrar som kan utföra flera olika typer av uppgifter utan att roboten behöver stÀllas om.

Industrirelevans

Men mer forskning kring robotfingrar behövs och industrin driver pÄ.

– Det Ă€r ett stort gap mellan den akademiska forskningen och den som bedrivs inom industrin. Inom akademin löser de gĂ€rna problem de sjĂ€lva identifierat, men inte de problem som Ă€r relevanta för industrin. Att vi mĂ€nniskor har fem fingrar beror pĂ„ att de behövs för att fĂ„ större kraft i handen, vĂ„ra fingrar Ă€r för svaga en och en. ÄndĂ„ handlar majoriteten av all forskning inom omrĂ„det om mĂ€nniskolika hĂ€nder och trots att det finns massor av problem kvar att lösa med de tvĂ„ eller trefingrade gripdonen, sĂ€ger Mohammadali Honarpardaz.

Och det Àr forskningsuppgifter han gÀrna ger sig pÄ i nya projekt tillsammans med forskarkollegorna pÄ Linköpings universitet.

Avhandlingen:
Finger Design Automation for Industrial Robots, A generic and Agile Approach, Mohammadali Honarpardaz, Division of Machine Design, Department of Management and Engineering, Linköping University 2018
Dissertation No 1917. Huvudhandledare professor Johan Ölvander.

Kontakt

Fler nyheter robotik

Daniel Toll doktorand pÄ avdelningen för informationssystem och digitalisering, Linköpings universitet.

Robothandläggare - hot eller möjlighet?

Allt fler kommuner undersöker möjligheterna att låta robotar ta över administrativa arbetsuppgifter för att kunna möta framtidens utmaningar. Men bland de som berörs skiljer sig synen på införandet av de nya digitala medarbetarna.

En man lagar robotgrÀsklippare

Konsumenterna avgörande för återtillverkningen

Robotgräsklippare blir ett allt vanligare inslag i våra trädgårdar. Men hur ser marknaden ut för återtillverkade robotgräsklippare? Finns det efterfrågan och acceptans bland köpare?

En person stÄr i en industriell produktions labb

Robotar underlättar återtillverkningsprocesser

Återtillverkning är ett sätt att ta tillvara på värdet hos redan tillverkade produkter. Forskare vid Linköpings universitet har lyckats visa potentialen för automation inom reparation och återtillverkning.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.